God Jul och Gott Nytt År!
Sista veckan på terminen är här och snart är det jul och sedan får vi lämna detta utmanande år 2020 bakom oss. Pandemin kommer självklart inte magiskt vara borta bara för att det blir 2021, men det känns ändå som om det MÅSTE ljusna lite. För egen del så är jag också glad över att lillplutten fyller 1 år och att han verkar ha klarat sig igenom både prematuritet, ett gäng olika virus (dock ej corona) och pandemiåret 2020 på ett bra sätt <3.
Jag har i mina senaste inlägg utgått från Paul, Norbury & Gosse (2017), och deras fyra principer eller “tänk” för individuella logopedinsatser med syfte att förbättra språket hos elever med utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD (se länkar på punkt 1 och 2).
"Go Meta!” - utveckla och använd metaförmågorna
Samarbeta med lärare!
Som vanligt så här till jul ville jag ge lite lästips - och därför kastar jag om punkterna ovan och avslutar året med #4. Dels känns samarbete mellan logopeder och pedagoger som ett passande, kärleksfullt och juligt tema :), och dels inser jag att jag har skrivit ganska mycket om samarbete här på forskningsbloggen, men att dessa inlägg inte ännu finns samlade i en kategori, så det känns bra att sammanställa dem. Jag lovar att återkomma till “Go Meta!” i januari!
Vill ni ha ytterligare lästips som inte är just skrivna av mig (böcker, bloggar och poddar) så kika bland“läs mer” längst ner i dagens inlägg!
Samarbete - roligt, viktigt, svårt!
Ni som har följt forskningsbloggen under en längre tid vet att detta med samarbete mellan lärare och logopeder är något som jag förespråkar så ofta jag kan. Paul, Norbury & Gosse (2017) tar upp samarbete specifikt i Response to Intervention-modeller, men jag anser att jag har tillräckligt mycket forskning (och erfarenhet) med mig för att säga att samarbete mellan logoped och lärare bör finnas med som en röd tråd, i alla insatser för elever som riskerar att hamna i språklig sårbarhet, på samtliga nivåer - det gagnar eleverna mest (och dessutom är det lärorikt och ofta roligt!). Dessutom: för att kunna vara klassrumsbaserad, och för att integrera muntligt och skriftligt språk på bästa sätt, så måste vi också samarbeta - vilket språk behöver eleven bearbeta i klassrummet? Vilka språkliga förväntningar finns? Vilka texter är aktuella för eleven att läsa, att skriva?
Samarbete är en utmaning, inte minst för att det kräver tid, men också för att det kräver flexibilitet, mod och lyhördhet, i en ibland pressad vardag. Men det är så värt det!
Här nedan kan ni läsa vidare om forskning och rapporter kring samarbete mellan lärare och logopeder kring elever, sorterade i olika teman och med korta sammanfattningar. Jag hoppas att ni blir nyfikna att klicka vidare och läsa fler inlägg om interprofessionellt samarbete!
Klassrumsbaserade logopediska enskilda insatser
Är ni nyfikna på vad som är skillnaden mellan klassrumsbaserad språkbehandling och språkutvecklande undervisning, och vill läsa en diskussion om lärar-logopedsamarbete utifrån en svensk rapport om grav språkstörning så gå till detta inlägg: Vad behöver elever med (grav) språkstörning i skolan?
Vill ni läsa mer om klassrumsbaserad logopedi och varför det är centralt med samarbete mellan lärare och logoped för att få det att fungera finns dessa inlägg: Klassrumsbaserad språkbehandling, Språkbehandling utifrån klassrumsaktiviteter, Klassrumsbaserad språklig kartläggning.
Olika modeller för samarbete och vad som krävs i praktiken
Det finns många sätt att samarbeta på - och detta diskuterar jag i dessa två inlägg: Först en diskussion kring (och evidens för) att lärare och logopeder ska vara på plats i klassrummet samtidigt Lärare OCH logopeder i klassrummet - är det en bra idé?. Sedan har jag sammanfattat olika modeller för att ge särskilt stöd och 10 goda skäl för att insatser ska ges integrerat klassrummet (push-in) snarare än utanför klassrummet (pull-out): Att vara där eleverna är - samarbete för delaktighet. I det sistnämnda inlägget redogör jag också vad som krävs för ett lyckat samarbete enligt logopeder och speciallärare/specialpedagoger utifrån en svensk masterstudie (Habbe, 2018), och dessa punkter är så bra att jag upprepar dem här:
Logopeder behöver vara anställda i skolan.
