Hej!
November går mot sitt slut. Och vilken november det har varit för mig! Virvelvind är nog det bästa sättet att beskriva det på - många roliga och viktiga externa uppdrag, framsteg inom flera olika forskningsprojekt och två härliga dagar i Göteborg på Nationell Konferens för Logopedi där jag var involverad i fyra presentationer och fick möjlighet att nätverka med både forskare och kliniker från hela Sverige (tack Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet för att ni ordnade så fint!).
Sista oktober fick jag också reda på att jag och mitt forskarteam fick finansiering av Vetenskapsrådet till mitt drömforskningsprojekt INCLUDE: Interprofessionell digital lärarfortbildning för att förbättra språk, delaktighet och lärande i högstadiet. HURRA!!!
Detta projekt kommer genomföras 2025-2029 och betyder att jag får vidareutveckla det evidensbaserade lärarfortbildningsprogrammet LINK-S av Starling et al. (2012) som jag skrivit om här: Lärar-logopedsamarbete för språkutvecklande undervisning! Ända sedan jag för första gången jag läste och skrev om detta fortbildningsprogram har jag velat ta det till Sverige och utveckla det vidare och utvärdera det i svenska skolor - och nu kommer jag få det!
Här är vår svenska beskrivning av projektet:
Projektet INCLUDE (Interprofessional Coaching to Enhance Language, Learning and Participation in Secondary Classrooms Using Digital Education for Teachers) syftar till att förbättra högstadieelevers lärande och deltagande i klassrummet genom ett digitalt lärarfortbildningsprogram kallat LINK-D. Genom LINK-D får lärare verktyg för att modifiera muntligt och skriftligt klassrumsspråk och utveckla elevers ämnesordförråd, för att underlätta elevernas språkliga bearbetning och därmed öka lärande och deltagande. Många elever har svårt att möta kraven på språk-, läs- och skrivförmåga i skolan, och det saknas evidensbaserad kunskap om hur lärare i högstadiet kan möta alla elevers behov i sin vanliga ämnesundervisning. INCLUDE bygger på ett australiskt lärarfortbildningsprogram där lärare får coachning av logoped, och tidigare studier har visat hög lärarnöjdhet och dokumenterade positiva effekter på språk- och skrivförmåga hos elever med språkliga svårigheter samt lärares undervisningspraktik. INCLUDE kommer bidra med ny kunskap genom att 1) utvärdera LINK-Ds effektivitet för flera olika elevgrupper (elever med svenska som andraspråk samt elever med och utan identifierade språk- och lässvårigheter), och undersöka effekter på elevernas ämneskunskap och deltagande utöver språk-, läs- och skrivförmåga, 2) utforska sambanden mellan vad lärare gör i klassrummet, elevers upplevelser av programmet, och elevresultat, och 3) jämföra effekterna av LINK-D med och utan coachning av logoped. Efter att ha utvecklat och pilottestat LINK-D tillsammans med forskarna bakom det ursprungliga programmet kommer LINK-D att utvärderas i en randomiserad studie där högstadielärare i samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen från tolv skolor och deras elever i årskurs 8 deltar. INCLUDE kommer att bredda vår kunskap om effektiva och skalbara lärarfortbildningsprogram som hjälper högstadielärare att möta behoven hos elever med och utan utmaningar i språk- läs- och skrivförmåga.
I första halvan av 2025 kommer jag skapa en projekthemsida och självklart kommer jag uppdatera er läsare här om framstegen!
