Hej!
Nu på torsdag den 8 september är FNs läskunnighetsdag, och kl 19-20 infaller "Read Hour" - en landsomfattande manifestation för att stärka läsandet.
Att läsning och läskunnighet är otroligt viktigt tror jag alla som läser språkforskningsbloggen är överens om. Att muntligt språk är en viktig grund för det skriftliga språket, och att det skriftliga språket fungerar som en "motor" för det muntliga språket efter lässtart tror jag också att de flesta känner till (se Snow, 2020, och detta inlägg om "språkhuset").
Vi vet också att en alldeles för stor andel av barn, ungdomar och vuxna i Sverige inte har den läskunnighet som behövs för att följa med allt som händer i samhället (t.ex. i valtider!). Vissa av dessa personer har någon funktionsnedsättning som påverkar läsförmågan som dyslexi (som främst drabbar förmågan att snabbt och rätt läsa ut ord: avkodningen) eller språkstörning (som ofta innebär att man har svårighet med t.ex. ordförråd eller grammatik vilket påverkar förståelsen av både talat och skrivet språk).
Många har försökt att på olika sätt underlätta för personer med lässvårigheter. Ett av dessa sätt som regelbundet får en del uppmärksamhet i media är speciella typsnitt som hävdar att de underlättar avkodningen för personer med dyslexi.
Nu har det publicerats en artikel i tidskriften "Dyslexia" som undersökt just om ett av de mest välkända typsnitten (Dyslexie: Boer, 2016) faktiskt gör att barn med dyslexi läser bättre (Joseph & Powell, 2022).
Vad finns det för anledning att tro att ett typsnitt SKULLE hjälpa?
Dyslexi anses numera bero på många samverkande orsaker (i så kallade multifaktoriella modeller: Ramus et al. 2013), men en viktig delorsak hos de allra flesta är brister i fonologisk bearbetningsförmåga, där till exempel fonologisk medvetenhet ingår.
Självklart använder vi också våra ögon när vi läser, och såväl brytningsfel (astigmatism) som översynthet och samsynssvårigheter kan göra det svårt att läsa. (Läs mer om samsynssvårigheter här under rubriken "Samsynsproblematik kan förväxlas med dyslexi och adhd"). Dessa svårigheter kan förväxlas med dyslexi men är alltså inte dyslexi eller delorsaker till dyslexi. Det är därför det är viktigt att kontrollera synen ordentligt vid lässvårigheter, och att alltid ha med sig eventuella synhjälpmedel till en dyslexiutredning.
“Dessa svårigheter kan förväxlas med dyslexi men är alltså inte dyslexi”
Men det finns också de som menar att personer med dyslexi har svårighet med det som kallas för "visual crowding" (visuell trängsel), vilket innebär att man har en svårighet att identifiera objekt (t.ex. bokstäver) som är bland liknande objekt (t.ex. andra bokstäver: Bouma, 1970). Evidensen är dock blandad, och detta verkar inte gälla alla personer med dyslexi. Men det är just denna teori om "visual crowding" som gör att olika “dyslexitypsnitt” har utvecklats. Dessa typsnitt har gemensamt att bokstäverna är designade så ska se mer olika ut varandra och har längre avstånd mellan varandra än i vanliga typsnitt.
Typsnittet Dyslexie (Boer, 2016) skapades just utifrån denna teori. Liknande bokstäver har gjorts mer olika varandra genom olika höjd, mer tjocklek i botten av bokstäverna (för att minska risken för rotation och felläsning mellan liknande bokstäver som b/p/d/q). Samma princip används också i t.ex. typsnittet OpenDyslexic.
