The Active View of Reading (Del 1): Är det dags att ersätta the Simple View of Reading?

Gott Nytt 2025!

I en orolig värld måste man ibland tillåta sig själv att vara i och fokusera på det lilla sammanhanget och jag har haft en skön jul och nyår med min lilla familj, senast i Kilafors och Järvsö där vi kunde åka på skidor tillsammans hela familjen för första gången! Nu drar vårterminen på Karolinska Institutet snart igång och med det också den sista svenska vintern för mig på ett litet tag: våren kommer vara full av förberedelser inför australienäventyret och mitt drömprojekt som startar i juli - ni kan läsa mer om det här: Projektet INCLUDE och lärar-logopedsamarbete.

Det senaste halvåret har ett antal personer hört av sig till mig och undrat vad jag tycker om "The Active View of Reading", en läsmodell som publicerades av två amerikanska forskare i pedagogik, Duke och Cartwright (2021). Jag har läst både originalartikeln och flera relaterade artiklar och är nu inspirerad att börja bloggåret med en serie inlägg där jag redogör för och diskuterar denna läsmodell.

The Active View of Reading – är det dags att ersätta the Simple View of Reading?
Image by *zdenekfritz0* *from* *Pixabay*

Utbyggda modeller av "The Simple View of Reading"

I inledningen av sin artikel argumenterar Duke och Cartwright (2021) för att det är dags att uppdatera den väletablerade läsmodellen "the Simple View of Reading" (SVR: Gough & Tunmer, 1986; Hoover & Gough, 1990). SVR beskriver läsförståelse som en produkt av avkodning och språkförståelse (Läsförståelse = Avkodning * Språkförståelse). Denna modell har jag skrivit om många gånger (t.ex. i detta inlägg: The Simple View of Reading: en läsmodell alla bör känna till) och jag använder SVR som en viktig grund i min undervisning för både logopedstudenter, lärare och psykologer, oftast tillsammans med Scarboroughs "The Rope Model of Reading" (2001). Scarbouroughs "läsrep" (se nedan) illustrerar det välkända faktum att både avkodningsförmåga och språkförståelse i sig är väldigt komplexa förmågor som också interagerar med varandra i läsutveckling och läsförståelse (se min (ny)översättning av Scarboroughs modell nedan).

*The Rope Model of Reading (Scarborough, 2001). Översättning/bearbetning Anna Eva Hallin* ©

Det jag vill börja med att säga är att Duke och Cartwright (2021) absolut inte är de första att utveckla, utvidga och förklara delarna i SVR (se t.ex. läsrepet ovan, och det finns flera andra forskare som gjort bidrag här). Även originalforskarna bakom SVR har gjort det i en modell de kallar för The Cognitive Foundations Framework (Hoover & Tunmer, 2020). Men Duke och Cartwright (2021) menar att även om SVR är väletablerad, så ger modellen inte någon guidning i hur lärare kan arbeta med elever med läsförståelsesvårigheter. Utöver detta skriver de också att SVR bör uppdateras för att:

Lässvårigheter kan ha många olika orsaker och alla lässvårigheter handlar inte om svårigheter inom språkförståelse eller avkodning.
Språkförståelse och avkodning är inte helt separata förmågor, utan överlappar på flera viktiga sätt vilket inte "syns" i SVR.
Det finns många andra viktiga kognitiva förmågor som påverkar läsförmåga, och de finns inte med i SVR, till exempel det som Duke och Cartwright (2021) kallar "aktiv självreglering" (active self regulation), som omfattar motivation och engagemang, exekutiva funktioner och effektiv användning av strategier.

Så långt är jag någorlunda med i deras resonemang. #1 och #3 är viktiga anledningar till att inte alla logopedutredningar av läs- och skrivförmåga mynnar ut i en dyslexi- eller språkstörningsdiagnos. Sjävklart kan det finnas andra anledningar till lässvårigheter eftersom både avkodningsförmåga och språkförståelse kan påverkas av flera andra saker, t.ex. koncentrationsförmåga och hur mycket man har läst eller för att man har otillräckliga språkkunskaper av andra anledningar. Det är inte heller alla som har så stora svårigheter inom respektive del i SVR att det motiverar en diagnos; men förmågorna kan fortfarande vara för svaga för att uppnå en god läsförståelse: Hoover (2023). Det är också på grund av #2 ovan som jag oftast visar "läsrepet" när jag pratar om SVR - för att både visa komplexiteten, och för att visa att avkodning och språkförståelse är tätt ihopbundna.