INCLUDE kommer innebära MYCKET jobb (och att mina arbetsuppgifter inom min tjänst på Karolinska Institutet ändras ganska rejält), men det ska bli så spännande att sätta igång! Projektet kommer starta "ordentligt" i och med att jag och min familj flyttar till Sydney/Australien i juli 2025 och under 18 månader samarbetar med Natalie Munro och Julia Starling för att utveckla och utvärdera en pilotversion av den digitala lärarfortbildningen LINK-D. I januari 2027 kommer jag hem igen och fortsätter den svenska delen av projektet. Mina medforskare i Sverige är Nils Kirsten, universitetslektor i pedagogik vi Uppsala Universitet och Christina Samuelsson, professor i logopedi vid Karolinska Institutet. Stay tuned! :)
interprofessionellt samarbete - alltid aktuellt
Interprofessionellt samarbete mellan lärare och logopeder och psykologer och logopeder är något jag skrivit om en hel del här på bloggen - och något jag själv försöker praktisera i både mina forskningsprojekt och i handledning av studenter där dessa yrkesgrupper är representerade ❤️. För att lyfta detta även i dagens inlägg med anledning av INCLUDE ville jag skriva om någon nypublicerad artikel om lärar-logopedsamarbete och hittade Brady och Kim (2024). De undersökte på vilka sätt lärare samarbetar med logopeder och hur de upplever detta samarbete i två australiensiska delstater: New South Wales/NSW (där jag kommer bo) och Queensland/QLD (där forskaren jag samarbetar med arbetar). Det kändes passande! :)
Metod
Studien var en enkätstudie där 117 lärare deltog. Enkäten och frågorna designades utifrån tidigare studier och ett ramverk för lärar-logopedsamarbete av Suleman et al. (2014) som jag har översatt i tabellen nedan. Ramverket beskriver samarbetsmodeller från minst till mest integrerade i klassrummet, där den minst integrerade modellen innebär att eleven tränar enskilt/i grupp med logopeden utanför klassrummet och den mest integrerade modellen innebär att lärare och logoped undervisar tillsammans i klassrummet. För en sammanställning av evidens kring lärar-logopedsamarbete rekommenderar jag Archibald (2017) som jag sammanfattat i detta inlägg: Lärare OCH logopeder i klassrummet - är det en bra idé?
Kvantitativa resultat
Resultaten visade att en majoritet av eleverna som lärare och logopeder samarbetade kring gick i årskurs 1-6, och hade en diagnosticerad funktionsnedsättning inom tal, språk eller talflyt, eller autism. Det var främst samarbete kring insater kring elevers språk följt av tal, medan insatser kring talflyt och pragmatik var relativt ovanligt.
När lärarna tillfrågades om den senaste gången de samarbetade med logoped visade reslutaten att samarbeten utanför klassrummet var vanligast i NSW medan en kombination av arbetssätt var vanligare i QLD. En majoritet av lärarna i båda delstaterna höll med om påståendena att lärar-logopedsamarbetet upplevdes som positivt (≈85%) och att de logopediska målen var relevanta för eleverna (≈90%). En majoritet av lärarna ansåg också att eleverna skulle få ut mer av logopediska insatser om de var klassrumsbaserade (≈85%). Läs mer om klassrumsbaserade insatser i detta inlägg - det är något som jag också brinner för att sprida kunskap om!
När lärarna fick skatta vad som påverkade möjligheten till ett gott interprofessionellt samarbete mest var "skolans ekonomi" och "schema/tid att samarbeta" de stora hindern (≈70% av de svarande lärarna uppfattade det som hinder), medan färre höll med om att bristande kunskap om vad logoped kan bidra med och kunskap om varandras professioner hindrade en stor grad (10-15% av de svarande lärarna).
Det vore mycket intressant att se hur svenska lärare i olika regioner/kommuner i Sverige skulle svara på samma frågor!
Kvalitativa resultat: hur upplever lärare samarbetet med logopeder?
De resultat som jag tyckte var mest intressant och väckte mest tankar hos mig var den kvalitativa analysen som analyserade fritextsvar från 77 av lärarna som hade lämnat en kommentar kring sina erfarenheter och upplevelser av logopedsamarbete. Brady och Kim (2024) identifierade fyra teman (se figur nedan) och mitt intryck är att detta stämmer väl överens med det jag vet om hur det ser ut i Sverige och även utifrån tidigare forskning.
De svarande lärarna såg många fördelar med logopedsamarbete där de lyfte att elever med tal-, språk- och kommunikationssvårigheter får stöd i att utveckla viktiga färdigheter. De lyfte också att det är för få logopeder i skolan, vilket leder till väldigt begränsade insatser. De menade också att bredden på de logopediska insatserna är för liten (logopeder borde t.ex. arbeta mer interaktivt, mer förebyggande, och också vara involverade i screening och i professionell utveckling för lärare).
