Hej alla!
Våren rusar fram, och jag är mitt inne i intensiva förberedelser för min forskningsflytt till Australien, därav de lite glesare blogginläggen. I tisdags fick jag dock möjlighet att göra något "utöver" allt annat - jag hade förmånen att få lyssna till Dyslexistiftelsens hedersföreläsning till Ingvar Lundbergs minne (den andra i ordningen) och föreläsare var ingen mindre än Professor Maggie Snowling, University of Oxford. Snowling är psykolog och en av världens mest kända läs- och dyslexiforskare och har en helt enorm merit- och publikationslista - så otroligt roligt att få lyssna till henne!
I sin föreläsning gav hon först en intressant historisk översikt av utvecklingen av dyslexidefinitioner och kunskap om dyslexi - och sedan pratade hon om mycket om riskfaktorer och begreppet "additiv risk". Additiv risk innebär att flera faktorer kan samverka och tillsammans öka risken för att man ska uppfylla kriterier för en diagnos (t.ex. dyslexi) och här pratade Snowling särskilt om hur fonologiska bearbetningssvårigheter, språkliga svårigheter/språkstörning/DLD, ärftlighet och miljöriskfaktorer kan hänga samman och samverka, och öka risken för en senare dyslexidiagnos (se t.ex. Snowling & Hulme, 2021). Hon delade också data som visar att drygt hälften av de som har språkstörning i förskoleåldern senare också utvecklar dyslexi, vilket ju visar på vikten av uppföljning och tidiga insatser.
Image by Oleksandr Pidvalnyi from Pixabay
Särskilt spännande (som logoped) var att se att hon genomgående i föreläsningen lyfte språket, och vikten av språk, tidigt språk och tidiga insatser - inte bara för senare läsförståelse, utan också för avkodningsförmåga. Många av de resultat hon delade var från ett större projekt som hon ledde 2007-2013 kallat för "Wellcome Language and Reading Project".
Eftersom jag tidigare i år diskuterade the Simple View of Reading och the Active View of Reading i ett par inlägg - och där jag särskilt diskuterade relationen mellan just avkodningsförmåga och språkförmåga, tänkte jag kort sammanfatta resultaten från en av Wellcome-projektets publikationer - av Hulme, Nash, Gooch, Lervåg och Snowling (2015).
Hulme et al. (2015) ville svara på följande frågor
Finns ett samband mellan barns tidiga tal- och språkförmåga, läsförkunskaper innan formell läsundervisning (fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom och påskyndad benämning/RAN), avkodningsförmåga efter ett års läsundervisning, och läsförståelse efter tre års läsundervisning?
Ser dessa samband likadana ut hos barn som har hög risk för lässvårigheter jämfört med barn utan risk?
Metod
Studien var longitudinell och barnen testades vid 5 tillfällen, och resultat från fyra tillfällen (1, 2, 3 och 5) användes i denna studie. Från början rekryterades 245 barn (varav 174 hade förhöjd risk för senare dyslexi - det vill säga ärftlighet i familjen och/eller tal- eller språksvårigheter vid 3 års ålder, och 71 barn som inte hade dessa riskfaktorer), och vid tillfälle 2 rekryterades ytterligare 15 barn fördelat på de olika grupperna. På grund av några avhopp så var det 227 barn (av totalt 260) som deltog i studien ända till tillfälle 5.
Barnen testades med många uppgifter gällande språk och tal vid 3-4 års ålder. VId 4-5 års ålder (innan barnen börjat skolan i England), testades fonemisk medvetenhet, bokstavskännedom (grafem-fonemkoppling och skriva bokstäver där man får bokstavsljudet) och snabb benämning av färger och bilder. I slutet av första skolåret (5-6 års ålder) testades ordavkodning och stavning, och när barnen hade gått i skolan i 2 år (7-8 års ålder) testades läsflyt och läsförståelse.
För att svara på forskningsfrågorna så använde forskarna en strukturell ekvationsmodell som används för att analysera samband i longitudinella data. Efter inledande analyser såg forskarna att sambanden såg likadana ut i båda grupperna (forskningsfråga 2) så de gjorde därför en modell för alla barn tillsammans, både de med och utan risk för dyslexi.