Duke och Cartwright (2021) skriver att forskningen om läsning har gått framåt under de senaste 35 åren - och det håller jag absolut med om! De menar också att det är en anledning till att ersätta the Simple View of Reading med deras modell som de kallar för the Active View of Reading - det tycker jag är en mycket mer tveksam slutsats, bland annat eftersom mycket väldesignad forskning som har publicerats de senaste 10 åren har gett gott stöd till SVR - detta kommer jag återkomma till.

The Active View of Reading

Men hur ser då modellen the Active View of Reading ut? Nedan är min översättning. Figuren utgår från figur 2 i Duke och Cartwright (2021, s. S33), och jag har försökt att hitta så bra svenska ord som jag kan, men jag har vänt själva figuren på högkant jämfört med originalfiguren.

De två största skillnaderna mellan AVR och SVR/Läsrepet är att en till "bubbla" har lags till (Aktiv självreglering) och att bubblorna för avkodning och språkförståelse överlappar och innehåller det som forskarna kallar för "Bridging Processes" ("överlappande processer" i min översättning). Hur Duke och Cartwright (2021) förklarar Aktiv självreglering och Överlappande processer kommer jag beskriva och diskutera mer i mitt nästa inlägg.

Forskarna bakom the Simple View of Reading svarar Duke och Cartwright

Ett halvår efter att Duke och Cartwright (2021) hade publicerat sin artikel så publicerade forskarna bakom SVR ett svar (Hoover & Tunmer, 2021). Svaret tycker jag var ännu mer intressant än AVR-artikeln. Hoover och Tunmer (2021) menar att sättet som Duke och Cartwright (2021) beskriver SVR på är missvisande – och jag är benägen att hålla med. Hoover och Tunmer (2021) menar att SVR alltid har varit en modell som fokuserar på de proximala faktorerna för läsförståelse, alltså faktorerna som är "närmast" själva läsförmågan i sig, det vill säga språkförståelse och avkodningsförmåga. Har du språkförståelsen men inte avkodningsförmågan så kan du förstå en text som blir uppläst för dig, men inte läsa den själv. Har du avkodningsförmåga men inte språkförståelsen kan du läsa orden i en text men du kommer inte förstå den. Hoover och Tunmer menar att det självklart finns många andra faktorer som påverkar läsförståelsen, men dessa faktorer gör det GENOM antingen avkodning eller språkförståelse. De betonar start att detta faktum inte gör SVR till en utdaterad eller dålig modell, vilket jag håller med om.

“Hoover och Tunmer (2021) menar att sättet som Duke och Cartwright (2021) beskriver SVR på är missvisande – och jag är benägen att hålla med. ”

Hoover och Tunmer (2021) visar också att den forskning som som Duke och Cartwright (2021) hänvisar till inte alltid stärker deras argument - jag kommer gå igenom några av deras poänger (och mina tankar) gällande just "Aktiv självreglering" och "Överlappande processer" i nästa inlägg.

Slutligen menar Hoover och Tunmer (2021), att Duke och Cartwright (2021) missar att ta med stora, väldesignade studier från de senaste tio åren som bekräftar och stödjer SVR till hög grad - t.ex. Lonigan et al. (2018), Lervåg et al. (2018), Hjetland et al. (2019) och Nation (2019). Hoover och Tunmer (2021) skriver att det självklart går att förklara och utveckla delarna i SVR på olika sätt (det gör ju t.ex. Scarborough i The Rope Model of Reading (2001) och Hoover & Tunmer själva (2020) iThe Cognitive Foundations Framework), men att det inte är samma sak som att säga att SVR är utdaterad och bör ersättas, vilket Duke och Cartwright (2021) argumenterar för.

Varför är detta intressant?

