I min egen forskning så är jag intresserad av att se vad som kan påverka förståelse av grammatik hos barn med och utan språkstörning. Till exempel hur grammatik och ordfrekvens (hur vanligt eller ovanligt ett ord är) påverkar varandra, eller hur och arbetsminne och grammatisk förståelse hänger ihop.
Idag vill jag sammanfatta en studie som visade att svårighetsgraden i olika bildalternativ kan påverka språkförståelsen hos förskolebarn med språkstörning (Leonard, Deevy, Fey och Bredin-Oja, 2013).
Metod
De konstruerade ett test där barnen fick höra meningar och skulle välja en av fyra bilder. Det fanns tre olika varianter av uppgifterna.
1. Enkla uppgifter med meningar utan några adjektiv: ”Kaninen tvättar katten”.
2. Mellansvåra uppgifter med meningar som har adjektiv, men där adjektiven inte var nödvändiga för att välja rätt bild: ”Den glada kaninen tvättar den röda katten”.
3. Svåra/krävande uppgifter där meningarna har adjektiv som är nödvändiga för förståelsen ”Den gula hunden tvättar den vita grisen”,
Meningarna i de mellansvåra och svåra uppgifterna hade alltså samma längd och samma struktur. Enda skillnaden var att i de svåra uppgifterna måste barnen minnas och förstå både den grammatiska strukturen och adjektiven för att kunna välja rätt bild. I den mellansvåra uppgifterna så var de fyra bild-alternativen enkla. I vårt exempel "den glada kaninen tvättar den röda katten" så var det bara en av bilderna som visade en kanin som tvättade en katt. I de svåra uppgifterna med vårt exempel ”Den gula hunden tvättar den vita grisen” så var de tre felaktiga bilderna en brun hund som tvättar en rosa gris, en brun hund som tvättar en vit gris, och en vit gris som tvättar en gul hund (se nedan). Här måste alltså barnen utesluta bilder som skiljer sig bara på ett sätt från det rätta alternativet, antingen i adjektivet eller vem det är som tvättar vem.
Bildalternativen till den svåra uppgiften "Den gula hunden tvättar den vita grisen"
Forskarna gav uppgifterna till 19 engelskspråkiga barn med språkstörning (3,5-5,5 år) och 19 barn med typisk språkutveckling i samma ålder. De inkluderade också 19 yngre barn med typisk språkutveckling som hade samma resultat som barnen med språkstörning på ett standardiserat språktest. Forskarna kontrollerade att alla barn kunde alla ord (både verb och substantiv) som var med i experimentuppgifterna. Det var alltså inte orden i sig som gjorde uppgifterna svåra eller enkla.
RESULTAT: Svårighetsgraden på bilderna påverkade grammatisk förståelse hos barn med språkstörning
Resultaten är presenterade i figuren här nedanför. Barn med språkstörning (den undre blå linjen) och de yngre barn som var matchade på språkförståelse (röd streckad linje) hade liknande resultat. Det var svårare för dem att välja rätt bild i de svåra uppgifterna jämfört med de mellansvåra uppgifterna, trots att den grammatiska strukturen och svårighetsgraden på meningarna var exakt samma! För de åldersmatchade barnen med typisk språkutveckling (grön prickad linje) så var det ingen skillnad mellan mellansvåra och svåra uppgifter. De äldre barnen med typisk språkutveckling påverkades alltså inte av svårighetsgraden på de fyra bilderna.
Resultaten: Enkla uppgifter är längst till vänster, mellansvåra uppgifter i mitten och svåra uppgifter till höger. Blå heldragen linje är barn med språkstörning, röd streckad linje är yngre språkmatchade barn med typisk språkutveckling, och grön prickad linje är åldersmatchade barn med typisk språkutveckling. (De lodräta strecken är 95% konfidensintervall, för de som är intresserade av sånt :) )
Varför är det här intressant?
Jag tycker att resultaten spännande av två anledningar. För det första visar det att det inte var förståelsen av den grammatiska strukturen i sig (X verbar Y / "Den gula hunden tvättar den vita grisen") som var svår för barn med språkstörning. Det var snarare själva uppgiftens svårighetsgrad --- alltså de omkringliggande bilderna --- som gjorde det svårt. Detta stödjer teorier som ser på språkstörning som en begränsning i bearbetningsförmåga snarare än att det alltid är själva grammatiken som barnen inte kan.
För det andra så tycker jag att det är intressant för att det kan förklara varför förståelsen kan variera så mycket hos barn med språkstörning. Om det är för mycket olika alternativa tolkningar som stör runtomkring så kan det bli svårt att förstå. Detta TROTS ATT barnet "kan" grammatiken. Barn med språkstörning och yngre barn med typisk språkutveckling var här ganska lika (även om forskarna hittade små skillnader som jag inte går in på här).
Vad tänker ni? Har ni några exempel från vardagen eller från skolan/logopedlivet där ni tror att kontexten eller alternativen kan ha inverkat eller påverkat språk-förståelsen?
Referens (klicka för att komma till hela artikeln!):
Leonard, L. B., Deevy, P., Fey, M. E., & Brodin-Oja, S. L. (2013). Sentence comprehension in specific language impairment: A task designed to distinguish cognitive capacity and syntactic complexity. Journal of Speech, Language and Hearing Research, 56, 577-589.