Hej alla - glad Valborg! Hoppas ni alla har fått fira in våren!
Det har varit några extremt intensiva veckor för mig eftersom min nya kurs på Karolinska Institutets logopedprogram precis har dragit igång. Just nu lär jag alltså logopedstudenter allt jag vet (eller i alla fall så mycket jag och de mäktar med 🙂) om språk- läs- och skrivsvårigheter i skolåldern. Jag har fått möjligheten att designa kursen så att våra studenter blir förberedda på att kunna arbeta i team på skolor med pedagoger och övriga elevhälsan - en dröm jag länge har haft (som ni som har följt bloggen redan vet)!
Nu innan långhelgen så fick jag också ett efterlängtat paket - En ny uppdaterad tredje upplaga av Bornholmsmodellen (Borholmsmodellen - Språklekar i förskoleklass: Lundberg, Rydkvist & Strid, 2018)! Det var också anledningen till att jag föreläste på Läskonferensen den 18 april, eftersom jag har forskningsgranskat materialet, hjälpt till att uppdatera bakgrunden och skrivit ett förord till denna upplaga.
Så väldigt roligt att se det färdiga resultatet av ett fint samarbete och många personers hårda arbete!
Disclaimer: Jag får inte någon royalty på försäljningen av Bornholmsmodellen, och har inte fått någon ersättning av Natur & Kultur för att skriva detta inlägg.
Behovet av ökad kunskap om fonemisk medvetenhet!
Ingvar Lundberg var en internationellt erkänd läsforskare som var mån om att se till att hans material följde den senaste forskningen. Redan till den andra upplagan av Bornholmsmodellen (Natur & Kultur, 2007) så togs de flesta av språklekarna som fokuserade på stavelser och rim bort, eftersom forskningen redan då hade visat att dessa förmågor inte främjar avkodningsutveckling på det sättet som uppgifter inom fonemisk medvetenhet gör (se Hallin, 2017a för referenser).
Fokus från och med den andra upplagan, och även i denna tredje upplaga blev därför på fonemisk medvetenhet (medvetenhet om de enskilda språkljuden) och ett kapitel där lekar där språkljuden kopplades ihop med bokstäver lades också till.
Ett av mina absolut mest spridda och lästa blogginlägg någonsin är just det om fonologisk/fonemisk medvetenhet, och varför särskilt systematiskt arbete med fonemisk medvetenhet är så viktig i tidig avkodnings- och stavningsutveckling (Hallin, 2017a). Det verkar alltså som att det finns en kunskapstörst kring detta område och att kunskapen behöver spridas till fler som arbetar med barns tidiga läs- och skrivutveckling!
Här passar Bornholmsmodellens systematiska och strukturerade material väl in och i denna tredje upplaga har tre böcker blivit en: nu finns studiehandledning, praktiska råd, konkreta exempel, kopieringsunderlag samt extra lekar både för de som behöver träna lite extra och för de som behöver utmanas lite extra i en och samma bok (det som tidigare fanns i de separata böckerna Bornholmsmodellen i praktiken och Studiehandledning).
“Det verkar alltså som att det finns en kunskapstörst kring detta område och att kunskapen behöver spridas till fler som arbetar med barns tidiga läs- och skrivutveckling!”
I temanumret om LSHSS om klassrumsbaserad logopedi som publicerades för en månad sedan så var det inte mindre än två artiklar som betonar samarbetet, samverkan och interprofessisonellt utbyte mellan lärare och logopeder gällande just tidig läsinlärning (Powell, 2018; Terrell & Watson, 2018). Detta har jag skrivit om tidigare här (utifrån Snow, 2016), men jag blev inspirerad att skriva kring detta igen utifrån dessa nya artiklar och min erfarenhet från arbetet med Bornholmsmodellen.
Logopeders möjliga roller i arbetet med tidig läsinlärning
Det finns en väldigt stark länk mellan muntligt språk inklusive språklig medvetenhet (särskilt fonemisk medvetenhet) och utvecklingen av läsförståelse och avkodning/stavningsförmåga. Det är därför som tidigt muntligt arbete med texttyper som närmar sig skriften främjar läs- och skrivutveckling (se van Kleeck, 2014), och tidigt strukturerat arbete med språklig och sedan särskilt fonemisk medvetenhet är så viktigt i förskolan och förskoleklassen (för en sammanfattning av van Kleeck (2014) se Hallin, 2017b).
