Hej!
Det är läslovsvecka och det vill så klart jag uppmärksamma här på språkforskningsbloggen!
Imorgon tisdag kommer jag dyka upp i Nyhetsmorgon på TV4 runt 06.45 i ett samtal kring bland annat läsutveckling, läslust och för- och nackdelar med att läsa respektive lyssna på böcker (titta här: https://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon/12507695). Som den bokslukare och forskningsnörd jag är så vill jag såklart inte bara sitta i TV och tycka saker utan jag vill basera det jag pratar om på fakta och forskning. Därför gjorde jag lite ytterligare research inför TV-soffan som jag tänkte dela med mig av till er.
Två aktuella rapporter om läsning, böcker och ljudböcker
Lyssnandet på ljudböcker har ökat mycket de senaste åren. Den mest aktuella undersökning jag kunde hitta var rapporten ”Bokförsäljningsstatistiken. Första halvåret 2019” av Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen. I den kan man läsa att olika ljudboksstreamingtjänster nu står för 46% av all bokförsäljning sett till volym. Så vi vet att svenskar lyssnar mycket på ljudböcker. Men vilka lyssnar på ljudböcker, hur mycket, och varför?
Några svar finns i ytterligare en rapport från svenska förläggareföreningen (Hanner, O'Connor och Wikberg, 2019). Den ger både en historisk bakgrund, ett marknadsperspektiv, ett konsumentbeteendeperspektiv och en framtidsutblick på ljudboken. Här refereras bland annat till Mediebarometerns undersökning från 2018 som visade att "en genomsnittlig svensk" lägger 25 minuter på böcker per dag, och att fem minuter av dessa är ljudböcker.
Böcker på papper är alltså fortfarande det populäraste formatet - trots uppgången i försäljningen av ljudböcker. En möjlig förklaring som Hanner, O'Connor och Wikberg lyfter är att ljudbokslyssnare fortfarande är en mindre grupp till antalet men att den relativt lilla gruppen konsumerar mycket ljudböcker.
Glädjande nog visar Mediebarometern att barn i "bokslukaråldern" (9-14 år) fortfarande de som läser mest av alla åldersgrupper - säkert för att de får mycket tid att läsa i skolan, och att skolan både uppmuntrar och kräver en hel del läsning även utanför skoltid. Men det är inte dessa unga personer som står för den större konsumtionen av ljudböcker, utan åldersgruppen 25-65 år. Detta är viktig information när man diskuterar eventuella fördelar och nackdelar med ljudböcke: det är inte bland nybörjarläsarna som ljudbokslyssnandet nödvändigtvis ökar.
Det som jag tyckte var allra mest intressant var en sammanfattning av en undersökning av 958 vuxna ljudboksanvändare (Hedda & O'Connor, 2019). Undersökningen slår hål på ett par myter om ljudboksläsande (även om detta självklart skulle behöva följas upp i fler studier, särskilt eftersom de som svarade främst var kvinnor):
Myt 1: Vuxna väljer ljudböcker för att det är jobbigt att läsa på papper
Detta påverkade INTE ljudbokskonsumtionen signifikant bland de som svarade på enkäten.
Myt 2: Vuxna väljer ljudböcker för att man vill kunna göra andra saker samtidigt som man läser (t.ex. städa/motionera)
Inte heller detta visade ett signifikant samband i studien.
Myt 3: Ljudbokslyssnandet har skett på bekostnad av läsning av pappersböcker
En majoritet av ljudbokslyssnarna i undersökningen läste böcker också på andra sätt: tryckta böcker, e-böcker och radioföljetonger - bokläsare kan vara (och är) flexibla vad gäller format!
Ett oväntat fynd: Ljudboken kan fylla ett sällskapsbehov
Det Hedda och O'Conner (2019) däremot fann i sin undersökning var att behov av sällskap var en faktor som påverkar ljudbokskonsumtion. Att lyssna på någon annans röst kan ge en känsla av trygghet och sällskap - och detta är något som ljudboken (troligtvis) ger i större utsträckning än pappersboken.
När vi nu har utmanat en del myter kring ljudbokslyssnande så ville jag gå vidare till frågan: går det lika bra att lyssna på som att läsa en text, och spelar det någon roll vad vi (eller våra barn) gör?
Lyssna på eller läsa en text - är det samma sak?
Vad säger lästeorier?
För en månad sedan så skrev jag inlägget "The Simple View of Reading: en läsmodell alla bör känna till". I The Simple View of Reading har forskare kommit fram till att för att läsa med förståelse behövs två olika förmågor: avkodningsförmåga (att läsa ut ord rätt och snabbt, och ha läsflyt) och språk/hörförståelse (som i sig är en komplex förmåga, men som bland annat innefattar ordförråd, grammatisk förståelse, förmåga att förstå saker "mellan raderna" och bakgrundskunskap).
