Hej!
Jag sitter ofrivilligt mycket stilla för tillfället på grund av en rejäl knäfraktur efter en oturlig cykelolycka, och jag har tyvärr behövt ställa in många roliga och viktiga jobbrelaterade saker. I torsdags skulle jag ha medverkat vid ett seminarium ordnat av Näringslivets skolforum med rubriken Läskrisen på lågstadiet: så illa är det och en väg framåt. Seminariet hölls med anledning av forskningsrapporen “Så löser vi läskrisen på lågstadiet” som jag skrivit tillsammans med Linda Fälth som är specialpedagog och professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet .
Linda kunde som tur var presentera vår rapport och jag rekommenderar ALLA att ladda hem och läsa den. Vi vill självklart skapa diskussion (jag är nyfiken på vad ni tycker!), men framför allt vill vi skapa förändring - hur kan vi se till att alla barn som slutar lågstadiet skriver bra och läser med flyt och förståelse - och därmed kan läsa för att lära? För en god läs- och skrivförmåga är centralt för demokrati, för kunskap, för delaktighet i samhället och för jämlikhet - några av våra absolut största frågor i dagens samhälle!
Våra fem förslag för att lösa läskrisen är
Tydliga riktlinjer från Skolverket.
Fokus på evidensbaserad läsundervisning på lärarutbildningarna.
Screeningmetoder som fångar upp elever i riskzon.
Rätt insatser tidigt.
Bättre förutsättningar till lärare.
Rapporten är indelad i tre delar. Första delen är en problembeskrivning, där vi belyser det stora antal elever som slutar i årskurs 3 utan en tillräckligt god läs- och skrivförmåga (ca 20% - alldeles för många!) och vilka de negativa konsekvenserna av en svag läs- och skrivförmåga kan vara. Vi beskriver också vad det står i läroplaner och styrdokument om tidig läsinlärning och läsundervisning och varför vi inte anser att dessa dokument ger svenska lärare och lärarutbildningar tillräcklig vägledning, och vad vi tycker brister i nuvarande systemet vad gäller tidig upptäckt och tidiga insatser.
“Läsning är centralt för demokrati, för kunskap, för delaktighet i samhället och för jämlikhet.”
Den andra delen ger en översikt kring vad en balanserad och differentierad läsundervisning bör innehålla och forskningsstödet för detta - med betoning på strukturerad och explicit undervisning av språklig/fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom i förskoleklass, phonics (sambandet mellan ljud och bokstav) i årskurs 1, tillsammans med daglig varierad, meningsfull och lustfylld läsning på en för eleven rätt nivå samt språkutvecklande och läsutvecklande undervisning bl.a. genom högläsningsaktiviteter genom hela lågstadiet och vidare. Vi tar också upp några missförstånd kring phonics som tyvärr är relativt väletablerade och som vi tror hindrar användningen av effektiv phonics i svensk läsundervisning.
I den sista delen presenterar vi våra fem förslag som vi anser skulle kunna göra att en stor majoritet av svenska elever skulle sluta årskurs 3 med en god läs- och skrivförmåga. Jag vill betona att ALLA dessa fem förslag behövs - det kommer t.ex. inte gå att genomföra förändringar i undervisning, kartläggning och insatser om inte det ges mer resurser till lärare och skolan - med tid att planera, tid och resurser till fortbildning, tid för samarbete mellan lärare och andra professioner i skolan och möjligheter till flexibla gruppstorlekar när man arbetar med de yngsta eleverna. Det kommer inte heller gå att genomföra i stor skala om inte riktlinjerna i skolans styrdokument blir tydligare.
Jag tänker inte skriva en längre sammanfattning av rapporten eftersom jag verkligen VERKLIGEN vill att ni ska ladda hem den, läsa den, diskutera den och sprida den!
Skriv gärna era tankar och funderingar under detta inlägg när ni läst.
Ha en fin vecka / ett fint höstlov/läslov!
/Anna Eva
ps 1. Även de två “syskonrapporterna” som presenterades vid seminariet är mycket läsvärda: Hur svensk skola missar elever som inte lär sig läsa, och Svenska fjärdeklassares läsförståelse - trender och förklaringar.
ps 2. Om ni vill se det inspelade seminariet då alla tre rapporter presenterades går det bra via denna länk.
