Ordförrådsbyggande i klassrummet med hjälp av återkallningsövning

Hej!

Försommaren är här! (…och för vår del flera förskoleförkylningar som har gått runt till hela familjen i omgångar och lagt lite käppar i hjulet för livsplaneringen.) Men ute är det härligt i alla fall!

Idag vill jag som utlovat sammanfatta den nypublicerade studien av mina svenska kollegor Maria Levlin, Carola Wiklund-Hörnqvist, Olof Sandgren, Sara Karlsson och Bert Jonsson (2022) som har undersökt hur Retrieval practice, eller "återkallningsövning" kan användas i klassrummet i praktiken. Retrieval practice innebär att man istället för att bara repetera information (genom att höra den många gånger eller läsa den många gånger) övar genom att aktivt återkalla eller plocka fram informationen från minnet, vilket mycket forskning har visat stärker inlärning (för er som vill ha en lite längre förklaring till vad Retrieval practice är så skrev jag om det i mitt senaste inlägg!).

Levlin och kollegor (2022) ville undersöka om användningen av Retrieval Practice (RP) i en klassrumskontext kunde förbättra ordinlärningen hos högstadieelever med grav språkstörning, jämfört med "Rich Vocabulary Instruction" (RVI: Beck et al., 2013). RVI är en evidensbaserad "familj" av metoder för ordförådsarbete som jag har skrivit mycket om här på forskningsbloggen (till exempel här, här, här och här), och handlar om att ge eleven de verktyg de behöver för att bygga nätverk kring ord med både fonologisk (ljudmässig), morfologisk (hur ord är uppbyggda)och betydelsemässigt innehåll, öka sin språkliga medvetenhet och bli självständiga ordinlärare.

Metod

Deltagare

En klass högstadieelever med grav språkstörning (DLD) blev inbjuden till att vara med i studien. Eleverna gick på en språkskola och klassen har tjugo elever totalt. 16 elever lämnade samtycke och 11 elever (medelålder 14.9 år) deltog i alla datainsamlingstillfällena (fyra i första datainsamlingen och sju i andra datainsamlingen). Sju elever hade DLD, och fem av dessa hade också ADHD, dyspraxi och/eller dyslexi. Fyra av eleverna hade språkstörning samhörande med autism eller andra biomedicinska tillstånd.

Material

20 ämnesövergripande skolord ("Nivå/Tier 2-ord") ingick i interventionen och var noggrant matchade på bland annat komplexitet och svårighetsgrad med 20 kontrollord. Orden valdes ut av lärarna och forskarna tillsammans från fyra åldersanpassade texter - två skönlitterära och två faktabasrade texter (5 målord och 5 kontrollord per text).

Tillvägagångssätt

Innan interventionen testades elevernas kunskap av 10 målord och de 10 kontrollord med dels ett lucktest, dels ett flervalstest. Interventionen leddes av elevernas ordinarie lärare (med speciallärarkunskap) under åtta svensklektioner över fyra veckor, fyra tillfällen utifrån en skönlitterär text och fyra tillfällen utifrån en faktatext. Sedan testades kunskapen på samtliga ord igen. Målorden bearbetades aktivt på olika sätt under båda typerna av intervention (RP/RVI), men kontrollorden fick eleverna endast höra t.ex. när texterna lästes högt utan vidare förklaringar eller bearbetning.

Ena gruppen fick börja med fyra veckors Retrieval Practice (av de första 10 målorden) och sedan ha 3 veckors paus innan fyra veckors Rich Vocabulary Instruction (med resterande 10 målord). Andra gruppen började med Rich Vocabulary Instruction följt av tre veckors paus och sedan fyra veckors Retrival Practice.

Retrieval Practice (RP)

Under lektion 1 så introducerades en skönlitterär text genom att läraren först sammanfattade det centrala innehållet tillsammans med bilder, och sedan högläsning. Ett målord presenterades med en kortfattad elevvänlig definition och sedan genomfördes fyra RP-aktiviteter (se nedan).

Aktivitet 1: Flervalsfrågor. Definitionen presenterades på en Smartboard och eleverna fick välja rätt ord på sina lärplattor. De fick omedelbart återkoppling på sitt svar.

Aktivitet 2: Flervalsfrågor. Eleverna hade papper med målorden skrivna på. Läraren sa en orddefinition högt och eleverna skulle välja och visa rätt ord. De fick omedelbar återkoppling och eleverna fick sedan säga orden och definitionerna högt tillsammans.

Aktivitet 3: Para ihop. Eleverna fick dra linjer mellan de nedskrivna målorden och definitionerna på ett arbetsblad. Läraren gjorde sedan samma uppgift på tavlan vilket utgjorde återkopplingen

Aktivitet 4: Egen framplockning. Definitionen presenterades muntligt av läraren och eleverna skulle skriva ned ordet på ett papper. Elever med skrivsvårigheter fick tyst säga ordet till en hjälplärare som skrev ned ordet. Läraren presenterade det rätta svaret muntligt och skriftligt.