Tidigare studier
Det finns några tidigare studier som undersökt om Dyslexie påverkar läshastighet och korrekthet. Ett par studier har dragit slutsatsen att Dyslexie leder till något snabbare/bättre avkodning för personer med avkodningssvårigheter jämfört med ett vanligt typsnitt som t.ex. Arial. (Duranovic et al. 2018; Kuster et al. 2018; Marinus et al. 2016). Den lilla skillnad i läshastighet som forskarna visade i dessa studier (och som ibland framhålls i media) var också så liten att jag anser att det saknar praktisk betydelse. Till exempel så visade Marinus och kollegor (2016) att läshastigheten med Arial med ökat avstånd vs. Dyslexie ökade från ca 70 ord per minut till 74-76 ord per minut. Med tanke på att ett medelvärde för en vuxen person utan lässvårigheter är inom spannet 200-320 ord per minut, och för en elev i slutet av fjärdeklass runt 150 ord per minut (Brysbaert, 2019) så gör dessa 4-5 ord mer i minuten knappas en meningsfull skillnad. Dessutom (och detta är viktigt) så försvann denna skillnad om avstånden mellan bokstäver och ord i Arial matchades till Dyslexie. Den lilla positiva effekten tycks alltså inte handla om själva typsnittet, utan om avståndet mellan bokstäverna.
“Den lilla positiva effekten tycks alltså inte handla om själva typsnittet, utan om avståndet mellan bokstäverna.”
Varför en till studie?
Det Joseph och Powell (2022) ville göra vad att inte bara undersöka om Dyslexie hade någon effekt på avkodning på ord- och textnivå, utan också undersöka snabb bokstavsigenkänning. De ville dessutom använda ögonrörelsemätningar för att kunna fånga mer subtila skillnader i ögonens rörelser, vilket inte de tidigare studierna gjort. Deras forskningsfrågor var:
Skiljer sig hastigheten i påskyndad bokstavsbenämning mellan typsnitten Dyslexie och Calibri hos barn med och utan dyslexi, och är det någon skillnad om bokstäverna som presenteras är lika varandra (d, p, o, b, q, e) eller olika varandra (s, t, n, a, k, c)?
Skiljer sig ordavkodning (hastighet/korrekthet) mellan typsnitten Dyslexie och Calibri hos barn med och utan dyslexi ?
Skiljer sig läshastigheten generellt och läshastigheten av målord i en inbäddad text (mätt med ögonrörelser) mellan typsnitten Dyslexie och Calibri hos barn med och utan dyslexi?
Metod
Deltagare
37 brittiska barn med konstaterad dyslexi och 34 barn utan dyslexi deltog i studien. Barnen var 8-12 år. Barnen i de olika grupperna matchades på ordavkodning och nonordsavkodning, vilket ledde till barnen utan dyslexi var yngre (medelålder ca 8 år) än barnen med dyslexi (medelålder ca 11 år). Båda grupperna hade ordförståelse inom normalområdet, och inga elever hade några andra diagnoser än dyslexi.
Material: Målord och texter
52 målord valdes - 26 som var lättlästa (ljud-bokstav-kombinationer som lärs in tidigt) och 26 som var svårlästa (ljud-bokstav-kombinationer som lärs ut sent) på engelska. Sedan skapades sju stycken korta berättelser där 3-4 målord fanns med i varje text, och där ett lätt målord kunde bytas ut mot ett svårt målord.
I alla uppgifter så gjordes två olika versioner där avståndet mellan bokstäverna matchades mellan typsnitten Dyslexie och Calibri.
Procedur
Barnen fick läsa listor med ord och nonord i antingen Dyslexie eller Calibri. Sedan fick de snabbt säga namn på bokstäver som antingen var lätta att förväxla med varandra eller som inte var det, och som presenterades i antigen Dyslexi eller Calbri.
Efter detta fick de tyst läsa texter på en skärm där deras ögonrörelser registrerades. De fick en övningstext och sedan sju texter där de antingen hade lättlästa eller svårlästa nonord och antingen Dyslexie eller Calibri (detta balanserades mellan deltagarna). Detta tog 10-15 minuter.
Sedan gjordes ordförrådstestet och efter detta så fick barnen läsa listorna med ord igen, i det typsnitt som de inte hade läst första gången. De fick också säga namn på bokstäver igen, med det test som de ännu inte gjort.
