Go! Go! Go Meta! (del 4) — språkforskning.se

Hej och välkomna till ett nytt år med forskningsbloggen!

2021 kunde kanske ha startat lite bättre tycker jag allt (fortsatt pandemi och USA-anarki i världen och datorhaveri hos mig...) men som vanligt så gillar jag när vardagen drar igång igen efter ledighet - jag har ju världens bästa jobb (i plural: forskning (ny forskningsartikel ute nu och två till på gång), undervisning ("min" kurs på logopedprogrammet börjar idag!), bloggande, föreläsande, skrivande (min andra bok, skriven tillsammans med Christina Reuterskiöld kommer ut 5 mars), handledande, och (inte mycket alls just nu, men nära mitt hjärta) klinikande!)

Hoppas er termin har startat bra!

Jag avslutade ju hösten med en serie baserat på Paul, Norbury & Gosses (2017) fyra punkter för att göra individuella logopedinsatser med syfte att förbättra språket hos elever med utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD:

Var klassrumsbaserad (“Curriculum based”)
Integrera muntligt och skriftligt språk
Samarbeta med lärare!
"Go Meta!” - utveckla och använd metaförmågorna!

Idag har vi alltså kommit till punkt 4 - och det är en punkt som verkligen inte bara är aktuell inte för logopeder, utan i allra högsta grad alla som vill arbeta språkutvecklande med elever i språklig sårbarhet eller som har konstaterad språkstörning/DLD!

Vaddå "Go Meta"?

Paul, Norbury och Gosse (2017) refererar till forskning (några av mina favoritforskare bland annat Susan Ebbels och Geraldine Wallach) som betonar betydelsen av att arbeta på ett sätt som utvecklar "metaförmågorna" - aktiviteter som riktar aktiv uppmärksamhet mot de språkliga och kognitiva förmågor som eleverna behöver använda i klassrummet och i skoluppgifter. Jag vill utveckla definitionen av "metaförmågor" lite med hjälp av en av mina favoritböcker (lästips!) "Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan" av Petri Partanen (2019).

Kognitiva strategier (tankestrategier)

Kognitiva strategier eller tankestrategier är specifika för en situation, kunskapsområde, färdighet eller ämne och de kan automatiseras över tid med träning. Här ingår t.ex. att ljuda när man läser, som är en strategi att avkoda text, men som goda läsare har automatiserat - de kan ljuda sig igenom helt nya ord (som de ej har en sparad ordbild för) utan att det tar särskilt mycket kraft. Ett annat exempel på en kognitiv strategi är vilken ordning man gör saker i en procedur - ska jag baka tar jag först fram allt jag behöver, en skål och en visp, sedan sätter jag på ugnen... och så vidare.

Metakognitiva strategier

Metakognitiva strategier handlar om att uppmärksamma de kognitiva strategierna och använda dem till att styra sig själv - alltså tankar om tänkandet! Här ingår sådant som att rikta sin intention mot ett mål, att planera och styra sig själv genom en uppgift genom att t.ex. välja rätt kognitiv strategi, och att reflektera och utvärdera sitt handlande och lärande. Detta kräver alltså kunskap om de kognitiva strategierna, exekutiva funktioner, och underlättas av att ha en god språklig förmåga (att t.ex. kunna använda sig av "sin inre röst" Bashir och Singer (1999), se vidare nedan).

Metaspråklig/metalingvistisk förmåga = språklig medvetenhet

Sedan vill jag också nämna just metaspråklig förmåga (vilket i skolvärlden oftast kallas för språklig medvetenhet). Precis som att metakognitiva strategier handlar om att uppmärksamma kognitiva strategier, så handlar metaspråklig förmåga om att uppmärksamma, medvetandegöra, reflektera kring och ibland manipulera olika delar av språket - till exempel ljudsystemet (fonologisk medvetenhet), grammatiken (grammatisk medvetenhet) eller socialt samspel (pragmatisk medvetenhet). Här används språket alltså inte till kommunikation, utan vi tänker på och reflekterar kring språket, språkets delar och språklig kunskap. För att kunna göra det krävs både implicit (omedveten) och explicit (medveten) språklig kunskap samt förmågan att välja bland, sortera och integrera denna språkliga kunskap med annan information, vilket bland annat kräver arbetsminne och andra exekutiva funktioner. Utvecklingen av den språkliga medvetenheten är en väldigt viktig del av senare språkutveckling och driver även språkutvecklingen framåt, t.ex. ordförrådsutveckling.

