Hur upplever unga med DLD språket och kommunikationen i skolan? En svensk studie baserad på intervjuer med ungdomar 13-19 år har nyligen publicerats och belyser vikten av att lyssna på ungdomarna själva!
Sommar och en coronastudie med twitterbrus
Nu är den här: No learning loss in Sweden during the pandemic: Evidence from primary school reading assessments av Hallin och kollegor (2022). En svensk nypublicerad studie baserad på data från stiftelsen LegiLexi som har fått mycket uppmärksamhet på internet hittills. Glad sommar önskar Anna Eva och forskningsbloggen!
Mer resurser behövs för att minska läsgapet!
Vi har länge vetat att elever på mellan- och högstadiet som inte har svenska som något av sina modersmål som grupp presterar sämre i läsförståelse (utifrån t.ex. PISA, PIRLS och nationella prov). Fälth, Selenius & Egerhag (2022) undersökte läsfärdigheter hos knappt 47000 elever som antingen läste kursplan svenska eller kursplan svenska som andraspråk. Min slutsats: mer (och tidiga) resurser behövs för att minska läsgapet - tidigt.
En tidig julklapp: En viktig rapport om språkstörning hos unga och vuxna.
Intensiv användning av assisterande teknik utvecklar läsförmågan
Berättande hos svenska mellan- och högstadieelever med DLD och ADHD
Idag presenterar jag de första publicerade resultaten från mitt eget forskningsprojekt Att förklara och berätta. Hur påverkar ADHD och språkstörning/DLD berättande hos svenska mellanstadie/högstadieelever? Och vilka effekter har bildstöd på berättande? Några första svar på de frågorna bjuder jag på i dagens inlägg.
Internationella läskunnighetsdagen: LegiLexis coronarapport
Språkscreening på flera språk
Avkodningsträning som ger resultat
Borde fler elever med språkstörning/DLD också ha en dyslexidiagnos?
Språkförmåga, flerspråkighet och socioekonomiska faktorer
Begriplig information för alla!
Begriplig text är ett svenskt projekt som vänder sig till de som skriver, producerar eller förmedlar text och information. Genom djupintervjuer och enkäter har de tagit reda på vad som gör texter mer begripliga för personer som har svårt att läsa och förstå texter av olika anledningar, t.ex. språkstörning/DLD, dyslexi, ADHD, autism, afasi och intellektuell funktionsnedsättning. I dagens blogginlägg rapporterar jag om resultaten från projektet utifrån slutseminariet som ägde rum förra veckan.
Talsyntes - varför och till vilka elever!
Förbättrar appar läsförmågan?
Rapport: Elever med grav språkstörning klarar ofta inte skolan
Hur definieras grav språkstörning? Och vilka anledningar finns det till att elever med grav språkstörning inte uppfyller målen i skolan? Detta är två frågor som Utbildningsdepartmentets rapport "Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar" tar upp, och som jag diskuterar idag.