Resultat
Jag har försökt att göra en förenklad modell nedan där bara de signifikanta sambanden visas som pilar (Snowling visade en ÄNNU mer förenklad modell i sin föreläsning, men ni får hålla tillgodo med detta - jag ville få med alla signifikanta pilar). Eftersom artikulationsförmåga (tal) vid 3-4 år inte hade något samband med de andra måtten i denna studie så uteslöt jag också "tal" vid 3-4 år i min förenklade modell. Bra att veta är att i "språk" ingår också ord- och nonordsrepetition, utöver expressivt och receptivt ordförråd, meningsrepetition och grammatisk förståelse.
En förenklad strukturell ekvationsmodell baserad på figur 1 i Hulme et al., (2015).
Vad visar då denna modell? Den visar att i denna grupp av ungefär 250 barn som följdes över tid, så förutsåg språklig förmåga vid 3-4 års ålder prestationer på läsförkunskaper vid 4-5 års ålder, innan barnen börjat skolan. Detta betyder alltså att barn med bättre språkliga färdigheter vid 3,5 år, också hade bättre läsförkunskaper vid 4,5 år (och tvärt om). Dessa läsförkunskaper hade också ett signifikant och måttligt till starkt samband med varandra (de lodräta pilarna i figuren mellan de gula ovalerna). Vidare förutsåg fonemisk medvetenhet och koppling grafem-fonem ordavkodnings- och stavningsförmåga vid 5-6 års ålder (efter ett år i brittisk skola), och ordavkodningsförmågan förutsåg i sin tur läsförståelse efter två år i skolan. Dessutom förutsåg språk vid 3-4 års ålder också läsförståelse vid 7-9 års ålder - dvs. The Simple View of Reading in action - fast longitudinellt :).
Det som Snowling lyfte fram under sin föreläsning var språkets betydelse för just avkodningsförmåga - modellen visade signifikanta indirekta effekter av språk vid 3,5 års ålder på avkodning vid 5,5 års ålder, för både barnen med kända riskfaktorer för dyslexi och barnen utan riskfaktorer. Det betyder alltså att språklig förmåga i förskoleåldern inte bara hänger samman med senare läsförståelse, utan också med avkodningsförmåga efter ett år i skolan, men att sambandet är indirekt, genom de viktiga läsförkunskaperna.
Modellen som helhet förklarade 60% av variationen i ordavkodning/stavning vid tidpunkt 3 (5,5. års ålder) och 34% av variationen i läsförståelse vid tidpunkt 5 hos barnen med riskfaktorer för dyslexi. För barnen utan riskfaktorer förklarades 47% av variationen i ordavkodning/stavning och 12% av variationen i läsförståelse. Och vad betyder då detta? Att modellen inte fångar ALLT som är viktigt för ordavkodning och (framför allt) läsförståelse - andra faktorer och förmågor som inte testades i denna studie spelar också roll. Detta är inte så konstigt eftersom läsförståelse är superkomplext — att språklig förmåga vid 3.5 år ändå förklarar en signifikant och hos barn med riskfaktorer nästan hälften av variationen läsförståelsen vid 8,5 års ålder är ändå ganska häftigt.
Varför är detta intressant?
Resultaten från Wellcome-projektet är spännande, och Hulme et al. (2015) visar också i sin diskussion att dessa resultat är helt i linje med tidigare forskning som har haft lite andra upplägg. Jag gillar särskilt att de också sätter en strålkastare på det starka sambandet mellan språk och läsning - och inte endast vikten av språklig förmåga för läsförståelse. För en god språklig förmåga är inte bara viktigt för senare läsförståelse, utan också för avkodningsutveckling, men "via" de viktiga och välkända läsförkunskaperna fonemisk medvetenhet och kopplingen mellan grafem (bokstav) och fonem (språkljud). I inläggen om the Active View of Reading så diskuterade jag också hur elevers ordförråd är viktigt vid den tidiga avkodningsinlärningen. Resultaten från Hulme et al (2015) bygger ut dessa samband ytterligare! Detta får mig att tänka på en annan mycket berömd läsforskares modell där tidig språkförmåga är grunden till .. om inte allt så nästan allt :) - Pamela Snow's språkhus (Snow, 2020) som jag skrivit om i detta inlägg.
Hulme et al. (2015) betonar också att de var lite förvånade över att sambanden över tid var så lika i båda grupperna med barn - både de med och utan kända riskfaktorer för lässvårigheter. Detta tyder på att riskfaktorerna som ingick i modellen (tidiga språkliga svårigheter och svårigheter med läsförkunskaper) snarast befinner sig på ett kontinuum, och att de troligtvis också är normalfördelade i populationen. Om man tänker kring additiv risk så kan det också innebära att barn med milda-måttliga svårigheter inom flera områden man vet är kända riskfaktorer kan ha en högre risk för senare lässvårigheter, även om förmågorna var för sig kanske inte skickar så stora varningsflaggor.
