Kära läsare!
Sista inlägget för språkforskningsbloggen innan sommaruppehåll - fram till mitten av augusti tar jag en välbehövlig paus från det mesta som är jobbrelaterat, och det hoppas jag att ni också får göra. Många av er har gått på semester och sommarlov redan, men jag ville uppmärksamma er på en kommande utredning från socialstyrelsen (och hoppas att ni vill skapa opinion med mig) och ge lite sommarläs- och lyssningstips!
När ska språkstörning/DLD bli en mer välkänd funktionsnedsättning?
Snart, hoppas jag och många med mig! 7-10% av befolkningen skulle uppfylla kriterier för språkstörning (om alla gjorde en logopedutredning), men få vet fortfarande vad språkstörning är!
Att språkstörning/DLD är en mindre känd funktionsnedsättning än t.ex. ADHD och autism har jag skrivit om flera gånger tidigare och är en av anledningarna till att jag startade forskningsbloggen!
Även i t.ex. England har denna fråga lyfts av ledande forskare flera gånger, bl.a. av Courtney Norbury i artikeln “Developmental Language Disorder: The most common childhood condition you’ve never heard of” (the Guardian, 2017) och av Dorothy Bishop i en rad publicerade artiklar t.ex. artikeln "Which neurodevelopmental disorders get researched and why?” (2010) där hon visar att DLD får mindre forskningspengar än autism och ADHD, och därmed forskas det (och publiceras det) också mindre om DLD!
I Sverige finns det nu många som hjälps åt att lyfta och sprida kunskap om språkstörning/DLD och språkstörningens konsekvenser och därmed sätta denna funktionsnedsättning på agendan - logopeder, patient- och anhörigföreningar, Specialpedagogiska skolmyndigheten, intresseorganisationer, logopedförbundet med flera.
Men ändå så kan en snabb sökning på tre av de största svenska informationssidorna om olika sjukdomar och tillstånd belysa hur långt vi har kvar: varken nationella sidan för 1177.se, psykologiguiden.se eller kunskapsguiden.se tar upp språkstörning i egna artiklar(!?!), vilket gör det svårt för alla, såväl professionella som en undrande eller intresserad allmänhet att hitta information. Autism och ADHD har självfallet egna och fylliga sidor på dessa plattformar. Jag har dessutom kollegor som varit i kontakt med 1177, och själv skrivit till kunskapsguiden två gånger för att information om språkstörning ska läggas till - utan resultat!
Socialstyrelsens kommande riktlinjer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
I måndags (den 1a juli) gick Socialstyrelsen ut i ett pressmeddelande om att nationella riktlinjer ska tas fram för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eftersom en kartläggning visade att det finns skillnader över landet i såväl klinisk praxis som tillgång till vård och stöd. I pressmeddelandet citeras Mattias Fredricson, enhetschef, som säger
Detta är ju ett väldigt lovvärt initiativ - men jag blir så trött på att språkstörning - vanligare än både ADHD och autism och OFTA SAMFÖREKOMMANDE med dessa funktionsnedsättningar, inte alls tas upp i dessa sammanhang!
I den gedigna utredning (på 52 sidor) som ledde fram till att dessa riktlinjer kommer att skapas nämns språkstörning två (2!) gånger, och endast i bisatser. Likvärdighet i vård, tillgång till utredning och stöd är superviktigt inom alla områden, såklart. Jag är övertygad om att dessa riktlinjer för ADHD och autism behövs och kommer göra stor nytta - men för språkstörning ser det tyvärr också väldigt ojämlikt ut över landet - både i hur länge man får vänta för att komma till logoped, vilka åldrar man får komma till logoped för utredning av tal och språk, tillgång till logoped som får ge insatser, samt mängden insatser som kan erbjudas.
