Hej!
Hoppas ni som läser detta har haft en skön sommar och att höstterminen startat bra!
Min termin rivstartade med en sommarskola för internationella logopedstudenter i Åbo där jag höll i workshops och fick möjlighet att möta forskare och lärare från vårt nätverk av 21 universitet från 16 olika länder, främst från Europa men även USA och Asien är representerade, och sedan när jag kom hem, en onlineföreläsning för nästan 400 lärare, speciallärare, skolsköterskor, logopeder och psykologer i Stockholms stad. Otroligt roligt och givande!
Och på måndag tar vi emot nya logopedstudenter på Karolinska Institutet och jag är ansvarig för samordning av år 2 på logopedprogrammet. Lite nervöst men kul.
Photo credit: https://libreshot.com/
Förmågan att förstå och använda språk är helt centralt för att klara skolan (Adlof & Hogan, 2018), och därför vill jag idag diskutera en nypublicerad artikel som sammanfattar de studier som undersökt hur elever med språkstörning eller DLD (Developmental Language Disorder) klarar sig akademiskt (Ziegenfusz et al. 2022). Forskarna ställde frågorna
Vilka akademiska förmågor har man undersökt i forskning där elever med DLD är inkluderade?
Hur klarar sig elever med DLD akademiskt?
Metod
Forskarna använde gängse metoder för att göra en systematisk litteratursökning och sammanställning (för detaljer se artikeln 🙂 ). Deras sökningar ledde till 44 kvantitativa studier som publicerades mellan 2008 och 2020.
Resultat
Eleverna som var inkluderade i de 44 studierna var från (engelskspråkig) förskoleklass till och med gymnasiet (dvs från 4-års-åldern till 19 års ålder). Tolv av studierna var från Storbrittanien, 12 från USA, 3 från Canada och en från USA+Canada, och övriga studier var från Brasilien, Chile, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna och Spanien.
Vilka akademiska förmågor undersöktes?
Det fanns en stor bredd i studierna, även om en majoritet undersökte läs- och skrivförmåga/litteracitet hos eleverna med DLD, inklusive berättande (84%). Andra akademiska förmågor var: breda förmågor (t.ex. utifrån nationella prov i olika ämnen relaterat till språk och IQ) och räknefärdigheter.
Hur klarar sig eleverna med DLD?
På gruppnivå så visade eleverna med DLD svårigheter inom alla akademiska områden jämfört med jämnåriga elever utan språkstörning. MEN de studier som rapporterade mer individdata visade att variabiliteten var stor, vilket stämmer väl överens med att vi vet att elever med DLD är en heterogen grupp. Till exempel så rapporterade några studier att vissa elever med DLD hade genomsnittlig läsförståelse (Brizzolara et al. 2011; Coloma et al. 2015 och Isoaho et al. 2016). Jag har inte hunnit läsa dessa studier själv - men vill också påminna om att vilka resultat man får på läsförståelsetester beror också på vilken typ av text det är och vilken förförståelse eleven har.
Många av studierna visade att elever med DLD har en långsammare avkodnings- och stavningsutveckling än jämnåriga (och en stor samförekomst med dyslexi). Även räknefärdigheten var svagare jämfört med elever utan DLD, även om en studie visade att resultaten förbättrades om kraven på språk och symboler minskades - den studien har jag sammanfattat tidigare för er som vill läsa mer (Alt et al. 2014).
Varför är detta intressant?
Att ställa frågan "hur klarar elever med DLD skolan" är mycket relevant, inte minst nu i skolstartstider. Muntligt och skriftligt språk är ett av de främsta verktygen för lärande, och under skolåren så sker en kontinuerlig utveckling av språket, samtidigt som de språkliga förväntningarna också ökar. Språket som grund för resten av livet utifrån forskaren Pamela Snows språkhus (Snow, 2020) skrev jag om nästan exakt för ett år sedan - och sedan dess har jag återkommit till detta i mina föreläsningar. Precis nu kom också en bok där jag har skrivit ett bokkapitel om språkstörning, dyslexi och tidig läsinlärning (Hallin, 2022), och där jag också utgår från språkhuset som metafor.
