Att lära ut strategier för läsförståelse är ett av de mer beforskade områdena inom läsförståelseundervisning och något som har förhållandevis stark evidens för både elever med och utan språk- läs- och skrivsvårigheter (t.ex. Shanahan och kollegor, 2010, Joseph och kollegor 2015, National Reading Panel, 2000). Detta är ett område där jag tror att pedagoger kanske känner sig mer hemma än logopeder, eftersom strategierna i sig inte behandlar de språkliga svårigheter som kan ligga till grund för läsvårigheterna (som jag skrev om förra veckan) - utan hjälper eleverna att bli mer aktiva, ifrågasättande, förutseende och “problemlösande” läsare, vilket i sin tur stärker förståelsen. Det är också något som ofta ingår i klassrumsundervisningen för alla elever, inte bara de som har språk- läs- och skrivsvårigheter.
Läsförståelsestrategier tror jag dock är ett område där pedagoger och logopeder kan arbeta tillsammans. Elever som är svaga läsare t.ex. på grund av språkstörning är ofta mindre reflekterande och engagerade i texter (delvis för att läsande kan vara så energikrävande). Därför är lässtrategier ett bra komplement till behandling av de språkliga förmågor som är viktiga för läsförståelsen.
För att vara effektiva måste lässtrategier användas i många sammanhang - helst närhelst en elev läser en text, i alla skolans ämnen. Därför är det också viktigt att alla som arbetar med eleven stöttar med samma strategier. Eftersom elever med språkstörning också ofta behöver extra upprepningar och stöd för att kunna använda en strategi självständigt så är samarbete optimalt även av den anledningen.
Vad är en läsförståelsestrategi?
Shanahan och kollegor (2010) definierar läsförståelsestrategier som medvetna mentala handlingar som eleven gör under läsning för att förbättra läsförståelse och för att komma ihåg vad man har läst. Strategier är verktyg som hjälper eleven att veta hur de ska tänka när de läser.
De betonar att strategier INTE är att t.ex. arbeta med arbetsblad med läsförståelsefrågor. Strategier är heller inte uppgifter som tränar en specifik färdighet, t.ex. att träna på att dra slutsatser från, eller sammanfatta ett textstycke, men som saknar instruktioner om HUR man ska gå tillväga för att uppnå resultatet. Detta tycker jag är viktigt att komma ihåg - många appar för att träna läsförståelse innebär t.ex. att eleven svarar på frågor till olika texter, men lär inte ut hur eleverna ska göra eller tänka för att få bättre förståelse vilket gör att många digitala lärverktyg har underkänts av forskare.
“strategier är verktyg som ska hjälpa eleven att veta hur de ska tänka när de läser”
Att lära ut en strategi
För att en elev ska kunna tillägna sig en strategi måste den tydligt och explicit förklaras, steg för steg. Elever med språksvårigheter kan behöva fler upprepningar av stegen, mer repetition och mer stöd innan de kan komma till självständigt användande av strategin.
Det gäller också att hjälpa eleven att lära sig att välja RÄTT strategi vid rätt tillfälle, och för det krävs övning och guidning. Oavsett om det är en pedagog eller en logoped som arbetar med läsförståelsestrategier är det viktigt att börja med explicit förklaring steg för steg (med bildstöd/stödord) för att sedan arbeta gradvis mot självständig användning av strategin. Nedan är en bild som visar ansvarsfördelningen mellan logoped/pedagog och elev.
Figur 1 från Shanahan och kollegor (2010), min översättning
NÅGRA EXEMPEL PÅ STRATEGIER
Aktivera förförståelse/förutse
VAD? Att använda kunskapen man redan har för att skapa sig en bild av vad texten ska handla om redan innan man börjar läsa.
HUR? Ta en huvudidé från texten och fråga eleven om hen kan relatera detta till något hen redan kan. Fråga eleven om hen kan förutsäga vad som kommer hända sedan i texten och prata om vilka ledtrådar hen använder/kan använda.
Att lära sig att ställa “bra" frågor
VAD? Fråga bra frågor är något av det svåraste som finns - starka elever är ofta mycket bättre på att fråga frågor än svaga elever, även om det är de svaga eleverna som skulle behöva det mest.
HUR? Träna eleven att ställa frågor genom stöd-frågeord (ex VEM/VAD/HUR/VARFÖR), och prata om vad som är gör en bra fråga till en bra fråga, i dialog och diskussion (se också Joseph och kollegor, 2015).
Visualisera
VAD? Att hjälpa elever att visualisera det de läser - att skapa en mental bild.
HUR? Träna på att visualisera en mening i taget, diskutera med andra. Här ingår också användande av tankekartor - rita upp hur begrepp och/eller delar av texten hänger samman etc.
Att lära sig att förstå när man inte förstår och att lära sig att använda rätt strategi vid rätt tillfälle
VAD? Målet är att eleven ska lära sig att stanna upp när de inte förstår och läsa om och/eller använda olika strategier för att ta sig vidare.
HUR? Låt t.ex. elever arbeta i par och använda strategier de har lärt sig för en text som de inte förstår.
