Hej kära läsare,
så otroligt fort det gick, och helt plötsligt har sommaravslutningarna redan hänt och det är nästan midsommar. Själv är jag och familjen inne på 10e dagen av sjuka i omgångar, men har ändå kunnat njuta lite av trädgård och sommar.
Jag vill börja med att tacka er för att ni läser språkforskningsbloggen och att ni fortsätter att skicka små uppskattande hejarop. Det har varit en utmaning för mig att hinna med att skriva inlägg överhuvudtaget detta läsår, men min ambition och mitt mål är att fortsätta. Bloggen är nu drygt 7(!) år och jag tänker att jag ska hålla på minst till pensionen 😄 (så i alla fall en 27 år till). Under detta läsår har jag haft två gästbloggare och skrivit ett gemensamt logopedagogiskt blogginlägg, och jag hoppas att denna typ av inlägg kommer bli återkommande även framöver.
Idag vill jag stolt berätta att jag tillsammans med Henrik Danielsson (LiU), Thomas Nordström (Linnéuniversitetet) och Linda Fälth (Linnéuniversitetet) har publicerat en artikel i International Journal of Educational Research: "No learning loss in Sweden during the pandemic: Evidence from primary school reading assessments" (Hallin et al. 2022). Det är läsdata från stiftelsen LegiLexi från nästan 100.000 lågstadieelever under åren 2017-2021 som vi har analyserat på massa olika sätt för att se om våg 1 och 2 under coronapandemin hade negativa effekter på svenska elevers läsinlärning och läsutveckling.
Jag skrev om vår preliminära rapport som publicerades av LegiLexi i början av läsåret, men nu är alltså den granskade artikeln publicerad. Våra "highlights" (här i översättning) säger det mesta:
Inga COVID-19-relaterade lärandeförluster i läsförmåga hos svenska lågstadielever.
Proportionen elever med svag läsförmåga ökade inte under pandemin.
Elever från utsatta socio-ekonomiska förhållanden drabbades inte i större utsträckning.
Det kan ju tyckas märkligt att man ska behöva en sakkunniggranskad artikel för att komma fram till detta, men mängden data (under en global pandemi) är unik, och eftersom det var extraordinära omständigheter även här i Sverige så var vi inte säkra på vad vi skulle hitta, även om den preliminära rapporten drog samma slutsatser som den färdiga artikeln.
Några av de saker som jag tycker var viktigast när vi nu gjorde ordentliga analyser var att vi 1) såg att andelen inkluderade elever (av lärarregistrerade elever) endast var 1.5% lägre under pandemin jämfört med innan pandemin, dvs bortfallet av elever som inte testades t.ex. pga sjukdom var inte särskilt stort, vilket gör datan mer tillförlitlig, 2) resultaten kvarstod även om vi tittade på de skolor med 25% högst socioekonomiskt index, dvs den fjärdedel av skolorna med flest elever i socioekonomiskt utsatta förhållanden och 3) varken sociokekonomisk utsatthet eller att en elev läste kursplan för svenska som andraspråk var en signifikant riskfaktor för sämre läsresultat under pandemin.
Image credit: Davian Ho for the Innovative Genomics Institute.
Hittills (15 juni, 2022) har artikeln omtalats över 4000 gånger på sociala medier (främst twitter). Jag som inte är aktiv på twitter eller särskilt offentlig politiskt blir lite förundrad. Det är MYCKET intressant att se vilka som skriver och delar den, och i USA är det främst konservativa röster som delar och menar att detta är bevis på att restriktioner är dåligt och att alla demokrater har fel (ungefär). Det blir lätt polariserat, och jag vill egentligen skriva till var och en av dem hur mycket uppoffringar som gjordes av ALLA i Sverige, hur barn och vuxna fortfarande var hemma vid minsta symptom (och föräldrar fick då fick ersättning för att kunna ta hand om sina barn med symptom), hur tufft det var för alla lärare (HJÄLTAR!), och att öppna skolor inte betyder att "allt var som vanligt" "pandemin var en bluff" och "alla borde fått göra precis vad de ville".
Det finns väldigt mycket att säga om den svenska corona-strategin (och det har ju både media och rapporter också gjort), men JUST detta beslut, att hålla förskolor och skolor för barn 1-15 år öppna (utöver några kortare stängningar som följd av större utbrott på vissa håll), anser jag var ett väldigt bra beslut. Jag stödjer det på både data som vi presenterar i artikeln tillsammans med det faktum att få barn blev svårt sjuka i COVID-19 i Sverige (även om varje sådant barn var en tragedi), och de studier som visar att skolstängningar KAN få långtgående negativa konsekvenser för elever, både vad gäller lärande och vad gäller andra faktorer (t.ex. socioemotionellt), framför allt för elever från socioekonomiskt mer utsatta förhållanden.
Vill ni läsa lite mer om mina tankar kring vår studie blev jag intervjuad för Läraren.se igår.
Vår studie (Hallin et al. 2022) är open access (alltså gratis att ladda ner) och för att vara en forskningsstudie är den relativt lättläst om jag får säga det själv. Lite sommarläsning kanske?
Med detta vill jag önska er alla en riktigt härlig sommar - vi ses igen i augusti!
/Anna Eva
Ps. Om ni inte vill missa kommande inlägg så skriv upp er på min e-postlista här nedanför.
Referenser
Hallin, A. E., Danielsson, H., Nordström, T., & Fälth, L. (2022). No learning loss in Sweden during the pandemic: Evidence from primary school reading assessments. International Journal of Educational Research, 114, 102011.