Så - vet att svårigheter med språk riskerar att leda till svårigheter i skolan, om inte rätt stöd sätts in. Ziegenfusz och kollegor (2022) lyfter i sin sammanfattning att en begränsning med befintliga studier är att de endast undersökt elevernas resultat inom olika områden, men att studierna inte undersökt relationen mellan prestation och vilken sorts skola de går i, eller prestation och vilken sorts stöd och support eleverna får. För SJÄLVKLART spelar detta väldigt stor roll. Såhär i skolstartstider vill jag verkligen slå ett extra slag för samarbete mellan logopeder och lärare, och att alla som möter elever ökar sin medvetenhet om hur de använder och presenterar muntligt och skriftligt material (Starling et al. 2012) och arbetar explicit med ordförråd - i helklass (t.ex. McKeown, 2019)!
För det behöver verkligen inte vara så att elever med språkstörning/DLD inte klarar skolan! Jag har skrivit mycket om insatser och anpassningar på klassrumsnivå i mina böcker och kapitel t.ex. boken Förstå och arbeta med språkstörning (Hallin, 2019) och Språkstörning i gymnasieskolan (Hallin, 2020) som är en del av Lärmodulen Strategier för undervisning och lärande (Skolverket).
“För det behöver verkligen inte vara så att elever med språkstörning/DLD inte klarar skolan! ”
Ziegenfusz och kollegor (2022) skriver vidare att en begränsning med studierna (och följaktligen deras forskningsgenomgång) är att olika studier har använt olika kriterier för vilka elever som har språkstörning, och att få studier har beskrivit hur eleverna faktiskt klarar sig i klassrummet - det handlar mer om prestationer på olika typer av tester.
Hur det ser ut i Sverige vet vi inte ännu i någon stor skala, även om det gjordes en rapport av SOU för några år sedan som visade att elever med grav språkstörning (dvs de med allra störst språkliga svårigheter) har svårt att uppnå målen i skolan (SOU, 2016).
Bidra till svensk forskning om detta ämne!
En studie som just nu pågår i Sverige med Anna Ekström vid Linköpings Universitet som huvudforskare ska undersöka vilken grad svenska elever med språkstörning når grundskolans kunskapsmål. Projektet undersöker också hur elever, vårdnadshavare och lärare upplever skolgången, och vilka stödåtgärder som behövs och är till nytta för elever med språkstörning.
Om ni vill läsa mer om projektet eller om du känner någon ungdom med språkstörningsdiagnos född 2008 eller tidigare som kan tänka sig vara med i projektet genom att fylla i en enkät - se här: https://liu.se/forskning/likvardig-utbildning-for-barn-med-sprakstorning-i-skola . Där finns även material som logopeder kan använda för att bjuda in sina elever.
Det vore väl fantastiskt att starta läsåret med att bidra till viktig forskning?!
Forskningsbloggen är tillbaka igen i september - ha det fint till dess!
/Anna Eva
Referenser
Alt, M., Arizmendi, G. D., & Beal, C. R. (2014). The relationship between mathematics and language: Academic implications for children with specific language impairment and English language learners. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 45(3), 220-233.
Hallin, AE. (2021). Språkstörning i gymnasieskolan. Modul: Strategier för undervisning och lärande. Del 2. Språklig tillgänglighet. www.larportalen.skolverket.se.
Hallin, AE. (2019) Förstå och arbeta med språkstörning. Natur & Kultur Läromedel, Stockholm.
Hallin, AE. (2022). Språkstörning, dyslexi och den tidiga läsundervisningen. I D. von Börtzell-Szuch & S. Vuorenpää (Eds). Läs- och skrivundervisning utifrån elevers varierade behov. Gleerups, Stockholm.
McKeown, M. G. (2019). Effective vocabulary instruction fosters knowing words, using words, and understanding how words work. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 50(4), 466-476.
Snow, P. C. (2020). SOLAR: The Science of Language and Reading. Child Language Teaching and Therapy, 0265659020947817.
SOU 2016:46. Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Starling, J., Munro, N., Togher, L., & Arciuli, J. (2012). Training secondary school teachers in instructional language modification techniques to support adolescents with language impairment: A randomized controlled trial. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 43(4), 474-495.
Ziegenfusz, S., Paynter, J., Flückiger, B., & Westerveld, M. F. (2022). A systematic review of the academic achievement of primary and secondary school-aged students with developmental language disorder. Autism & Developmental Language Impairments, 7, 23969415221099397.