Hej alla!
Idag den 8 september är det den internationella läskunnighetsdagen!
Jag började morgonen med att delta i Nyhetsmorgon på TV4 och prata kort om en rapport som jag har skrivit tillsammans med stiftelsen Legilexi och forskarna Tomas Nordström (Linköpings Universitet) och Linda Fälth (Linnéuniversitetet). I rapporten så använde vi oss av stora mängder testdata från elever i årskurs 1-3 för att jämföra utvecklingen av läsfärdigheter under coronapandemin jämfört med innan pandemin.
Hela rapporten kan ni ladda ner här (sprid gärna både den och detta inlägg gärna vidare!), men jag tänkte diskutera resultaten lite utförligare i dagens inlägg.
Ladda ner rapporten här: https://legilexi.org/inspirationsbibliotek/forskning-rapporter/coronarapport/
Det första jag vill säga är att denna rapport inte är peer-reviewed (granskad av andra forskare) och att den har ett populärvetenskapligt fokus - jag vill därför vara lite försiktig med att tolka resultaten. Planen är att vi nu ska skriva en forskningsartikel som innehåller ungefär samma data men med lite mer sofistikerade analyser, och en bakgrund där vi även går igenom den internationella forskning som hittills finns inom ämnet. Men även om detta är en icke-granskad populärvetenskaplig rapport tycker jag ändå att det finns flera resultat som är värda att diskutera.
Det vi gjorde var att undersöka hur medelvärdena av deltesterna avkodning (läsa riktiga ord utan kontext på tid, motsvarande H4/H5 testet) och läsförståelse (läsa meningar/korta texter och välja rätt bild/svara på frågor) i Legilexis testverktyg förändrades över tid under ett läsår, från höstterminen 2020 till vårterminen 2021.
Detta är alltså den period där coronavåg 2 och 3 slog till, och den period där större delarna av Sverige hade stor smittspridning av covid-19. Vi jämförde dessa medelvärden med medelvärden från åren innan pandemin för varje årskurs och testperiod (höst, vinter, vår).
I vår sammanfattning av rapporten skriver vi (s. 2)
• Totalt har resultat från drygt 145 000 elever i årskurs 1–3 analyserats – drygt 60 000 elever har testats under coronapandemin och drygt 85 000 elever innan pandemin.
• Ingen ”coronaeffekt” kunde ses på något mått i någon årskurs inom respektive färdighet, oavsett om man undersökte medelvärden, standardavvikelser eller andelen elever inom olika nivåer.
• Slutsatsen är att läsförmågan hos svenska lågstadieelever generellt inte har påverkats negativt av coronapandemin, men att det både innan och under pandemin är många elever som inte lär sig läsa under lågstadieåren.
De beräkningar och visualiseringar av dantan som vi gjorde (ja - ladda hem rapporten nu!) visade alltså minimala skillnader mellan pandemiåret och åren innan, både vad gäller medelvärden och spridning (standardavvikelser) men också andelen elever som hamnar på olika "LegiLexinivåer".
LegiLexinivåerna bygger på läroplanens mål. Når man nivå 2 har man godkänt för årskurs 1, nivå 3 godkänt för årskurs 2 och nivå 4 godkänt för årskurs 3. Det som vi dock såg var att det både innan och under coronapandemin var 20-30% av de testade eleverna elever som inte nådde minst nivå 4 på våren årskurs 3, dvs deras läsförmåga bedömdes vara lägre än önskat/förväntat. 10-15% av de testade eleverna (både innan och under pandemin) låg på nivå 1 eller nivå 2 i våren årskurs 3, alltså motsvarande det lägsta önskade resultatet (eller lägre!) för en elev i slutet av årskurs 1.
Detta är ju anledningen till att Stiftelsen LegiLexi finns och behövs - att fler barn - alla barn -ska få möjlighet att lära sig att läsa tidigt, och kunna läsa i slutet av lågstadiet! (Och detta är också en av anledningarna till att jag så enträget skriver om forskning relaterat till läs- skriv- och språkutveckling och läs- skriv- och språkundervisning!)
“Detta är anledningen till att Stiftelsen LegiLexi finns och behövs - att fler barn - alla barn -ska få möjlighet att lära sig att läsa tidigt!”
Varför är detta intressant?
I internationell forskning så finns det flera forskare som antigen mätt eller gjort statistiska modeller och visat på en negativ "coronaeffekt" som följd av skolstängningar. Det handlar alltså om att elevers ämneskunskaper, matematikfärdigheter eller läsfärdigheter har stått stilla eller utvecklats långsammare under coronapandemin (t.ex. USA: Bao et al., 2020; Kuhfeld, et al., 2020 och Nederländerna: Engzell, Frey, och Verhagen, 2021).