Utifrån den här modellen är alltså den största (enda?) skillnaden mellan att läsa en bok och att lyssna på en bok "avkodningen" - det är ju precis samma språk, ord och meningsformuleringar som vi behöver förstå oavsett om vi läser själva eller om vi lyssnar till en och samma text.
Men, några skillnader mellan att läsa och att lyssna som just formatet, eller kravet på att avkoda, bidrar till är att när en van avkodare läser en text så kan den själv ändra och anpassa t.ex. lästempo och lässtrategi beroende på vad syftet är med att läsa (t.ex. skumläsa/översiktsläsa, hitta en specifik fakta, eller njut-/nöjesläsning) och beroende på svårighetsgrad (svåra passager kan t.ex. kräva att man går tillbaka och läser om en mening eller stycke).
Den skrivna texten underlättar också användandet av andra strategier, som t.ex. att läsa alla rubriker först, eller en sammanfattning innan man läser hela texten. Dessa strategier är avsevärt svårare att använda sig av när man enbart lyssnar till en text (även om t.ex. hastighet går att ändra i många appar). I vissa lyssningsappar får man också se texten samtidigt som man läser, och då kan man såklart använda vissa av dessa lässtrategier också! För att få läsupplevelsen av t.ex. en roman är strategier dock mindre viktiga jämfört när man läser texter för lärande eller för analys.
Vid lyssning av skönlitteratur i ljudboksformat kan förståelsen till viss del stöttas av formatet (så länge man gillar rösten och tolkningen av den som läser). T.ex. kan pauser, tonfall och språkmelodi stötta uppfattningen av ironi och skämt, skapa spänning och stämning - på det sättet kan en ljudbok (eller radiodramatisering) vara mer engagerande och väcka mer läslust jämfört med när man läser själv. Detta är dock inte fallet i talboksformatet eller när man använder talsyntes, då uppläsningen ska vara så neutral som möjligt.
Formatet (text eller ljud) inbjuder alltså till vissa skillnader - men är dessa skillnader tillräckligt stora för att spela roll?
Vad säger forskningen?
Personer utan lässvårigheter
I en relativt ny amerikansk studie av Rogowsky, Calhoun och Tallal (2016) undersökte man om det var någon skillnad i förståelse av en text hos 91 vuxna läsare (utan lässvårigheter) som antingen fick lyssna på ett förord och ett kapitel ur en faktaroman, läsa texten som e-bok eller lyssna och läsa samtidigt (där en markör markerade var i texten boken befann sig). Forskarna hade konstruerat 48 förståelsefrågor till texten som var drygt 3000 ord lång. Alla deltagare fick de 48 frågorna direkt efter de hade läst texten och igen efter två veckor.
Resultat: inga skillnader mellan grupperna! Oavsett hur personerna tog till sig texten så kunde de svara på i genomsnitt 31/48 frågor direkt efter de lyssnat på texten, och 26-29 frågor efter två veckor. Lyssna och läsa var i detta fall lika bra för textförståelsen! En tidigare avhandlingsstudie av Moyer (2011) fann samma resultat.
Däremot hittades skillnader i en annan studie - Daniel och Woody (2010) en fördel av läsning på papper jämfört med att lyssna (på en podcast i det fallet), men i den studien fick deltagarna gå tillbaka och repetera innan de fick frågor på innehållet. Eftersom det är lättare att gå tillbaka i en skriven text jämfört med en inspelning/podcast, så bidrar troligtvis detta till skillnaden i resultat.
Detta belyser vikten av strategier när man läser för att lära som jag nämnde tidigare (t.ex. att gå tillbaka och repetera), och att det kan vara svårare/krångligare att använda sig av denna typ av strategier när man lyssnar.
Personer med lässvårigheter
I studier ovan ingår endast personer utan lässvårigheter. Det vi måste komma ihåg är att det finns en relativt stor grupp med personer där möjligheten till att lyssna till texter och böcker är helt avgörande för att kunna ta sig igenom böcker och lära sig genom skrivna texter: de som har dyslexi, eller specifika läs- och skrivsvårigheter!
