Hej alla!
I onsdags höll jag en heldagsföreläsning i Örebro i SPSMs regi med temat Språkstörning ur ett inkluderande perspektiv, eller som jag valde att kalla dagen för "Språkstörningar, skolspråk och språkliga möjligheter" (Hallin 2017a). Superroligt(!!) att få prata en hel dag om några av mina favoritämnen och jag hoppas att jag får göra det snart igen!
Här är deltagarnas sammanfattning av dagen:
Jag är särskilt nöjd över att "bearbetningsöversvämning" var ett begrepp som verkade fastna och gå hem hos konferensdeltagarna. Jag har länge försökt att skapa ett bra begrepp för "processing trade-offs" eller "bearbetningstrade-offs" på svenska utifrån teorin om språkstörning om begränsad total bearbetningsförmåga, men har tidigare inte riktigt lyckats, förrän kanske just i onsdags. Nu tror jag att alla deltagare som lyssnade på mig ser sin egen och sina elevers bearbetningsförmåga som olika stora glasbägare med olikfärgade vätskor i, som kan svämma över vid för hög språklig eller icke-språklig belastning :).
Detta synsätt kan hjälpa oss att förstå variabiliteten hos elever med språkstörning och öka medvetenheten om att för att skapa språkliga möjligheter måste vi hjälpa eleverna att frigöra utrymme i bägarna genom att t.ex. ge mer tid, mer bearbetningsutrymme, eller hjälpa dem att spara på energi... Detta är något som jag kommer återkomma igen här i forskningsbloggen!
Ett annat tema som jag tog upp var detta med att elever med språkstörning inte har samma förmåga att lära sig språk implicit (omedvetet) som elever med typisk språkförmåga - t.ex. att snappa upp ord utifrån kontexter/bara från exponering, lära sig textstrukturer genom att läsa mycket etc., något jag skrivit om tidigare t.ex. här , här och här. Jag har också tidigare i våras föreläst om hur man kan använda foskningsresultat för att stärka den omedvetna implicita inlärningen hos förskolelbarn med språkstörning (Hallin 2017b).
Denna svårighet med implicit inlärning medför att elever med språkstörning oftast behöver mer explicit stöd - och stöd i att använda metaspråkliga strategier - för att lära sig (alla) delar av språket, eftersom enbart exponering inte räcker till för att de ska kunna möta alla de språkliga krav som skolan ställer.
Därför tänkte jag idag följa upp min föreläsning med en superfärsk studie om ordförrådsbehandling för äldre elever med språklig sårbarhet som på många sätt just använde flera principer från explicit undervisning genom att inte bara lära ut vad olika ord betyder, utan även ha som mål att utveckla elevernas egna metaspråkliga kunskaper och strategier (Spencer, Clegg, Lowe & Stackhouse, 2017).
Ni som har följt bloggen länge vet att jag tidigare har skrivit om att bygga ordförråd och ett ordförråds/ordmobliseringsträningsprogram riktat mot yngre elever (ordskattsamlaren: Motsch & Marks 2014) - detta inlägg blir ett fint komplement till det :).
Upplägg och principer för ordinlärning
Elever i högstadiet (12-14 år) med språklig sårbarhet (dock ej diagnosticerad språkstörning) träffade en forskare i mindre grupper om 3-5 elever. Programmet omfattade 10 tillfällen om 1 timme vardera (inklusive en obligatorisk introduktion) där ett verb lärdes ut och diskuterades per gång. Orden som valdes ut var ämnesövergripande verb som förekommer ofta i olika ämnen i skolan (t.ex. interpret, evaluate, exclude, infer och contribute) - så kallade "Tier II" ord som jag har skrivit om förut.
Även om ett ord per tillfälle kan tyckas väldigt lite så stödjer forskningen att fokusera på att bygga ett "djupt" ordförråd där eleverna verkligen får äga orden och göra dem till sina - och då kan man inte försöka lära ut för många ord på samma gång. Dessutom så var fokus inte enbart på målordet: när varje ord lärdes ut så utvecklades elevernas metaspråkliga förmåga genom att lära ut morfologisk analys (vad orddelar, förled och efterled betyder och hur man kan bygga avledningar till orden), och ord relaterade till målordet lärdes också ut (t.ex. om målordet var "evaluate" så pratade man också om "positive" och "negative", "evaluation" och "evaluated".
Några av de forskningsbaserade principerna för ordinlärning som användes i studien (efter bl.a. Justice et al. 2014, Lesaux et al. 2010, Marulis & Neuman 2010, Snow et al. 2009, Stahl & Firbanks 1986) var:
- Fokusera på djup ordinlärning av relativt få ord
- Många repetitioner av ord i många olika muntliga och skriftliga kontexter
- Både diskussioner av ordens betydelsen och möjligheter för deltagarna att förstå orden utifrån sammanhang
- Fokusera på flera aspekter av varje ord: betydelse, ljudform, orduppbyggnad (morfologi), grammatisk och stavning/ortografi -- att för att främja en tydlig representation i det inre ordförrådet
- "Verba" verben själva för att göra dem mer konkreta.
- Arbeta med strategier som också kan användas för att lära in andra ord på egen hand t.ex. slå upp ord, lista ut vad ord betyder från kontexten och uppmuntra eleverna att fråga när de inte kan betydelsen av ett ord
- Forskarna uppmuntrade också eleverna att genom utmaningar använda orden utanför lektionstillfällena för att stötta generaliseringen
Forskarna har generöst delat med sig av lektionsplaner och mer information online - så det är bara att ladda ned och låta sig inspireras (Spencer 2016)!