Jag blev väldigt intresserad av The Active View of Reading när jag först stötte på den, men blev tyvärr besviken när jag läste artikeln. Precis som jag skrev ovan så tycker inte att den gör tidigare viktig och bra forskning som stödjer SVR rättvisa. Duke och Cartwright (2021) lyfter inte heller (eller problematiserar) är att en av anledningarna till att olika forskningsstudier kommer fram till olika saker och ibland har hittat ytterligare faktorer som de då menar ska ingå i en läsmodell (t.ex. strategianvändning, läsflyt eller RAN/rapid automatized naming) är att själva koncepten avkodning och språkförståelse och även läsförståelse har testats på väldigt många olika sätt i olika studier. I de studier som verkligen ansträngt sig att fånga framför allt de komplexa förmågorna "läsförståelse" och "språkförståelse" så har SVR visat sig förklara en mycket stor del av variansen i läsförmåga (t.ex. Lonigan et al., 2018).

Detta samband gäller särskilt om läsförståelse och hörförståelse är mätt på samma sätt dvs. att lyssna på en text vs. att läsa till en text av samma svårighetsgrad och göra samma typ av förståelseuppgift (Hoover och Tunmer, 2021). Det är en av anledningarna till att jag och mina medforskare i forskargruppen kring stiftelsen LegiLexi har valt att designa vårt screeningmaterial för mellanstadiet som släpptes i höstas på just det sättet - en hörförståelseuppgift och en läsförståelseuppgift som är uppbygda på precis samma sätt (och sen självklart också ordavkodningstester för att testa avkodning specifikt, och ett ordförrådstest, eftersom ordförråd är en väldigt viktig faktor för både avkodning och läsförståelse).

En sak som jag tyckte var väldigt intressant är att Duke och Cartwright (2021) citerar just artikeln av Lonigan et al. (2018), men de menar att den studien visar på behovet av att uppdatera SVR - både jag, Longian och kollegor själva och Hoover och Tunmer (2021), menar tvärt om att deras studier stödjer SVR och inte motiverar att lägga till några ytterligare faktorer till SVR (se inlägget: The Simple View of Reading: en läsmodell alla bör känna till). Detta får mig också att fundera lite på hur Duke och Cartwright (2021) tolkar forskningen de hänvisar till. Baserat på detta är jag INTE redo att kasta ut SVR och ersätta den med AVR.

Missförstånd kring SVR

MEN, om jag lyfter blicken från min besvikelse så har the Simple View of Reading missförståtts och misstolkats tidigare (och gör det än) - och detta har gjort att den inte alltid är hjälpsam för de som arbetar med läsning, läsundervisning och lässvårigheter i praktiken. Av den anledningen kanske det är bra att the Active View of Reading har fått ganska stor spridning och uppmärksamhet. Dessa missförstånd beskrev t.ex. en av mina forskningsidoler Hugh Catts i en artikel redan 2018 och inkluderar:

SVR kan ge ett sken av att läsa med förståelse är "enkelt" (det heter ju "simple" och omfattar bara två delar!). Inget kan vara mer fel. Läsning och förståelse av skrivna texter är en av de mest komplexa beteenden vi människor ägnar oss åt regelbundet, och beroende på text, kontext och uppgift så varierar också en persons läsförståelse (se t.ex. Snow 2002). Detta diskuterade jag i inlägget Meningen med att läsa är inte läsförståelse - ett inlägg väl värt att läsa igen eftersom jag tror att vi ofta glömmer bort detta - oavsett vilken modell av läsning vi använder!
SVR kan ge ett sken av att avkodning och språkförståelse har samma "tyngd" och bidrag till läsförståelsen. I verkligheten är framför allt språkförståele mycket komplext och sammansatt, och språkförståelse har och får en avsevärt större tyngd så snart ett barn har knäckt läskoden och kommit en bit i sin avkodningsutveckling.
När avkodning och språkförståelse beskrivs som separata förmågor som de gör i SVR så finns det det som dragit slutsatsen att avkodning och språkförståelse också ska tränas separat, till exempel att barn ska träna läsning med hjälp av listor med ord och nonsensord i läsundervisning. Intensivlästräning med läslistor har absolut sin plats (det är t.ex. en del i evidensbaserade insatser för elever med stora avkodningssvårigheter/dyslexi se t.ex. detta inlägg: Avkodningsträning som ger resultat), men i klassrummet är det avsevärt bättre att arbeta med båda delarna - språk och avkodning - tillsammans. Så snart ett barn kan ljuda samman några enkla ord så bör texter med mening och innehåll användas för att utveckla både avkodningsförmåga OCH språk vidare. Detta diskuterar jag också i inlägget Läslistor - risker, möjligheter och alternativ.
Catts (2018) lyfter också att SVR kan leda oss att tro att (klassrums)insatser för att förbättra språk/läsförståelse är lika effektiva som insatser för att förbättra avkodningsförmåga (vilket det finns mycket evidens för att det går, och med ganska stora effekter). Eftersom språk- och läsförståelse är så komplext så är det snarare så att man kommer behöva arbeta explicit med språkförståelse och även med strategier texttyp för texttyp, ämne för ämne och uppgift för uppgift.