Dyslexi innebär att man har mycket svårare än andra personer att automatisera avkodningen av ord och texter. Detta gör att det är mödosamt att ta sig igenom en text, mycket energi går åt att förstå vad som står, och felläsningar riskerar att påverka förståelsen ytterligare negativt. För denna grupp med personer är möjligheten till att lyssna VÄLDIGT viktig för såväl textförståelse som lässupplevelse. Jag har skrivit tidigare om svensk forskning som visar hur lyssna till en uppläst faktatext (med talsyntes) signifikant förbättrar textförståelse hos elever med dyslexi och koncentrationssvårigheter Grunér, Hedenius och Östberg (2017): Talsyntes - varför och till vilka elever!
Det finns också en forskargrupp vid Linnéuniversitetet i Växjö ledd av professor Idor Svensson, som har forskat och publicerat mycket både om läs- och skrivhjälpmedel (för att t.ex. läsa upp texter eller omvandla tal med text) och läsinterventioner (se t.ex. Svensson et al. 2019 och Lindeblad et al. 2017).
I en kort film (som kan hittas här https://lnu.se/personal/idor.svensson/) sammanfattar Idor konsekvenserna av det de kommit fram i sin forskning på följande sätt
"Det viktiga med detta [resultaten] - det är att det faktiskt är ett annat sätt att ta till sig och förmedla text [lyssna till upplästa texter/tala in texter]. Läsa och skriva är det traditionella - så gör vi för att vi ska kunna förstå text och kunna säga vad vi vill. Det här [appar och hjälpmedel] är en annan väg att gå - alltså man behöver inte göra på det traditionella sättet - man kan göra på det andra sättet istället".
Det som dock också är viktigt att komma ihåg är att man kan ha lässvårigheter av andra anledningar än avkodningssvårigheter/dyslexi. Beror läsförståelsesvårigheterna på brister i bakgrundskunskap, ett för litet ordförråd, eller svårighet att förstå grammatik (t.ex. om man har språkstörning (DLD)) - då kommer INTE ljudböcker, talböcker eller upplästa texter med talsyntes i sig stötta förståelsen - det är ju precis samma komplicerade språk som man får höra i en uppläst text som man läser!
Så... spelar det någon roll vilket läsformat vi (eller våra barn) använder?
Utifrån rapporterna, utifrån Simple View of Reading och forskningen som jag hänvisar till ovan - vad ska man då dra för slutsatser - spelar det någon roll om man läser eller lyssnar?
Ja, det spelar roll - men troligtvis inte så länge en vuxen eller ett barn utan lässvårigheter fortfarande läser texter själv regeblundet för att fortsätta utveckla avkodningsförmåga och strategier OCH lyssnar till böcker/texter regelbundet. Beroende på vilket syfte man har med att läsa kan dock det ena sättet vara att föredra mot det andra - analyserande djupläsning t.ex. kan vara svårare att uppnå med en ljudbok eftersom det är svårare att t.ex. läsa om och stanna upp och tänka efter.
För vissa personer är det dock helt avgörande att få lyssna istället för att läsa - t.ex. om man har dyslexi. Det leder till bättre textförståelse, fortsatt utveckling av språket (som riskerar att halka efter jämnåriga om erfarenheten av skriftspråket blir avsevärt mindre än jämnåriga) och större möjlighet till delaktighet i klassrummet! Självklart ska då detta kombineras med strukturerad träning av avkodningsförmågan med anpassade material och texter.
“För vissa personer är det dock helt avgörande att få lyssna istället för att läsa - t.ex. om man har dyslexi. Det leder till bättre textförståelse, fortsatt utveckling av språket och större möjlighet till delaktighet i klassrummet!”
Varför är detta intressant?
Jag hoppas att detta inlägg har gett er lite ny kunskap och tankar om olika perspektiv på boklyssnande och bokläsande baserat på rapporter och forskning.
Mitt perspektiv är språk- läs- och skrivforskarens. En av anledningarna till att jag forskar och föreläser inom just detta område är allas rätt till att utveckla sin språkförmåga, läsförmåga och skrivförmåga - eller rätten att få rätt stöttning för att kunna språka, läsa och skriva.
Perspektiv 1: Läsa på papper är viktigt!
Från det perspektivet är läsandet av böcker på papper viktigt för att en person ska kunna utveckla sin avkodningsförmåga och automatisera läsningen: det enda sättet att bli bättre på att känna igen ordbilder är att ljuda sig igenom varje ord korrekt många gånger! (Den processen har jag skrivit om här). Detta blir särskilt viktigt för yngre läsare. Att utveckla sin avkodningsförmåga är också ett av sätten att utveckla sin stavningsförmåga och när man läser på papper kan man dessutom utveckla och träna på lässtrategier (t.ex. skumläsa delar, ta hjälp av rubriker, läsa sammanfattningar först etc.).