Resultat: Ordförrådet kan fördjupas!
Elevernas kunskap om de 10 målverben och 10 matchade kontrollverb genomfördes före och efter programmet med hjälp av "The Word Knowledge Profile" som var ett test för att bedöma "djup" ordförståelse som utvecklades av forskarna. För varje ord fick elevena bland annat
- Upprepa ordet
- Säga ett ord eller nonord som rimmade på ordet
- Själv definiera ordet muntligt
- Använda ordet i en mening
- Relatera ordet till deras egen vardag genom att först säga var eller när de skulle kunna höra ordet, och sen när de skulle "verba" (t.ex. "when might you evaluate something").
Eleverna kunde få max åtta poäng per ord (80 poäng totalt) och det visade sig att poängen på "The Word Knowledge Profile" visade ett signifikant samband med andra standardiserade test av språk- och ordförståelse. Dessutom fick deltagarna också skatta sin egen ordförståelse före och efter.
Elevernas prestation på många av måtten förbättrades, inklusive att själv kunna definiera ordet muntligt (vilket är ett av de "svåraste" måtten som kräver mycket metaspråklig förmåga och kunskap om ordet). De flesta eleverna kunde beskriva betydelsen av ytterligare två ord (12 elever), medan 5 av eleverna kunde förklara 3-4 nya ord efter att träningsprogrammet genomförts.
I övrigt så skattade eleverna sin egen ordkunskap signifikant högre efter programmet jämfört med innan. Variationer i resultat förklarar forskarna på att vissa elever hade mycket frånvaro (i genomsnitt missade eleverna 3/9 sessioner), och att andra elever hade beteendeproblem under lektionerna.
Varför är detta intressant?
Ordförråd är mycket viktigt för både språklig förståelse och uttrycksförmåga, och "skolspråket" ställer högre och högre krav på att kunna betydelsen av och kunna använda mer och mer abstrakta och komplexa ord. Detta är också ett område som många elever i språklig sårbarhet har svårt med - oavsett om det beror på språkstörning, lägre socio-ekonomiska förutsättningar (som i studien av Spencer och kollegor (2017), att man håller på att lära sig ett nytt språk eller någon annan anledning.
Spencer och kollegor (2017) visade i sin studie att det går att signifikant förbättra och framför allt fördjupa ordförrådet genom metaspråkliga medel hos dessa ungdomar. Det visar också vikten av att inte förutsätta att alla elever kan dessa centrala, men ofta abstrakta och kognitivt krävande begrepp, som är viktiga för många ämnen i skolan.
Forskarna poängterar att det är väldigt tidskrävande att arbeta på detta sätt men hänvisar också till forskning som visar att mindre intensiva program eller undervisningssätt inte ökar förståelsen av ord (Stahl & Fairbanks 1986). Det jag tycker att vi också kan inspireras av är sättet de utvärderade ordkunskapen på, vilket blir som en ytterligare träning i sig - att inte bara få definiera ordet, utan smaka på ordet, ge olika kontexter, själv pröva hur man "verbar" osv. känns också som ett mycket mer sympatiskt sätt att bedöma ordförrådsdjup på än att bara kräva att eleverna ska ge en (ordboks-)definition!
Slutligen så ska man komma ihåg att arbete på det här sättet också syftar till att stärka elevernas metaspråkliga förmåga i sig - att det ska ge verktyg och språkliga möjligheter för egen vidare språkutveckling! Och det är stort - ännu större än att ha lärt sig betydelsen av två ord till!
Referenser
Hallin, AE. (2017a). Språkstörningar, skolspråk och språkliga möjligheter. Utbildning/konferensdag ordnad av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Örebro, 10 maj.
Hallin, AE. (2017b). Inlärningsteorier i språklig behandling av förskolebarn. Halvdagsföreläsning, Logopedmottagningen Skånes Universitetssjukhus. Malmö, 15 mars.
Justice, L. M., Schmitt, M. B., Murphy, K. A., Pratt, A., & Biancone, T. (2014). The ‘robustness’ of vocabulary intervention in the public schools: targets and techniques employed in speech–language therapy. International Journal of Language & Communication Disorders, 49(3), 288-303.
Lesaux, N. K., Kieffer, M. J., Faller, S. E., & Kelley, J. G. (2010). The effectiveness and ease of implementation of an academic vocabulary intervention for linguistically diverse students in urban middle schools. Reading Research Quarterly, 45(2), 196-228.
Marulis, L. M., & Neuman, S. B. (2010). The effects of vocabulary intervention on young children’s word learning: A meta-analysis. Review of educational research, 80(3), 300-335.
Motsch, H. J., & Marks, D. K. (2014). Efficacy of the Lexicon Pirate strategy therapy for improving lexical learning in school-age children: A randomized controlled trial. Child Language Teaching and Therapy, 31(2), 237-255.
Snow, C. E., Lawrence, J. F., & White, C. (2009). Generating knowledge of academic language among urban middle school students. Journal of Research on Educational Effectiveness, 2(4), 325-344.
Spencer, S., 2016, Supporting New Word Learning in Secondary Schools (available at: https://adolescentvocabulary.wordpress.com/) (accessed on 12 May 2017).
Spencer, S., Clegg, J., Lowe, H., & Stackhouse, J. (2017). Increasing adolescents' depth of understanding of cross-curriculum words: an intervention study. International Journal of Language and Communication Disorders.
Stahl, S. A., & Fairbanks, M. M. (1986). The effects of vocabulary instruction: A model-based meta-analysis. Review of educational research, 56(1), 72-110.