“Detta tyder på att riskfaktorerna som ingick i modellen (tidiga språkliga svårigheter och svårigheter med läsförkunskaper) snarast befinner sig på ett kontinuum”
En fråga som jag ställde till Snowling under föreläsningen hur vi i Sverige ska tolka och "översätta" dessa resultat givet att vi startar skolan och formell läsundervisning senare än i England (där skolstart och formell läsundervisning startar året då barnet fyller 5). Hon menade att sambanden bör hålla även i en svensk kontext (här finns det ju också mer forskning att luta sig mot) men också att hon anser att det är bättre att börja lite senare med läsundervisning än vad de gör i England.
Själv funderar jag på hur olika 4-5-åringar är, och tänker att det inte är så konstigt att de barn som har stark språklig förmåga med sig också har ett tidigare intresse för bokstäver som säkert också uppmuntras av omgivningen, och att en stark språklig förmåga gör att det också blir lättare att ta steget till språklig medvetenhet och fonologisk medvetenhet.
Snowlings medskick till alla oss som var på föreläsningen "Don't wait for poor reading to emerge as a consequence of poor language!" (min översättning: "Vänta inte på att svag läsförmåga ska uppstå som en följd av svagt språk!"). Här blir ju tidiga insatser helt centralt! Detta lyfts också i en senare artikel av Snowling och Hulme (2021) där tidiga språkliga insatser lyfts som en möjlighet att förebygga senare lässvårigheter.
“Don’t wait for poor reading to emerge as a consequence of poor language!”
Väldigt spännande är att Snowling och hennes kollegor har utvecklat en språkscreeningsapp för barn 3-11 år som utvärderas och används brett i England (Language Screen: Hulme et al. 2024) - och särskilt roligt är det att sättet som de utvärderar den på liknar det sätt som jag och mina kollegor i forskargruppen kring LegiLexi håller på att utvärdera, utveckla och ytterligare validera LegiLexis digitala deltester -vi hoppas att den första artikeln kring detta publiceras nu innan sommaren.
Slutligen: sist på föreläsningen pratade Snowling om ett “möjligheternas fönster” - där språkliga insatser gällande språkliga förmågor som berättande, ordförråd och grammatik, och språklig medvetenhet inklusive fonologisk medvetenhet bör prioriteras vid 4-6 års ålder alltså förskola och förskoleklass . Här har hon och hennes kollegor också utvecklat en intervention tänkt för förskolan (se t.ex. Snowling et al. 2022) som visar några lovande resultat - men mer publikationer var tydligen på gång :). Hon betonade också att insatser gällande avkodning - för de som inte knäcker koden trots god undervisning enligt strukturerad ljudmetod bör sättas in redan vid 7-8 års ålder.
Förebyggande och tidiga insatser alltså - ett enormt viktigt budskap för logopeder och lärare (men också för politiker/beslutsfattare/resurstilldelare)!
Jag önskar er alla en fin påsk!
/Anna Eva
Ps. som vanligt har jag hunnit med lite annat smått och gott också den senaste månaden till exempel fick jag prata om phonics i Natur och Kulturs podd “Akademiska Kvarten” - lyssna gärna :)
Referenser
Snow, P. C. (2020). SOLAR: The Science of Language and Reading. Child Language Teaching and Therapy, 0265659020947817.
Snowling, M. J., & Hulme, C. (2021). Annual Research Review: Reading disorders revisited–the critical importance of oral language. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 62(5), 635-653.
Snowling, M. J., West, G., Fricke, S., Bowyer‐Crane, C., Dilnot, J., Cripps, D., ... & Hulme, C. (2022). Delivering language intervention at scale: Promises and pitfalls. Journal of Research in Reading, 45(3), 342-366.
Hulme, C., Nash, H. M., Gooch, D., Lervåg, A., & Snowling, M. J. (2015). The foundations of literacy development in children at familial risk of dyslexia. Psychological science, 26(12), 1877-1886.
Hulme, C., McGrane, J., Duta, M., West, G., Cripps, D., Dasgupta, A., ... & Snowling, M. (2024). LanguageScreen: The development, validation, and standardization of an automated language assessment app. Language, speech, and hearing services in schools, 55(3), 904-917.