För att utveckla avkodning krävs det dock att man läser böcker och texter på rätt läsnivå - blir det för svårt och för många ord som man inte tar sig igenom tappar man både läsförståelsen och läslusten. (Ta hjälp av bibliotek!). Har man dyslektiska lässvårigheter så kan det vara nödvändigt att komplettera med strukturerad träning av avkodningsförmågan (phonics), utifrån systematiska ordlistor och anpassade texter, för att bli bättre på att avkoda.
Perspektiv 2: Att få exponering av det skrivna språket är superviktigt!
Från det andra perspektivet är det centralt att få mycket exponering för orden och språket som finns i böcker - eftersom det språket är avsevärt mer komplext - både vad gäller ordvariation (se Cunningham & Stanovich, 1998), grammatik och textuppbyggnad än mycket av det språk vi möter till vardags i samtal, på TV eller på sociala medier.
Från språkperspektivet så är ljudböcker en minst lika bra källa till språket som att läsa böcker själv! Ljudböcker (och/eller högläsning) ger där en ovärderlig exponering av skriftspråket - både ord, grammatik och textuppbyggnad - och på det sättet kan även ljudbokslyssnade utveckla t.ex. skrivande precis som när man läser texten själv. Och för de som av olika anledningar inte kan avkoda text - man kanske ännu är tidigt i sin läsutveckling, man kanske har en synnedsättning, eller så har man dyslexi - är ljudboken en fantastiskt viktig väg till läsupplevelser, textförståelse och språkutveckling!
Det är enormt positivt att möjligheter för elever att lyssna till böcker i skolan har ökat i och med tjänster och appar som Legimus (med skönlitteratur och universitetslitteratur: som man kan få tillgång till via biblioteket om man har behov av inlästa böcker) och Inläsningstjänst (med läroböcker som många skolor har tillgång till via kommunlicenser). Att ljudbokslyssnande i samhället i stort ökar och att det finns många olika kommersiella tjänster tillgängliga är också positivt för att ge möjligheter och val för alla att ta till sig skriven text på olika sätt! Så sätt på ljudboken eller radiodramatiseringen hemma eller i bilen och lyssna tillsammans!
Vi ska komma ihåg att bokläsning och ljudboksläsning tillsammans bara utgör ca 7% av vår mediekonsumtion (ytterligare 11% är läsning av tidskrifter och dagstidningar). (Figur tagen från Hanner, O'Connor & Wikberg (2019), s. 34).
Utifrån denna bild kanske det inte är frågan om vi ska uppmuntra barn, ungdomar och vuxna att välja mellan en ljudbok, e-bok eller pappersbok, utan om vi ska försöka få dem välja en bok överhuvudtaget (oavsett format) framför andra medier!
Ha ett fint läslov alla! /Anna Eva
Referenser
Cunningham, A. E., & Stanovich, K. E. (1998). What reading does for the mind. American educator, 22, 8-17.
Daniel, D. B., & Woody, W. D. (2010). They hear, but do not listen: Retention for podcasted material in a classroom context. Teaching of Psychology, 37, 199-203.
Grunér, S., Östberg, P., & Hedenius, M. (2017). The compensatory effect of text-to-speech technology on reading comprehension and reading rate in Swedish schoolchildren with reading disability: The moderating effect of inattention and hyperactivity symptoms differs by grade groups. Journal of Special Education Technology, 0162643417742898.
Hanner, H., O’Connor, A., & Wikberg, E. (2019). Ljudboken: hur den digitala logiken påverkar marknaden, konsumtionen och framtiden. Svenska förläggareföreningen.
Hanner, H. & O’Connor, A. (2019). Audiobooks Speak for Themselves. A Quantitative Study of Consumer Behaviour Related to Audiobooks in Sweden. Kandidatuppsats på Handelshögskolan i Stockholm.
Lindeblad E., Nilsson S., Gustafson, S. & Svensson, I. (2017) Assistive technology as reading interventions for children with reading impairments with a one-year follow-up, Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, 12:7, 713-724, DOI: 10.1080/17483107.2016.1253116
Moyer, J. (2011). “Teens today don’t read books anymore”: A study of differences in comprehension and interest across formats (Doctoral dissertation, University of Minnesota, MN).
Svensson, I., Nordström, T., Lindeblad, E., Gustafson, S., Björn, M., et al. (2019). Effects of assistive technology for students with reading and writing disabilities. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology. 1-13.
Rogowsky, B. A., Calhoun, B. M., & Tallal, P. (2016). Does Modality Matter? The Effects of Reading, Listening, and Dual Modality on Comprehension. SAGE Open, 6(3), 2158244016669550.