Ordförråd och grammatik är viktigt för språkförståelse, men inte allt. I dagens inlägg om forskning som undersökt förståelsen “mellan raderna” och hur den hänger samman med förståelsen av ordförråd och grammatik.
Mer resurser behövs för att minska läsgapet!
Vi har länge vetat att elever på mellan- och högstadiet som inte har svenska som något av sina modersmål som grupp presterar sämre i läsförståelse (utifrån t.ex. PISA, PIRLS och nationella prov). Fälth, Selenius & Egerhag (2022) undersökte läsfärdigheter hos knappt 47000 elever som antingen läste kursplan svenska eller kursplan svenska som andraspråk. Min slutsats: mer (och tidiga) resurser behövs för att minska läsgapet - tidigt.
Språkförståelse, arbetsminne och uppmärksamhet - nya samband!
Förbättra hörförståelsen hos barn med DLD!
Idag ett inlägg ni inte vill missa: en nypublicerad studie om hur man kan förbättra förmågan att förstå “mellan raderna” och därmed öka förståelsen av berättelser hos 5-6-åringar med språkstörning/DLD. Forskarna delar dessutom med sig av sitt behandlingsmaterial så det är bara att ladda hem och börja använda! :)
Slutet på läskrigen? Dessa forskare menar det! (del 3)
Hur mäter vi bäst språkliga framsteg hos elever med språkstörning?
Talsyntes - varför och till vilka elever!
Tillbaka till skolan: att bygga läsförståelse
Läsförståelse är en av de mest komplexa förmågorna - och en av de viktigaste - som elever förväntas tillägna sig i skolan. Därför är det viktigt att vi som arbetar med elever med och utan språklig sårbarhet har en förståelse kring hur komplext läsförståelse är, och de olika delar som behöver finnas på plats för att få en djupare förståelse av en text.
I dagens inlägg hoppas jag få er att reflektera kring hur ni arbetar med läsförståelse, era rekommendationer kring ert arbete med läsförståelse och ge lite användbara länkar till att bygga vidare på ert eget arbete med läsförståelse!
Språk för hela livet - även äldre ungdomar med språkstörning behöver stöd!
Äldre ungdomar med språkstörning behöver få stöd i att utveckla språkliga förmågor för att klara kommunikativt krävande situationer i vuxenlivet, t.ex. en arbetsintervju. I dagens forskningsblogg skriver jag om ett behandlingsprogram för att träna just detta, och argumenterar varför logopeder inte bara bör finnas som en del av elevhälsan men också på arbetsförmedlingen och stödinstanser för ungdomar och unga vuxna.
Hjälper det förståelsen att dela upp en text i bitar?
Från en symbol till en annan - språkstörning och matematik
Min sommarläsning just nu är den statliga utredningen som bland annat ska föreslå hur utbildningen för elever med grav språkstörning "bör tillgodoses på grundskole- och gymnasienivå” - återkommer med blogginlägg om detta när jag läst klart!
Idag tänkte jag dock ta ett litet sommarsidospår utifrån en intressant studie om språkstörning och matematik. Eftersom både språk och matematik är symboler (ljud/ordbild som representerar något helt annat) - hur påverkar språkstörning matematisk förmåga?
Går det att träna upp förmågan att skapa inre bilder?
Vi behöver språk för att kunna ta andras perspektiv
Vår fantastiska mönsterigenkännande hjärna
Går det att mäta "bara" språkligt arbetsminne?
Läsförståelse i skolan - så mycket mer än att kunna svåra ord
Vi vet att ordförråd är viktigt för att förstå t.ex. lärobokstexter. Men ett gott ordförråd räcker inte. Det finns andra specifika språkliga färdigheter som har visat sig vara viktiga för läsförståelse och om vi kan undersöka dem så har vi bättre möjlighet att hjälpa elever med läsförståelsesvårigheter.
Att mäta läsförståelse: utmaningar och fallgropar
Hur bra är de verktyg vi använder för att mäta elevers läsförståelse? Vad påverkar elevers resultat på läsförståelsetester? Keenan och Meenan (2014) visar att vilket test vi väljer spelar stor roll, och att det är viktigt att analysera vilka förmågor som behövs för att klara olika läsförståelseuppgifter.