Idag är det Developmental Language Disorder Awareness Day!
Medvetenheten om språkstörning, och vad språkstörning är har ökat de senaste åren, men vi har en bit kvar att gå. För er som inte har läst ett av mina tidigare inlägg om vad språkstörning är och beror på så hittar ni det här.
Några brittiska kollegor med Professor Dorothy Bishop från Oxford University i spetsen har gjort ett jättearbete att öka kunskapen om språkstörning i och med deras projekt RALLI (Raising Awareness of Language Learning Impairment), som numera har bytt namn till RADLD - , eftersom det äntligen finns en konsensus i den engelskspråkiga världen att kalla språkstörning för just DLD - Developmental Language Disorder - och inget annat.
I RADLDs nya film (länk nedan) tar de upp 3 viktiga saker om språkstörning, och två elever med språkstörning själva intervjuar en tjej med språkstörning, en förälder till ett barn med språkstörning och en vuxen med språkstörning. Detta är DLD-123!
1. Språkstörning = svårigheter att prata och förstå
2. Språkstörning är vanligt, men ofta dolt
3. Rätt stöd kan göra stor skillnad!
"Språkstörning" - begreppet som gäller i Sverige
I Sverige förekommer också många termer men "Språkstörning" är det begrepp som man har enats om, vilket också motsvarar det engelska.
"Disorder" översätts med "Störning" i många sammanhang på svenska (t.ex. ADHD - Attention Deficit Hyperaktivity Disorder: Hyperaktivitetssyndrom med Uppmärksamhetsstörning).
För att se RADLDs fina film klicka nedan (då kommer du till YouTube och sätt på svensk textning så här 1. Klicka på knappen "CC" nere i högra hörnet 2. Klicka på kugghjulsknappen och välj "svenska"
Språkstörning: ökad medvetenhet - och ökad konsensus
Konsensusarbetet om språkstörning som gjorts i den engelskspråkiga världen och lett fram till artiklarna Catalise 1 (kriterier för upptäckt och omhändertagande av språkstörning: Bishop et al. 2016), och Catalise 2 (vad språkstörning ska kallas för, där Developmental Language Disorder (DLD) var begreppet som man landade i: Bishop et al. 2017), har också påbörjats i Sverige.
Dessa artiklar finns i en svensk översättning/sammanfattning av logopederna och forskarna Olof Sandgren och Martina Hedenius (med hjälp av kärngruppen för nationella riklinjer om språkstörning) och kan hittas här, på logopedförbundets hemsida.
Dessutom har ett logopedexamensarbete från Lunds Universitet av Ahlfont och Eiman Nilsson (2017) undersökt hur svenska logopeder och logopedstudenter uppfattar kriterierna för språkstörning ur Catalise I-projektet.
Ahlfont och Eiman Nilsson översatte de 27 påståenena om språkstörning i Catalise 1, och 184 logopeder (82%) och logopedstudenter (18%) deltog. 45% av deltagarna arbetade på logopedmottagningar medan resten arbetade inom andra verksamheter eller var studenter. 58% av deltagarna arbetade huvudsakligen med språkstörning.
Jag rekommenderar att läsa uppsatsen i sin helhet om ni är intresserade men några särskilt intressanta slutsatser av Ahlfont och Eiman Nilsson vill jag sammanfatta.
Störst konsensus angående tidig upptäckt av språkstörning
Den första delen i Catalise som handlar om NÄR barn ska remitteras för utredning av logoped hade högst konsensus (tidig upptäckt och utredning) - men viss oenighet när/hur länge man ska vänta innan man följer upp barn i riskzonen.
Mer variation angående bedömning - men fortfarande stor enighet
Mer variation upptäcktes i den andra delen av Catalise som handlar om bedömning av språklig förmåga; deltagarna var i stort eniga om vad en bedömning ska innehålla, men mer oenighet om t.ex. språklig exponerings eventuella effekt på språklig förmåga. Det fanns också en osäkerhet kring dynamisk bedömning och hur/när det kan användas - något som jag skrivit om tidigare här på forskningsbloggen, och som jag kommer arbeta för att sprida kunskap kring på olika sätt framöver.
Diskrepans och samförekomst - ett utmanande område
Den tredje delen i Catalise handlade om samförekomst med andra funktionsnedsättnignar - kan man ha språkstörning samtidigt som man har t.ex. autismspektrumtillstånd eller Downs syndrom (att man kan ha språkliga svårigheter är helt klart, frågan är om man kan uppfylla kriterierna för diagnosen språkstörning). I denna del diskuterades även "diskrepanskriteriet" mellan icke-verbal och verbal intelligenskvot (IK). I den svenska undersökningen så fanns lägst konsensus i denna del - vilket visar på vikten av mer diskussion och arbete här i Sverige.
Detta är intressant!
Idag tänker jag inte föklara för er varför detta är intressant - detta är intressant, och oerhört viktigt. Mellan 5-10% av befolkningen har en språkstörning (beroende på definitioner och gränsvärden) och språkstörning får stora konsekvenser för individen i vardagen!
Konsensusarbete, både vad gäller definitioner och terminologi är oerhört viktigt och det är positivt att det går framåt, både internationellt och i Sverige. Ahlfont och Eiman Nilsson (2017) visade också att det svenska arbetet att nå konsensus också är väldigt angeläget, eftersom även vi i vårt relativt lilla land och i den svenska logopedkåren, inte är helt överens om vissa centrala saker vad gäller språkstörning - detta är oerhört viktigt med tanke på likvärdig vård och omhändertagande!
Happy Developmental Language Disorder Awareness Day!
/Anna Eva
Ps. Om ni vill passa på att ladda ned en rad vetenskapliga artiklar om språkstörning helt gratis så har tidskriften The Journal of Child Psychology and Psychiatry ett specialnummer ute nu där alla artiklar kan laddas ned gratis under en kortare tid!
Referenser
Ahlfont, A. & Eiman Nilsson, L. (2017). Svenska logopeders och logopedstudenters uppfattningar om kriterier för språkstörning: en jämförelse med CATALISE-projektet. Examensarbete, Lunds Universitet.
Bishop, D. V., Snowling, M. J., Thompson, P. A., & Greenhalgh, T. (2016). CATALISE: A multinational and multidisciplinary Delphi consensus study. Identifying language impairments in children. PLoS One, 11(7), e0158753.
Bishop, D. V., Snowling, M. J., Thompson, P. A., & Greenhalgh, T. (2017). Phase 2 of CATALISE: a multinational and multidisciplinary Delphi consensus study of problems with language development: Terminology. Journal of Child Psychology and Psychiatry.