Hej!
Idag ett lite kortare bonusinlägg eftersom det är den Europeiska logopedidagen idag (6:e mars), som i år har temat Samarbete med andra yrkesgrupper och vårdgivare.
Självklart vill jag än en gång slå ett slag för samarbete mellan lärare och logopeder utifrån en nypublicerad systematisk litteraturöversikt av Armstrong et al. (2023): Interprofessional practice between speech-language pathologists and classroom teachers: A mixed-methods systematic review. Även om denna litteraturöversikt bygger på forskning från den angosaxiska världen, och i länder där skollogopeder är vanligare än i Sverige, så anser jag att resultaten i allra högsta grad relevanta även för en svensk kontext. Jag hoppas att ni med erfarenheter av interprofessionellt arbete i skolan håller med!
Samarbete mellan lärare och logopeder är ett ämne jag skrivit om i åtminstone 15 tidigare inlägg(!) utifrån forskning och en översikt över tidigare inlägg och vad de handlar om hittar ni här: Samarbeta mera! Jag föreläser dessutom om samarbete mellan logopeder och lärare både på logopedprogrammet och på speciallärarprogrammet vid Stockholms universitet - så att hitta denna nypublicerade artikel kändes som en härlig vårvinterpresent!
Litteraturöversiktens metod
Syftet med litteraturöversikten var att förstå lärares och logopeders erfarenheter av och perspektiv på interprofessionelt samarbete. En systematisk sökning gjordes av studier publicerade mellan 1994 och slutet av januari 2023, och efter en noggrann process hittades 18 studier, där alla studier var enkätstudier eller enkätstudier kombinerade med intervjuer eller fokusgrupper. Studierna inkluderade logopeder och/eller lärare i F-klass, grundskola eller gymnasium. Studiernas resultat analyserades med hjälp av en konvergent analys där all data, både kvalitativ och kvantitativ analyserades tillsammans för att hitta gemensamma teman.
Resultat - sex teman
Forskarna hittade sex teman i sin analys av de 18 studierna som jag kort sammanfattar nedan.
Kommunikation, ledarskap och ödmjukhet behövs
Det första temat döpte forskarna till “What are you bringing to the collaboration table?” och betonar vikten av de förmågor som behövs för ett gott samarbete: kommunikation, flexibilitet, öppenhet och samarbetsvilja. Även ledarskap tillsammans med ödmjukhet lyftes. På samma sätt så beskrevs svårigheter i kommunikation mellan lärare och logopeder som ett stort hinder för effektivt samarbete.
Värdesätt samarbete samt önskan om fortbildning
För ett gott samarbete så behöver både lärare och logopeder värdesätta samarbetet - både själva samarbetet, de andras bidrag till samarbetet och vikten av att bygga relationer. Ett undertema här som jag fann extra intressant var att både lärare och SLP önskade gemensamma fortbildningsinsatser för att kunna samarbeta bättre. I en relativt ny amerikansk studie var det dock främst logopeder (inte lärare) som identifierade bristande fortbildning som ett hinder för effektivt samarbete (Huffman, 2020).
Förstå varandras bakgrunder och kunskaper
Detta är något som jag pratar ganska mycket om i mina föreläsningar för logoped- och speciallärarstudenter. Vi måste ha kunskap om varandras utbildningsbakgrunder, vi behöver veta vilka olika perspektiv vi tar med oss in i samtalet och arbetet med elever i skolan, och vi behöver hitta en gemensam syn på vad vi ska prioritera och vilka roller vi har för att kunna samarbeta på ett bra sätt! Allt detta fann även Armstrong et al. (2023) i sina data! Ett undertema här som jag själv har upplevt är att “Shared Knowledge is Powerful” - det vill säga om vi delar kunskap med varandra så kan vi åstadkomma mer (t.ex. Glover et al., 2015).
Samarbete kan ske på olika sätt och i olika former
Interprofessionellt samarbete i skolan kan självklart se ut på olika sätt, och detta är något som jag skrivit om tidigare. Det är vanligt både i Sverige och i den anglosaxiska värden att logopeder arbetar konsultativt, och ger vägledning och råd. En annan vanlig form är att logopeder ger olika typer av fortbildningar relaterat till språk och kommunikation. Det minst “samarbetiga” sättet att arbeta på var när logopeden ägnar sig åt “pull-out”-insatser, dvs. där elever lämnar klassrummet för att gå och träna tal, språk, eller kommunikation någon annanstans. Här kan samarbetet ökas genom att lärare och logopeder återkopplar till varandra vad som händer i klassrummet respektive logopedrummet.
