språkforskning.se

Bakgrund och sammanfattning av avhandlingsstudien

SPRÅKLIG BEARBETNING OCH MEDVETENHET HOS SKOLBARN MED OCH UTAN SPRÅKSTÖRNING

I denna studie så kommer språkligt medvetande, språkbearbetning och talat språk undersökas hos skolbarn med svenska som modersmål, och vi kommer träffa elever både med och utan språkliga svårigheter i årskurs 4. Vi är intresserade av vad som påverkar förmågan att upptäcka om en mening har korrekt grammatik eller inte och förmågan att upprepa och rätta till meningar som har grammatiska fel i sig. Vi kommer undersöka hur snabbhet och korrekthet påverkas av typ av fel och ordfrekvens (lågfrekventa/ovanliga vs. högfrekventa/vanliga ord). Uppgifterna fångar både språklig/grammatisk medvetenhet och språklig förmåga och resultaten kommer att relateras till andra språkliga uppgifter som t.ex. hörförståelse, ordförråd, en kort skriftlig uppgift samt arbetsminnesuppgifter.

VARFÖR ÄR DETTA INTRESSANT?

Runt 10% av alla barn har en svaghet i sin språkliga förmåga (modersmålsinlärning) som kan diagnostiseras som en språkstörning eller dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter. Språk är komplext, och det som vi ofta ser hos barn med språkliga svårigheter är att språkförmågan tycks variera – beroende på vilket sammanhang språket används och vad språket används till. Orsaken till språkstörning är ännu okänd och detta projekt utforskar teorier som menar att barn med språkstörning har svårare att lära sig språk på grund av att de inte har lika lätt att hitta och lagra regelbundenheter (t.ex. grammatiska mönster) i språket som barn med typisk språkutveckling.

Uppgifterna i detta projekt vill undersöka om ordförråd och grammatik samverkar för att se om en del av variationen i grammatisk förmåga hos elever med språkstörning hänger ihop med hur vanligt eller ovanligt ett ord är. Till exempel: är det svårare för skolbarn att upptäcka och rätta felet i meningen ”Igår skölja han en morot” jämfört med ”Igår köpa han en morot”? Anledningen till att vi förväntar oss en skillnad är att ”skölja” är ett mycket ovanligare (mer lågfrekvent) ord än ”köpa”. Om vi ser en skillnad i korrekthet eller snabbhet så visar det att grammatisk kunskap inte bara är regler som man antingen kan eller inte kan, utan att ordförråd påverkar grammatisk bearbetning. Vi kommer också undersöka hur t.ex. arbetsminne inverkar på förmågan att upptäcka och rätta fel eftersom man har visat i flera tidigare studier att arbetsminne och språklig förmåga hänger ihop.