Creative thinking by Eucalyp from the Noun Project

Som ni ser av förklaringarna ovan så kräver metaförmågorna en hel del språklig kunskap, och även exekutiva funktioner - något som vi ju vet är en extra utmaning när man har språkstörning/DLD.

Samtidigt är metaförmågorna väldigt viktiga för inlärning och utveckling. Därför blir det extra viktigt för elever med DLD att få stöttning för att utveckla dem! Eleverna behöver alltså få hjälp att uppmärksamma och bli medvetna om både språket och de kognitiva strategier som de behöver.

“Go Meta”: Arbeta alltid på två "nivåer"

Enligt Paul, Norbury och Gosse (2017) ska man alltid arbeta på två nivåer när det handlar om språkförbättrande insatser för elever med språkstörning/DLD:

“Grundnivå”: Demonstration, modell, övning av ett specifikt språkmål i många olika kontexter och meningsfulla sammanhang (t.ex. en viss grammatisk form, en sorts textstruktur, vad ett ord betyder)
“Metanivå”: Explicit samtal och diskussion OM språket som används, ge regler och förklaringar, diskutera. Arbeta också med att eleven själv ska upptäcka när den inte förstår språket - och strategier för vad hen ska göra då!

På metanivån lyfter Paul, Norbury och Gosse (2017) särskilt att logopeden kan arbeta med att förbättra förmågan att delta i klassrummets diskurs med "metapragmatiska" diskussioner (alltså en underkategori till metaspråklig förmåga som handlar om pragmatik/socialt språk) - hur lyssnar jag i klassrummet, när ska jag prata och inte och så vidare.

Här på bloggen har jag ofta skrivit om språkutvecklande aktiviteter som hjälper eleven att uppmärksamma språket (och alltså utnyttjar och bygger språklig medvetenhet) och här är några konkreta exempel på hur forskning har använt “Go meta!” och visat att detta är effektivt för elever med språkstörning/DLD:

Läsförmåga

Genom att utveckla fonologisk medvetenhet som är en del av den metaspråkliga förmågan:
Fonologisk medvetenhet - vad, varför, när och hur?

Och genom att lära ut läsförståelsestrategier - som i bästa fall är metakognitiva verktyg:
Strategier för läsförståelse - evidens för alla

Varför är detta intressant?

När jag undervisar och föreläser om DLD i skolåldern och insatser så lyfter jag alltid vikten av explicit undervisning - eftersom den implicita/omedventa inlärningen vid DLD är nedsatt. I explicit undervisning är det också viktigt att detta att arbeta med strategier och "meta"-förmågor ingår! När en elev inte bara kan "snappa upp" språket måste vi ge många möjligheter - med explicit/tydliggörande undervisning och möjlighet till reflektion OM alla olika delar av språket - och OM de kognitiva strategier som man behöver för att till exempel lyckas i skolan..

Bashir och Singer (1999) tar upp att att för att kunna använda meta-strategier effektivt måste elever använda sin "inre röst" för att beskriva vad de gör, och hur det gör det. Detta kan vara en extra utmaning för elever med DLD, som behöver många exempel på goda modeller. De behöver särskild stöttning för att kunna delta aktiviteter som stärker de metakognitiva förmågorna: planerande, diskuterande, utvärderande och reflekterande av eget arbete och andras, för att sedan kunna revidera, ändra åsikt... alltså stöttning för att utveckla sina egna "inre röster".

Har ni läsare några goda exempel? Hur arbetar ni för att utveckla metakognitiv och metaspråklig förmåga hos elever i allmänhet, men särskilt hos elever med språkstörning?

Eftersom mina närmsta fyra veckor kommer vara väldigt intensiva med undervisning och en hel del andra deadlines så kanske det kommer dröja lite längre än vanligt till nästa inlägg. EVENTUELLT kommer också mitt första gästinlägg här på forskningsbloggen också, vi får se ;).

Men det är roligt att vara igång igen med bloggen (också!) - ha det fint så länge!

/Anna Eva

Relaterade inlägg (behandling)