En studie från Australien (Gore et al. 2021) nyanserade dock andra forskares resultat och menade att de flesta "larm" kommer från just statistiska modeller och inte från verklig data. När de tittade på faktisk insamlad data från delstaten New South Wales från jämförbara skolor före och under skolstängningar på grund av pandemin hittade de inga skillnader i läsutveckling och endast en liten negativ skillnad i matematikutveckling hos de mest socioekonomiskt utsatta eleverna under pandemin (detta sågs inte om man endast undersökte hela gruppen).
Några som dock fann en negativ effekt av skolnedstängningar baserat på verklig data var Engzell och kollegor (2021), som använde resultat från nationella prov i Nederländerna före och efter en åtta veckors nedstängning/onlineundervisningsperiod och drog slutsatsen att elevernas utveckling i både läsning, stavning och matematik avstannat, och att nedstängningen nästan motsvarade det så kallade "sommarlovstappet" per dag (när ju ingen undervisning sker). Även de betonade att det var de mest utsatta eleverna som tappade mest. Det är alltså inte alla elever som drabbas vid en skolstängning, men de elever som är i störst behov är också de som också riskerar att tappa mest.
I Sverige har vi ju inte haft någon generell nedstängning av lågstadieskolor under pandemin, samtidigt så är det ju möjligt att en ökad lärarfrånvaro och elevfrånvaro ändå kan ha påverkat inlärning negativt. Vår rapport visade att detta inte stämmer generellt för elever i Sverige. Men det finns några saker som är viktiga att betona när man ska tolka resultaten
Bortfallsanalys måste göras
Lärare som använder LegiLexi uppmuntras att använda testmaterialet tre gånger per läsår med alla elever för att kunna följa utveckling och se om insatser har haft effekt. Generellt (både innan och under pandemin) tycks testomgången under våren i årskurs 3 inkludera lite färre elever än testomgångarna på hösten och vintern. Denna trend är inte lika tydlig för årskurs 1 och årskurs 2, och är något som vi skulle behöva undersöka närmre. Det kan vara så att lärare upplever att de har koll på sina elever vid det laget och prioriterar annat, eller att de i större utsträckning väljer att testa de elever som det finns en oro kring eller där man satt in insatser för att kunna följa effekten av insatserna. Detta eventuella bortfall av elever kan ha gjort att antalet elever som inte når målen i våra data ser större ut än vad det är.
Samtidigt så har ju PISA-rapporter år efter år visat att en inte obetydlig andel svenska 15-åringar brister i läsförståelseförmåga, där knappt 20% hamnar på nivå 1, och alltså bara klarar de allra enklaste/minst komplexa läsförståelseuppgifterna . Nästa nivå, nivå 2, är en "basnivå" som anses vara grunden till fortsatt lärande (t.ex. att förstå vad som är huvudbudskapet och dra inferenser: PISA, 2018, s. 14). Dessa svaga resultat var 2018 - TROTS att PISA 2018 både hyllades för att en nedåtgående trend verkat brytas, och fick väldigt mycket kritik för att för många elever uteslöts ur urvalet.
Det finns alltså annan data som stödjer att allt för många svenska elever inte utvecklar en tillräckligt god läsförmåga. Men som sagt, det eventuella bortfallet är något vi måste undersöka vidare/närmre.
Det som vi inte heller riktigt vet utifrån de analyser vi hittills gjort är om bortfallet under pandemin har varit större än vanligt, alltså att lärare testar färre elever i sina klasser än vanligt. Initiala analyser tyder dock inte på det. Det är möjligt att de elever som har haft störst frånvaro (t.ex. pga förkylningar eller för att föräldrar har varit oroliga och hållit dem hemma) inte finns med i resultaten från pandemiläsåret, och det skulle kunna ha påverkat vårt resultat så att det ser bättre ut än vad det är. De elever som varit borta mycket från skolan under pandemin riskerar ju att ha tappat i läsförmåga, särskilt om de inte läst hemma. De analyser vi hittills har gjort tyder dock inte på något stort systematiskt bortfall, men detta är ändå något som vi kommer att titta noggrannare på.
Det är skillnad på tvärsnittsdata och longitudinella data
Den data vi analyserat är inte longitudinell. Det är alltså inte alla elever som varit med vid varje testtillfälle, och för att få en tillräckligt stor jämförelsegrupp så togs resultat med från flera år innan pandemin. Detta begränsar också slutsatserna man kan dra till viss del - longitudinell data är bättre om man vill ha följa den faktiska utvecklingen över tid.