Terrell och Watson (2018) diskuterar flera olika områden där logopeder och pedagoger i både förskola och skola framgångsrikt skulle kunna samarbeta närmre i emergent literacy som svengelskt kan översättas med “emergent litteracitet” eller ungefär “framväxande läs- och skrivförmåga”.
När jag läser deras diskussion kring detta så tänker jag genast på de språk-, läs- och skrivutvecklare som redan finns i många kommuner runt om i Sverige, och som ibland är pedagoger i botten och ibland logopeder! Jag tror alltså att vi i Sverige redan är en bit på väg i detta viktiga arbete, vilket är glädjande.
Litteracitet i hemmiljön och förskolan
Vi vet att exponering för böcker och tidig högläsning kan ha en stor positiv effekt på såväl muntlig språkutveckling som senare skriftspråksutveckling och därmed också måluppfyllelse i skolan. Terrell och Watson (2018) refererar till forskning som menar att för tidiga insatser så finns bra evidens för en coachande modell där en utbildad coach visar t.ex. föräldrar eller förskolelärare hur man kan läsa böcker tillsammans med barnen med syfte att utveckla språket (shared reading/dialogic reading) och ge återkoppling till dem. Denna vidareutbildade coach kan t.ex. vara en logoped eller en speciallärare med inriktning språk- läs- och skrivutveckling.
Logopedens roll kan självklart även vara att särskilt se till miljö och insatser för de elever som är i språklig sårbarhet, t.ex. på grund av språkstörning och/eller andra NPF och ge mer specifika insatser individuellt eller i liten grupp. Här kan ett möjligt hinder vara att logopeder ofta är organiserade på landstingsnivå och inte finns knutna till barnhälsovården, men i uppdraget ingår oftast såväl behandling av språkliga svårigheter som samarbete med förskolor.
Litteracitet i förskoleklass och lågstadiet
Barn som varit sena med sitt talade språk eller haft en språkstörningsdiagnos är extra sårbara i sin läs- och skrivinlärning (Justice, 2005). Logopeder har goda förutsättningar för att upptäcka barn som riskerar att hamna i språklig sårbarhet, och även stötta dem extra i sin språk-, läs- och skrivutveckling samt tillsammans med pedagoger planera en så språkfrämjande och läsfrämjande miljö som möjligt (här kan t.ex. Observationsprotokollet “Det språkstödjande klassrummet” (Waldman, Dockrell & Sullivan, 2015) vara en bra utgångspunkt för diskussion och åtgärder).
Här kommer även Bornholmsmodellen (2018) in som är ett material som lärare i förskoleklass kan använda för att arbeta strukturerat och evidensbaserat med språklig medvetenhet (med fokus på fonemisk medvetenhet) och ge barnen en god grund för läs- och skrivutveckling. För logopeder eller speciallärare som arbetar med extra insatser eller särskilt stöd med elever i de yngre årskurserna kan också Bornhomsmodellen vara en mycket bra utgångspunkt för systematiska intensifierade insatser inom språklig medvetenhet!
Men - klarar sig inte pedagogerna utan samarbete med logopeder - det har de ju till stor del gjort hittills?
Nacka kommun: Ett gott exempel!
En av medförfattarna till Bornholmsmodellen, Anna Strid, är just språk- läs- och skrivutvecklare i Nacka kommun. I Nacka har man länge arbetat strukturerat med språklekar enligt Bornholmsmodellen för att främja läs- och skrivutveckling. Nacka kommun har vidare en språksatsning som pågår just nu som beskrivs som följer "Det övergripande syftet med språksatsningen är att fördjupa alla lärares kunskaper om hur man kan arbeta språkutvecklande och språkmedvetet på alla stadier och i alla ämnen, öka likvärdigheten för alla barn och elever och därigenom bidra till ökad måluppfyllelse i Nackas kommunala förskolor och skolor.". (Hurra tänker jag - toppen!)