Resultat
Något snabbare bokstavsbenämning i Dyslexie än för Calibri
Forskarna såg att i medeltal så gick det något snabbare för barnen att bokstavsbenämna om typsnittet var Dyslexie (en "signifikant" skillnad). Skillnaden var i medeltal 2.2 sekunder (man läser totalt 72 bokstäver som upprepas om och om igen), och det var ingen skillnad mellan grupperna eller om bokstäverna som benämndes var lika varandra eller olika varandra.
Ingen skillnad i ord- eller nonordsläsning
Typsnittet gjorde ingen skillnad alls på hur många korrekt lästa ord barnen hade, varken för barn med eller utan dyslexi.
Ingen skillnad i läshastighet av text
Även om barnen med dyslexi läste långsammare i genomsnitt än barnen utan dyslexi fanns det ingen effekt av vilket typsnitt texterna var i.
Ingen skillnad på ögonrörelser vid målord
Slutligen analyserade forskarna ögonrörelserna vid målorden (de lätta och de svåra). De hittade inga skillnader mellan lätta och svåra ord, eller mellan Dyslexie och Calibri. Det fanns en liten gruppskillnad i ögonfixeringslängd där barnen utan dyslexi (som var yngre med mindre läserfarenhet) i medeltal fixerade på målorden något längre än barnen med dyslexi.
Varför är detta intressant?
Trots att tidigare forskning inte visat några fantastiska effekter av att använda särskilda typsnitt för att stötta läsningen hos personer med dyslexi, så fortsätter dessa att användas. I studien av Joseph och Powell (2022) så användes en ganska finurlig design och ögonrörelsemätningar för att ytterligare undersöka om det fanns några skillnader mellan typsnittet Dyslexie och typsnittet Calibri, och dessutom så jämförde man barn med dyslexi med läsmatchade yngre barn utan dyslexi, för att säkerställa att eventuella skillnader berodde just på dyslexin och inte på olikheter i läsförmåga.
Forskarna hittade inga gruppskillnader och endast EN generell fördel för Dyslexie jämfört med Calibri - och det var snabb bokstavsbenämning. Forskarna spekulerar därför i om det kanske vore en bra idé att använda Dyslexie när man ska lära sig (gemena) bokstäver. Här tycker jag att de övertolkar sina resultat. I snitt handlade det om 2.2 sekunder snabbare lästid i en uppgift där barnen benämner 72 bokstäver. Det är alltså i snitt 0.03 s snabbare per bokstav... och dessutom var variationen mellan barnens prestationer stor, med ett stort överlapp i tidsåtgång mellan uppgifterna presenterade i Dyslexie och Calibri. Därför blir pratet om medelvärden ganska meningslöst. Att det statistiska testet de gjorde visade på en "signifikant" skillnad spelar egentligen ingen roll alls, eftersom skillnaden i sekunder inte har någon praktisk betydelse (vad jag kan komma på i alla fall).
“Att det statistiska testet det gjorde var “signifikant” spelar egentligen ingen roll alls, eftersom skillnaden i sekunder inte har någon praktisk betydelse”
Vad kan vi dra för slutsats av detta? Det finns inga studier som visar att typsnittet Dyslexie hjälper elever med dyslexi att läsa snabbare eller bättre. Dock är detta jämfört med ett vanligt sanserif-typsnitt (Arial eller Calibri) med ett visst ökat avstånd mellan bokstäver. För det verkar som att det blir LITE lättare för personer med dyslexi om man ökar avståndet mellan bokstäverna i ord (Duranovic, Senka, & Babic-Gavric, 2018; Zorzi et al., 2012) men inte om man ökar för mycket (Chung, 2002). (Det kan dock vara bra att veta att det också finns forskning som INTE visar att det hjäper: van den Boer & Hakvoort, 2015; Łuniewska, Wójcik, & Jednoróg, 2021).
Så: att använda Dyslexie eller något annat liknande dyslexitypsnitt (t.ex. OpenDyslexic) är inte det som kommer hjälpa elever med dyslexi. Det som däremot kan hjälpa är evidensbaserad och intensiv lästräning (Levlin & Nakeva von Mentzer, 2020) och intensivt väglett arbete med assisterande verktyg (Svensson och kollegor, 2021) - läs gärna sammanfattningar av dessa studier i länkarna!