Slutligen lyfte lärarna också att bristande samsyn kan påverka nyttan av logopeder i skolan negativt. Skillnader (och likheter) mellan logopedi och pedagogik har jag skrivit om utifrån Gallagher et al. (2019) i inlägget Vikten av en gemensam syn på DLD för ett gott samarbete! Utifrån de representativa citat som Brady & Kim (2024) redovisade så menade lärarna i deras studie att logopederna måste vara mer realistiska i sina förväntningar, och inte "köra sitt eget race" utan istället koppla ihop insatser med skolkontexten. Logopederna måste också vara medvetna om rekommendationerna de ger och hur de passar in i skolans vardag eftersom de annars kan vara svåra att implementera. Detta känns igen från svensk kontext vilket SOU-rapporten tog upp redan 2016 (Vad behöver elever med (grav) språkstörning i skolan?) och relaterar också till vårdens “rekommendationslistor” som jag har problematiserat i inlägget Vi måste prata om punktlistorna från vården.
Varför är detta intressant?
Studien av Brady och Kim (2024) är en relativt liten studie, genomförd i Australien, och dessutom en enkätstudie där forskarna inte hade särskilt mycket kontroll över vilka som valde att svara på enkäten. Så det är inte en studie jag kan eller vill dra några stora slutsatser från. MEN jag tycker ändå att den sätter fingret på några saker som jag hoppas uppnå med projektet INCLUDE och det digitala lärarfortbildningsprogrammet LINK-D:
Logopeder och lärare samarbetar mer sällan på högstadiet/gymnasiet - och mer evidens behövs för logopediska insatser, lärar-logopedsamarbete och språklig tillgänglighet för denna åldersgrupp!
Eftersom insatsen och det interprofessionella samarbetet i INCLUDE sker online genom LINK-D, så kommer fler skolor kunna få tillgång till logoped i alla fall för en begränsad, evidensbaserad insats, särskilt skolor som ligger längre ifrån storstadsområden. Detta är viktigt både i Australien och Sverige där skolor är utspridda över stora områden med relativt lite befolkning, och än så länge få skollogopeder.
Sjävklart kommer LINK-D omfatta delar som försöker skapa en interprofessionell samsyn kring elever med språkliga utmaningar, och rekommendationerna och fokus kommer vara på individuellt anpassade råd till varje enskild lärares praktik - det är centralt att koppla rekommendationer till vad som sker i just den lärarens klassrum, och såklart både lärarens och elevernas behov.
Trots storprojekt och Australienflytt så planerar jag självklart att fortsätta uppdatera forsknings-bloggen även framöver, minst en gång i månaden. I februari firar forskningsbloggen 10 år(!) och jag ska se om det kan firas på något lämpligt sätt :D.
Jag blir väldigt glad om ni vill följa med mig på denna INCLUDE-resa också!
/Anna Eva
Referenser
Archibald, L. M. D. (2017). SLP-educator classroom collaboration: A review to inform reason-based practice. Autism & Developmental Language Impairments, 2, 1-17.
Brady, K., & Kim, J. H. (2024). Collaborative practices between speech-language pathologists and teachers: A survey of teachers in two Australian states. International Journal of Disability, Development and Education, 71(5), 738-756.
Gallagher, A. L., Murphy, C. A., Conway, P., & Perry, A. (2019). Consequential differences in perspectives and practices concerning children with developmental language disorders: an integrative review. (Early online). International Journal of Language & Communication Disorders.
Starling, J., Munro, N., Togher, L., & Arciuli, J. (2012). Training secondary school teachers in instructional language modification techniques to support adolescents with language impairment: A randomized controlled trial. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 43(4), 474-495.
SOU 2016:46. Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Suleman, S., McFarlane, L. -A., Pollock, K., Schneider, P., Leroy, C., & Skoczylas, M. (2014). Collaboration: More than“working Together” an exploratory study to determine effect of interprofessional education on awareness and application of models of specialized service delivery by student speech-language pathologists and teachers. Canadian Journal of Speech-Language Pathology & Audiology, 37(4), 298–307.