The Active View of Reading gör ett rätt bra försök att adressera de tre första av dessa missförstånd, och jag gillar att AVR explicit visar och lyfter vikten av ordförråd för både ordförståelse OCH avkodningsförmåga och morfologisk medvetenhet som en pusselbit i avkodning också (det är lätt att fastna i att det endast är fonologisk/fonemisk medvetenhet som är viktigt). Att även inkludera läsflyt som en förmåga som hänger samman med både avkodningsförmåga OCH språkliga kunskaper (t.ex. för att betona meningar rätt) anser jag också är en bra idé. Just dessa saker gör att jag troligtvis kommer använda mig av AVR i min undervisning ibland. Jag brukar redan nu lägga till en stor röd pil mellan ordförråd och avkodning i Scarboroughs läsrep när jag undervisar med hjälp av den modellen – det fungerar också bra för att visa att ett gott ordförråd interagerar med och stöttar avkodningsförmåga! 🙂 . Tyvärr cementerar Duke och Cartwright (2021) också missförstånden genom att beskriva SVR på det sätt de gör i sin artikel.

Dock är jag inte alls säker på att jag håller med om tillägget av "Active self-regulation" i The Active View of Reading vilket ju är en av huvudpoängerna i denna modell. Sjävklart kan förmågorna som ingår där påverka läsförståelse (dock genom avkodning och språkförståelse, det vill säga SVR ...). MEN dels är evidensen svag för att separat träning i dessa förmågor förbättrar läsförståelse (mer om detta i senare inlägg), och dels är till exempel "motivation och engagemang" något som också kan komma tillsammans med/som en följd av att man har grundförmågorna avkodning och språkförståelse - man blir till exempel mer motiverad om man förstår mer eller kan avkoda med större lätthet och flyt. Borde det inte då också vara en överlappande bubbla eller en bubbla med pilar åt båda hållen om den ska vara med?

Slutligen är det också mycket viktigt att komma ihåg att The Active View of Reading INTE är en testad modell. Duke och Cartwright (2021) har själva “plockat ihop” den från skilda forskningsstudier, av skild kvalitet, och modellen har inte undersökts i studier som inkluderat alla dessa variabler. Forskarna själva säger att det behövs mer forskning. Samtidigt så hänvisar de inte ens till den (nyare) forskning som ger starkt stöd till SVR…

“Slutligen är det också mycket viktigt att komma ihåg att The Active View of Reading INTE är en testad modell. ”

När Duke och Cartwright (2021) i slutet av sin artikel menar att "...det är ingen skam att erkänna att [en modell] behöver revideras” ("...there is no shame in the need for revision" s. 18), så säger de det efter att ha missförstått the Simple View of Reading, och utan att övertygande gett stabilt forskningsstöd till de delar som the Active View of Reading innehåller. De har helt enkelt inte tillräckligt mycket på fötterna tycker jag!

Min slutsats av denna första del är: om ni vill använda er av The Active View of Reading så är min starka rekommendation att också läsa kritiken av denna modell av Hoover och Tunmer (2021). Och om ni väljer att fortsätta att hålla er till The Simple View of Reading - se då till att ni inte har missförstått eller misstolkat den! Titta också gärna på fler av de utbyggda modellerna som har formulerats och testats av andra forskare. Jag kommer troligtvis att fortsätta använda mig av SVR som en grund i min undervisning och läsforskningsprojekt, men alltid se till att inte beskriva läsning som något “simpelt”. Här kan AVR bidra med vissa intressanta perspektiv! Självklart kommer jag också kombinera SVR med andra modeller och aktuell forskning om både läsförmåga, läsundervisning och lässvårigheter.

Jag återkommer om några veckor med del 2 av min diskussion av the Active View of Reading - ha en fortsatt bra start på året alla!