För vissa elever med dyslexi kan det hjälpa med större avstånd mellan bokstäverna, men man ska veta att effekten ändå är liten. Jag anser att det är en bra idé att fråga eleven själv - hur blir det lättare att läsa? Större typsnitt, annat typsnitt, mer avstånd, annan färg på pappret, skärm, papper... för KÄNNS det bättre så ökar motivationen att kämpa på (för det är kämpigt att läsa med dyslexi).
“Jag anser att det är en bra idé att fråga eleven själv - hur blir det lättare att läsa? ”
Utöver daglig egen läsning och (och perioder av intensiv och vägledd lästräning) så ska såklart en elev med dyslexi också ges möjlighet att lyssna till texter/lyssna och följa med, både för att orka ta sig igenom de textmängder som de behöver och fokusera på lärande, och för att utveckla sitt språk.
Så - sprid denna kunskap - och sprid också att det är Read Hour på torsdag 19-20! Läs högt, läs tyst, läs för någon, läs med ögonen eller med öronen, läs litteratur, serier, veckotidningar (eller språkforskningsbloggen!). Och läs med det typsnitt som känns bäst (om du kan välja)!
Ha en fortsatt fin vecka - och glöm inte att gå och rösta i helgen (om ni inte redan gjort det)!
/Anna Eva
Referenser
Boer, C. T. (2016). Dyslexie font. http://www.dyslexiefont.com/en/dyslexie-font/
Bouma, H. (1970). Interaction effects in parafoveal letter recognition. Nature, 226(5241), 177–178.
Brysbaert, M. (2019). How many words do we read per minute? A review and meta-analysis of reading rate. Journal of memory and language, 109, 104047.
Chung, S. T. (2002). The effect of letter spacing on reading speed in central and peripheral vision. Investigative Ophthalmology & Visual Science, 43(4), 1270–1276.
Duranovic, M., Senka, S., & Babic-Gavric, B. (2018). Influence of increased letter spacing and font type on the reading ability of dyslexic children. Annals of Dyslexia, 68(3), 218–228.
Joseph, H., & Powell, D. (2022). Does a specialist typeface affect how fluently children with and without dyslexia process letters, words, and passages?. Dyslexia. 10.1002/dys.1727
Levlin, M., & Nakeva von Mentzer, C. (2020). An evaluation of systematized phonics on reading proficiency in Swedish second grade poor readers: Effects on pseudoword and sight word reading skills. Dyslexia, 26(4), 427-441.
Łuniewska, M., Wójcik, M., & Jednoróg, K. (2021). The effect of inter-letter spacing on reading performance and eye movements in typically reading and dyslexic children. Learning and Instruction, 80, 101576.
Marinus, E., Mostard, M., Segers, E., Schubert, T. M., Madelaine, A., & Wheldall, K. (2016). A special font for people with dyslexia: Does it work and, if so, why? Dyslexia, 22(3), 233–244.
Ramus, F., Marshall, C. R., Rosen, S., & van der Lely, H. K. (2013). Phonological deficits in specific language impairment and developmental dyslexia: towards a multidimensional model. Brain, 136(Pt 2), 630-645.
Snow, P. C. (2020). SOLAR: The Science of Language and Reading. Child Language Teaching and Therapy, 0265659020947817.
Svensson, I., Nordström, T., Lindeblad, E., Gustafson, S., Björn, M., Sand, C., Almgren/Bäck, G., & Nilsson, S. (2021). Effects of assistive technology for students with reading and writing disabilities. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, 16(2), 196-208.
van den Boer, M., & Hakvoort, B. E. (2015). Default spacing is the optimal spacing for word reading. Quarterly Journal of Experimental Psychology, 68(4), 697–709.
Zorzi, M., Barbiero, C., Facoetti, A., Lonciari, I., Carrozzi, M., Montico, M., ... Ziegler, J. C. (2012). Extra-large letter spacing improves reading in dyslexia. Proceedings of the National Academy of Sciences, 109(28), 11455–11459.