Det måste finnas organisatoriska förutsättningar - en ledning som förstår leder till samsyn kring både lärmiljö och elever med funktionsnedsättning.
Tydliga uppdrag/arbetsbeskrivningar behövs (för både logopeder och speciallärare och specialpedagoger)
Ett NÄRA samarbete mellan logoped och pedagog är eftersträvansvärt.
Logopeden måste ha god kunskap om skolsystemet.
Forskning som utvärderat lärar-logopedsamarbete i språkförbättrande insatser:
En av mina absoluta favoritstudier undersökte effekterna av logoped-lärarsamarbete för att främja språkutvecklande och språkmodifierande strategier i klassrummet: Lärar-logopedsamarbete för språkutvecklande undervisning! Och i inlägget som följer sammanfattade jag en väldigt bra översiktsartikel om evidensen för insatser för elever med språkstörning på olika nivåer (inklusive samarbete med lärare): Hur ska vi använda vår skollogoped? En sammanställning av aktuell evidens.
Vikten av samsyn och förståelse mellan lärare och logopeder gällande funktionsnedsättningar och diagnoser
I ett av mina tidigaste inlägg diskuterade jag varför vi behöver prata med varandra med om vad vi menar med diagnoser, t.ex. dyslexi Dyslexi och varför vi borde prata (ännu) mer med varandra om elever med lässvårigheter. Jag har också skrivit om olika syn på funktionsnedsättning och hur vi måste förstå varandra (och försöka mötas) trots dessa olikheter: Diagnoser i skolan – hur tänker vi kring det? I ett nyare inlägg sammanfattar jag en studie som undersökte hur logopedisk och pedagogisk forskning ser på utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD (likheter och skillnader) samt hur och varför helheten är större än delarna vid interprofessionellt samarbete: Vikten av en gemensam syn på DLD för ett gott samarbete!.
Samarbete i tidig läsinlärning
Slutligen har jag också skrivit om hur logopeder och lärare skulle kunna samarbeta mera vad gäller tidig läsinlärning i inläggen Tidig läsinlärning - evidens och samverkan och här Lärare, logopeder och Bornholm.
14 inlägg om samarbete hittills alltså (inklusive detta!). Hoppas ni hittar något nytt som ni tycker är spännande och inspirerar till tankar och utvecklingsarbete!
Jag vill också passa på att tipsa om tredje delen av Elevhälsopoddens serie om språkande i skolan som är ett “elevhälsoteamsavsnitt” - detta avsnitt (och de två avsnitten innan där jag medverkade) hittar ni till exempel här på Soundcloud.
Varför är detta intressant?
När jag tänker på hur otroligt mycket jag har lärt mig av de lärare som jag samarbetat med kring elever, diskuterat online med, fått frågor från när jag föreläst, hållt workshops och i min epost, mött på återlämningar och samverkansmöten, träffat, lunchat och lyssnat till på konferenser, så svindlar det lite.
För våra professioners kunskaper berikar varandra - och ett lyckat samarbete och utmanande lärorika diskussioner från olika perspektiv och bakgrunder kommer de elever som vi alla vill hjälpa till gagn. Detta gäller självklart inte bara berikningen mellan logoped - lärare utan även mellan min roll som forskare i relation till den praktiska verkligheten. Tack för det! ❤️
Sedan måste jag också få säga - oj vad jag önskar ökat samarbete även med ytterligare professioner! Jag har tidigare suttit i team tillsammans med psykolog och läkare - enormt givande det med! Jag har denna termin fått möjligheten att utbilda två gäng med psykologer och en kurs med psykologstudenter om språkstörning - så roligt och viktigt. Så samarbeta mera - med fler! Jag är glad att själv ja forskningsprojekt på gång med forskare med såväl lärarbakgrund som psykologbakgrund - helheten blir större än delarna!
Med dessa ord vill jag önska er alla en riktigt skön jul och en god start på det nya året! Jag är så glad över att du är en av de 465 000(!) unika besökare om forskningsbloggen haft sedan jag startade 2015 - och den återkoppling jag får från er får mig att vilja fortsätta sammanfatta aktuell och intressant forskning och sprida den till fler!
/Anna Eva
ps. Vill du få epostuppdateringar vid nya inlägg - fyll i formuläret här nedanför!
Referenser
Habbe, M. (2018). From language assessment to classroom practice. Speech language pathologists’ and special needs educators’ experiences of collaboration. A phenomenographic study. Master’s Thesis. Lund University.
Paul, R., Norbury, C., & Gosse, C. (2017). Language disorder from infancy through adolescence. 5th edition. Mosby.