För att undersöka detta lite närmre gjorde vi en longitudinell analys på de elever som deltog vid allra tre testtillfällena under pandemin. Då kunde vi endast inkludera runt 7000 elever, men även i detta mindre urval kunde vi inte se några stora skillnader jämfört med åren innan pandemin, och inte heller några stora skillnader jämfört med den tvärsnittsdata vi valde att presentera i rapporten.
Pandemin kan fortfarande haft en negativ påverkan - för vissa elever och i vissa klasser / i vissa skolor
Man kan inte heller dra slutsatsen att pandemin inte har haft någon negativ påverkan på någon enda svensk elevs läsutveckling - vi har ju tittat på medelvärden, standardavvikelser och hur fördelningen av elever i olika läsnivåer har sett ut.
Självklart kan elever som själva varit mycket oroliga, som har haft familjemedlemmar som har varit sjuka eller avlidit under pandemin, eller som själva har haft stor frånvaro inte haft möjlighet och/eller kapacitet att utveckla sin läsförmåga på samma sätt som de gjort om det inte varit pandemi.
Det finns också en risk att speciallärartillgång / extra träning för de elever som behöver de som mest har behövt stå tillbaka under pandemin. Eftersom covid-19 sprids i kluster så kan det också finnas vissa skolor som drabbats extra hårt med längre perioder av vikarier och mycket elev- och lärarfrånvaro. Som jag nämnde ovan så har ju tidigare forskning visat att det är de svagaste och mest utsatta eleverna som förlorar mest på skolstängningar, så det är möjligt att det samma gäller för de utmaningar som funnits i svenska lågstadieskolan under pandemin, även om vi inte haft regelrätta nedstängningar.
Å andra sidan kan det också finnas de elever där mindre klasser (pga strängare “sjukregler”) och mindre aktiviteter utanför skolan kan ha haft en positiv inverkan på t.ex. mängden böcker man läser eller mängden stöd man fått i skolan.
Det vi kan säga om den data vi har är alltså att det inte verkar som om pandemin påverkat läsförmågan negativt generellt, men att det inte betyder att pandemin har haft en negativ påverkan för vissa elever. Att undersöka vidare om det kan vara så att pandemin har drabbat läsförmågan hos barn boende från mer socioekonomiskt utsatta förhållanden skulle också vara intressant (och viktigt!).
Slutsats
Under pandemin så listade UNESCO "interrupted learning" som en av de viktigaste negativa konsekvenserna av att stänga skolor under covid-19 pandemin, och att detta särskilt drabbar de elever med minst resurser (UNESCO, 2021). Det finns också internationellt forskningsstöd för detta. Sverige valde att inte stänga grundskolor under pandemin, och även om det finns mycket att diskutera om Sveriges strategi (och det kommer nog diskuteras i många år framöver!) så visar vår rapport att pandemin inte tycks ha haft en negativ effekt på läsutveckling i de yngre åldrarna generellt. Men både LegiLexis data och (t.ex.) Pisa-rapporterna visar att det är alldeles för många barn och ungdomar i Sverige som inte lär sig läsa på den nivå de behöver för att klara sig i samhället. DET måste vi ändra på!
Idag är det alltså den internationella läskunnighetsdagen. I Finland har man under de senaste åren firat "Read hour" under denna dag - att läsa under en timme (det officiella klockslaget är kl 19). Vad tänker du läsa under Read hour - och vem tänker du läsa för?
/Anna Eva
Referenser
Bao, X., Qu, H., Zhang, R., & Hogan, T. P. (2020). Modeling reading ability gain in kindergarten children during COVID-19 school closures. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(17), 6371.
Engzell, P., Frey, A., & Verhagen, M. D. (2021). Learning loss due to school closures during the COVID-19 pandemic. Proceedings of the National Academy of Sciences, 118(17).
Gore, J., Fray, L., Miller, A., Harris, J., & Taggart, W. (2021). The impact of COVID-19 on student learning in New South Wales primary schools: an empirical study. The Australian Educational Researcher, 1-33.
Kuhfeld, M., Soland, J., Tarasawa, B., Johnson, A., Ruzek, E., & Liu, J. (2020). Projecting the potential impact of COVID-19 school closures on academic achievement. Educational Researcher, 49(8), 549-565.
UNESCO. Adverse consequences of school closures Available online: https://en.unesco.org/covid19/educationresponse/consequences (accessed on Sept 7, 2021).