Från ord till handling
Men det hjälper ju inte att endast bli upprörd i sin kammare (eller på sin blogg), eller hur? :) Precis som i liknande situationer när språkstörning inte nämns i dessa sammanhang (t.ex. när regeringen införde kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i examensmålen för lärarutbildningarna) blir jag debatt- och opinionsbildarsugen. Jag har därför tillsammans med representanter från Logopedförbundet och Afasiförbundet/Talknuten skrivit ett debattinlägg som förhoppningsvis kommer publiceras nästa vecka (jag länkar när det ligger ute - och ni får GÄRNA sprida det i alla kanaler ni kan komma på)!
Jag skrev dessutom ett mail till Mattias Fredricson på Socialstyrelsen, där jag förklarade varför språkstörning också måste finnas med i riktlinjerna (i alla fall på något sätt), och glädjande nog ringde han upp mig(!) för att säga att han fått mitt mail, att Socialstyrelsen strävar efter att ha en bredd i sina referensgrupper och att vi skulle höras efter semestrarna.
Håll tummarna för att detta går vägen, och för att språkstörning/DLD inom några år nämns med samma självklarhet som ADHD och autism när man pratar om utvecklingsrelaterade/ neuropsykiatriska funktionsnedsättningar!
Sommarlovslästips och Poddtips!
Jag brukar ibland ha lite lästips inför semestrar och lov och så även denna gång - med några poddtips för er som hellre lyssnar än läser i hängmattan!
Böcker jag läst eller tänker läsa i sommar
Denna termin och de senaste veckorna har jag läst Petri Partanen - skolpsykolog och forskare i pedagogisk psykologi - med stor behållning. Hans bok “Från Vygotskij till lärande samtal” (2008) var väldigt givande, och ger en insiktsfull syn på språk, språkets roll i inlärning och relationsbyggande och ger också en intressant historisk tillbakablick till var mycket av vårt “tänk” inom utvecklingspsykologi och pedagogik kommer ifrån. I den helt nya “Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund” (2019) reder Partanen ut detta med “förmågor” - vad är en förmåga och vad är relationen mellan kunskap och förmågor? Hur utvecklas strategier och metakognition och hur kan vi stötta elever vi möter inom detta? Jag rekommenderar boken till alla som arbetar med skolbarn och ungdomar på något sätt - forskningsförankrat, praktiskt användbart och tänkvärt! Han har också skrivit mycket på sin väldigt läsvärda blogg!
Jag planerar också att läsa Sissela Bergman Nutleys bok “Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom” som sammanställer forskning om skärmanvändningen och sociala medier och effekten på våra hjärnor och oss. Sissela har doktorerat i kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet och är forskare vid Karolinska Institutet, och vi gick dessutom i samma gymnasieklass. Otroligt viktig och aktuell forskning/läsning i den (för?) snabba digitaliseringens tidevarv! (Heja Sissela!)
Jag har också köpt Karolina Larssons bok “Att få barnets språk att växa. Strategier för språkutveckling i förskolan, skolan och hemma.” Karolina är logoped och arbetar nu som enhetschef för Resurscentrum Lärande i Halmstads kommun och jag har varit nyfiken på den bok sedan den kom, så nu tänkte jag äntligen läsa den!
Poddar som jag tänker lyssna på/lyssna ikapp är:
See - Hear - Speak - “Interesting conversations with people who care about reading, language, and speech in the developing child”. Tiffany Hogan som har startat denna podcast är logoped och forskare och var också min mentor när jag deltog i ASHA Pathways (hon är fantastisk på alla sätt och vis!), Sju avsnitt finns hittills med samtal med några av mina favoritforskare,
DyssePodden - podden som finns i DysseAppen (och på Spotify) och är startad av Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn. Jag blev intervjuad av Simon (som precis gått ut nian och själv har dyslexi) förra veckan för denna podd och när jag förberedde mig för intervjun så kikade jag på tidigare avsnitt. Mycket intressant att lyssna på - och i september kan ni lyssna på mig där!
God läsning och lyssning och glad sommar alla läsare! Vi ses i augusti igen!
/Anna Eva
Referenser
Se länkar i inlägget!