Tid för samarbete behövs
Många studierna i litteraturöversikten tog upp hur viktigt det är att logopeden är på plats i skolan (tillräckligt ofta) för att möjliggöra samarbete. Detta var tillsammans med bristen på tid för samarbete det största och mest genomgående hindret för gott och effektivt samarbete. För att planera tillsammans, bygga relationer, ha möten och arbeta tillsammans behövs tid, och det är tid som ofta inte finns, varken i logopedens eller lärarens schema (detta tror jag vi alla känner igen!)
Samarbete med andra gynnar samarbete med varandra
Det sjätte och sista temat handlar om faktorer som påverkar logoped-lärarsambarbete som är utanför respektive persons kontroll. Detta handlar om hur ens huvudorganisation fungerar (och fungerar med andra organisationer), hur samarbetet med annan personal fungerar (t.ex. administrativ personal och ledning) och hur samarbetet med föräldrar kan påverka samarbetet mellan logopeder och föräldrar. Särskilt det sistnämnda tycker jag var intressant - här lyfter forskarna att det är önskvärt med en “three-way collaboration” - ett trevägssamarbete med lärare-logoped-förälder för att gynna barnet/eleven mest (Glover et al. 2015).
Varför är detta intressant?
Jag älskar att samarbeta med andra professioner, och jag har lärt mig så mycket att arbeta interprofessionellt med lärare! (Och ja, jag lär mig fortfarande: varje gång jag föreläser på speciallärarprogrammet, varje gång jag föreläser eller har workshops med lärare - och såklart från mina forskarkollegor som har lärarbakgrund - tack för det!). Vilken potential våra professioner har när vi ges möjlighet att mötas och arbeta tillsammans!
Denna systematiska litteraturöversikt av Armstrong et al. (2023) sammanfattar mycket som jag tror vi intuitivt vet och förstår om fungerande interprofessionellt samarbete. I sin diskussion så tar författarna upp att de teman som kom upp ligger väl i linje med de riktlinjer med “core compentencies” som IPEC (Interpofessional Education Collaborative) har arbetat fram, med fokus på samarbete i vården (IPEC, 2016). Dessa inkluderar värderingar och etik, roller och ansvarsfördelning, interprofessionell kommunikation och teamarbete, och har använts brett framför allt i USA inom hälso- och sjukvård. I en senare publikation så användes detta ramverk för att också beskriva interprofessionellt samarbete i skolan (Ludwig & Kerins, 2019). En stor skillnad med IPECs ramverk är att logopeder finns på plats i en alltför liten utsträckning för att möjliggöra interprofessionellt samarbete - och detta stämmer ju i allra högsta grad i en svensk kontext! Mer skollogopeder till folket - och att få in logopeder som en del av den lagstadgade delen av elevhälsan är något som bl.a. Logopedförbundet aktivt arbetar för.
Forskarna avslutar sin diskussion med att betona vikten av att träna morgondagens lärare och logopeder i interprofessionellt arbete - och jag kan inte hålla med mer! Om vi möts och samtalar tidigare - redan under våra grundutbildningar - så har vi lagt en god grund till ännu bättre samarbete senare under yrkeslivet!
Dela gärna detta inlägg för att uppmärksamma Logopedidagen och temat Interprofessionellt arbete - ha en fortsatt fin vecka!
/Anna Eva
Ps. På Europeiska logopedidagen för två år sedan skrev jag ett inlägg om Logopeder i förskola och skola: Varför, Hur och Vad! under temat “Logopedi genom hela livet” - vill man läsa mer om skollogopedi och riktlinjer för logopeder i pedagogisk verksamhet rekommenderar jag det inlägget!
Referenser
Armstrong, R., Schimke, E., Mathew, A., & Scarinci, N. (2023). Interprofessional Practice Between Speech-Language Pathologists and Classroom Teachers: A Mixed-Methods Systematic Review. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 54(4), 1358-1376.
Glover, A., McCormack, J., & Smith-Tamaray, M. (2015). Collaboration between teachers and speech and language therapists: Services for primary school children with speech, language and communication needs. Child Language Teaching and Therapy, 31(3), 363–382.
Huffman, H. E. (2020). A survey of speech-language pathologists’ and teachers’ school-based collaboration [Master Thesis, Texas Christian University]. ProQuest Dissertations & Theses Global.
Interprofessional Education Collaborative. (2016). Core competencies for interprofessional collaborative practice: 2016 update. Interprofessional Education Collaborative.
Ludwig, D. A., & Kerins, M. R. (2019). Interprofessional education: Application of interprofessional education collaborative core competencies to school settings. Perspectives of the ASHA Special Interest Groups, 4(2), 269–274.