För några dagar sedan så skickade barn- och elevhälsan i Nacka ut ett pressmeddelande att de ytterligare “satsar på kunskap om språkstörning och anpassningar i skolan genom två utvecklingsprojekt i Nackas kommunala skolor” under 2018. Projekten har fått medel från SPSM och innehåller ett kartläggnings- och utbildningsprojekt, men också ett projekt som kallas för Anpassad språklig medvetenhetsträning för barn med språkstörning. I det projektet ska pedagog- och logopedgruppen tillsammans ta fram material som gör att barn med språkstörning lättare ska hänga med i språklekarna... ! (HURRA(!!) tänker jag då - vilken otroligt bra idé!)
För just detta tänker jag är en oerhört viktig möjlig roll för logopeden vad gäller arbete med emergent litteracitet och tidig läs- och skrivundervisning! Att tillsammans med pedagoger anpassa befintliga material och metoder för att öka delaktigheten i klassrummet för elever i språklig sårbarhet i allmänhet, och språkstörning kanske i synnerhet.
Läs hela pressmeddelandet här och låt er inspireras!
Varför är detta intressant?
Ni som läser bloggen vet att jag jämt pratar om samarbete mellan logopeder och lärare och hur våra kompetenser kan och bör få komplettera varandra. Det har varit en stor förmån att få vara med i arbetet kring den nya upplagan av Bornholmsmodellen och arbeta tillsammans med att uppdatera detta gedigna och evidensbaserade material tillsammans med de erfarna och oerhört duktiga pedagogerna Anna Strid och Maria Rydkvist.
Jag är också väldigt glad över att få följa hur samarbete kring språk- läs- och skrivutveckling realiseras i praktiken i en kommun som Nacka, som är en av de kommuner i Stockholm som har flest logopeder knutna till sin barn- och elevhälsa, vågar jag påstå.
Så fortsätt språk- läs- och skrivutveckla tillsammans, och ta hjälp av Bornholmsmodellen där det är lämpligt! :)
Disclaimer: Jag får inte någon royalty på försäljningen av Bornholmsmodellen, och har inte fått någon ersättning av Natur & Kultur för att skriva detta inlägg. Jag tycker helt enkelt att materialet är såpass bra att jag ville se till att så många som möjligt vet om att det finns!
Referenser
Hallin, AE. (2017a). Fonologisk medvetenhet - vad, varför, när och hur? Forskningsbloggen, 25 juni, 2017.
Hallin, AE. (2017b). Vikten av skolprat i förskolan. Forskningsbloggen, 1 februari, 2017.
Justice, L. (2005). Influence of research and policy on practice in today’s schools: Reading, evidence and speech-language pathology. SIG 11 Perspectives on Administration and Supervision, 15, 6–10.
Lundberg I., Rydkvist, M., & Strid, A. (2018). Bornholmsmodellen - Språklekar i förskoleklass. 3:e upplagan. Natur & Kultur Läromedel.
Powell, R. K. (2018). Unique contributors to the curriculum: From research to practice for speech-language pathologists in schools. Language, Speech, and Hearing Services in sShools, 49(2), 140-147.
Snow, P. C. (2016). Elizabeth Usher Memorial Lecture: Language is literacy is language-Positioning speech-language pathology in education policy, practice, paradigms and polemics. International Journal of Speech-Language Pathology, 18(3), 216-228.
Terrell, P., & Watson, M. (2018). Laying a firm foundation: Embedding evidence-based emergent literacy practices into early intervention and preschool environments. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 49(2), 148-164.
van Kleeck, A. (2014). Distinguishing between casual talk and academic talk beginning in the preschool years: An important consideration for speech-language pathologists. American Journal of Speech-Language Pathology, 23(4), 724-741.
Waldmann, C., Dockrell, J., & Sullivan, K. (2015). Supporting indigenous bilingual children’s oral language development. Presentation vid ALAA/ALANZ/ALTAANZ: Learning in a multilingual world, Adelaide, Australien, 1 december 2015.