Att sammanfatta
En ytterligare strategi som ofta nämns som exempel är att summera eller skriva en sammanfattning. Jag är något skeptisk till denna strategi, särskilt för elever med språksvårigheter. Som Kami och Catts (2012) påpekar - att kunna summera en text är produkten av att redan ha förstått, och inte en läsförståelsestrategi i sig. Däremot kan det vara bra att lära sig att stanna upp och ställa sig frågorna “Vad har jag lärt mig såhär långt?” och “Vad behöver jag veta mer om?”
Hjälper strategier elever med språkstörning till bättre läsförståelse?
Det korta svaret är ja. Även studier som har tittat på hur strukturerad undervisning av lässtrategier i klassrummet för elever med läsförståelsesvårigheter på grund av t.ex. språkstörning har visat förbättrad läsförståelse.
Till exempel så tittade Wright och kollegor (2015) på en fyra veckors gruppbehandling, där två logopeder träffade 10 elever (12-14 år) med läsförståelsesvårigheter och/eller språkstörning för att arbeta med fem olika läsförståelsestrategier. Efter behandlingen visade 8 av 10 elever förbättrade resultat, och på gruppnivå så var förbättringen signifikant och kliniskt relevant. De replikerade sedan detta med ytterligare 18 elever (där 14 hade språkstörning) - som visade motsvarande förbättring. När de följde upp de första eleverna ungefär ett år senare, så kvarstod dock inte effekten, vilket visar att strategier behöver hållas vid liv och elever måste bli påminda om att använda strategier för att de ska vara användbara i längden. Att förbättringar kunde ses på bara 8 timmars gruppbehandling var dock positivt - det visar att även ganska små medel kan ge effekt!
Det som man alltid ska komma ihåg är att det är svårt att mäta läsförståelse, och självklart så har ju alla studier som tittat på nyttan av läsförståelsestrategier använt något sorts mått. Det betyder att en studie som visar förbättrad läsförståelse har visat det utifrån ett test, och eftersom läsförståelse är så komplext är det inte säkert att det betyder att all läsförståelse är förbättrad.
VARFÖR ÄR DETTA INTRESSANT?
Jag ville ta upp läsförståelsestrategier på forskningsbloggen just för att det är en metod för att förbättra läsförståelse som har mycket evidens, främst från pedagogisk forskning. Jag ville också få er alla att fundera kring vad som är en strategi (att lära sig HUR man ska tänka när man läser) och vad som inte är en strategi (t.ex. att svara på frågor till en text).
Jag tycker att det är positivt att det finns god evidens som visar att läsförståelsestrategier hjälper elever med språkstörningar. Strategier kan hjälpa elever med svårigheter att lära sig att stanna upp och ta hjälp av kontexten för att förstå (både den språkliga kontexten och t.ex. bilder i texten), stödja dem i att göra inferenser till sådant de redan kan, identifiera ord som de har svårt att förstå (som man sedan t.ex. kan samla i en ordskattsamlaraktivitet, eller arbeta tillsammans med för att lägga till i ordförrådet), och liknande.
Jag vill upprepa att det är viktigt att komma ihåg att strategier förbättrar läsförståelse, men att arbete med strategier bara bör vara en av många delar av en språklig behandling för skolbarn med språkstörning.
Vill ni läsa mer finns Shanahan och kollegors rapport att ladda ner här (rekommenderas - den är lättläst fast den är på engelska!)
Och i rapporten från National Reading Panel från 2000 finns det också massa bra råd och sammanställningar, om bland annat läsförståelsestrategier.
Självklart är jag medveten om att det också finns böcker på svenska om undervisning i läsförståelse och läsförståelsestrategier - men eftersom jag inte har haft möjlighet att läsa dessa själv så får ni hålla tillgodo med dessa referenser - om någon bloggläsare har rekommendationer inom detta område (böcker, länkar etc.) så får ni gärna skriva i kommentarsfältet!
Referenser
Joseph, L. M., Alber-Morgan, S., Cullen, J., & Rouse, C. (2015). The Effects of Self-Questioning on Reading Comprehension: A Literature Review. Reading & Writing Quarterly, 1-22.
Kamhi, A. G., & Catts, H. W. (2012). Language and reading disabilities (3rd ed.). Boston: Pearson.
National Reading Panel (US), National Institute of Child Health, & Human Development (US). (2000). Teaching children to read: An evidence-based assessment of the scientific research literature on reading and its implications for reading instruction. National Institute of Child Health and Human Development, National Institutes of Health.
Shanahan, T., Callison, K., Carriere, C., Duke, N. K., Pearson, D., Schatschneider, C., & Torgesen, J. K. (2010). Improving Reading Comprehension in Kindergarten through 3rd Grade: A Practice Guide. Washington, DC: National Center for Education Evaluation and Regional Assistance, Institute of Education Sciences, US Department of Education.
Wright, A., Mitchell, S., O'Donoghue, A., Cowhey, S., & Kearney, M. (2015). Making sense of it: a brief programme to improve reading comprehension in adolescents with language impairments in main stream school. International Journal of Language and Communication Disorders, 50(6), 776-787.