Under lektion 2, 3 repeterades föregående lektioners ord och två nya målord per lektion presenterades och tränades med alla fyra aktiviteterna ovan. Under lektion 4 så presenterades alla fem målord, eleverna fick säga orden och definitionerna högt, och så övades orden med aktivitet 1 och 2. Aktivitet 1 gjordes också omvänt, dvs eleverna fick välja rätt definition till ord. Under lektion 5, 6, 7 och 8 upprepades proceduren men med fem nya målord utifrån en faktabaserad text.

Rich Vocabulary Instruction (RVI)

Under lektion 1 så introducerades en skönlitterär text genom att läraren först sammanfattade det centrala innehållet tillsammans med bilder, och sedan högläsning, med skillnaden att läraren stannade upp under läsningen för att diskutera innehållet med studenterna. Ett målord presenterades med två detaljerade komplementerande elevvänliga definitioner (muntligt och skriftligt) och ytterligare fyra RVI-aktiviteter.

Aktivitet 1: Relaterade ord. Synonymer och antonymer till orden diskuterades, en gemensam färgkodad tankekarta började skapas.

Aktivitet 2: Egna erfarenheter. Eleverna ombads att dela sina egna erfarenheter om målorden (t.ex. "osäker" - har du någonsin varit osäker? Vad hände då? Vad gjorde du? Även detta lades till tankekartan.

Aktivitet 3: Bygga meningar. Eleverna ombads att hitta på meningar som innehöll målordet. De fick modellmeningar och återkoppling på om de hade använt ordet rätt eller inte.

Aktivitet 4: Repetition. Läraren gick igenom tankekartan muntligt genom att upprepa de elevvänliga definitionerna och sammanfatta aktivitet 1-3.

Under lektion 2 och 3 repeterades föregående lektioners ord genom att diskutera orden, gå tillbaka till tankekartan och återberätta texten som de fick höra igen. Sedan presenterades två nya målord på samma sätt som ovan. Under lektion 4 så presenterades och repeterades alla fem målord med hjälp av tankekartorna. Under lektion 5, 6, 7 och 8 upprepades proceduren men med fem nya målord ur en faktabaserad text.

Resultat

Forskarna valde att analysera sina resultat med Bayesian-statistik - den första artikeln jag sammanfattat på forskningsbloggen med denna metod - kul! Däremot så tänker jag inte ge mig in på att förklara hur det fungerar, men jag har rådgjort med en kollega som är kunnig för att se till att det inte är några konstigheter. Därför kan jag hoppa direkt in i resultaten.

Forskarna slog samman resultaten på flervalsfrågorna och lucktestet eftersom eleverna hade så låga resultat på lucktesten, men redovisar också resultaten var för sig - eftersom jag tycker det är intresserant och att ingen elev då får poäng för samma ord två gånger.

Retrieval practice

Före:

Målord: medel var 7.45/10 ord rätt på flervalstestet och 0.73/10 ord rätt på lucktestet.
Kontrollord: medel var 5.45/10 ord rätt på flervalstestet och 0.27/10 ord rätt på lucktestet.

Efter:

Målord: medel var 9.45/10 ord rätt på flervalstestet och 3.18/10 ord rätt på lucktestet.
Kontrollord: medel var 6.36/10 ord rätt på flervalstestet och 1.55/10 ord rätt på lucktestet.

Sammanfattning resultat RP: I snitt så hade eleverna 2 poäng mer på flervalstestet efter interventionen (dock var det "takeffekt" här dvs. det var flera elever som hade alla rätt) och 3 poäng mer på lucktestet. Kontrollorden hade ökat runt 1 poäng i snitt.

Rich Vocabulary instruction

Före:

Målord: medel var 6.09/10 ord rätt på flervalstestet och 1.27/10 ord rätt på lucktestet.
Kontrollord: medel var 7.64/10 ord rätt på flervalstestet och 0.55/10 ord rätt på lucktestet.

Efter:

Målord: medel var 7.55/10 ord rätt på flervalstestet och 2.09/10 ord rätt på lucktestet.
Kontrollord: medel var 8.18/10 ord rätt på flervalstestet och 1.55/10 ord rätt på lucktestet.

Sammanfattning resultat RVI: I snitt så hade eleverna 1.5 poäng mer på flervalstestet och 3 poäng mer på lucktestet. Även här hade kontrollorden ökat ett ord mer i snitt.

Statistik: RP något bättre än RVI

Bayesian-statistiken visade att hypotesen att målorden skulle ha lärts in bättre än kontrollord stödjs, och hypotesen att fler målord lärdes in med RP än med RVI stöddes också. Det var ‘svagt till måttligt’ stöd för hypoteserna.

Individuella resultat!

När det bara är en grupp med elva elever i en studie så är det nästan mer intressant att titta på eleverna var för sig. Då såg man att alla elever förbättrade sina poäng på målorden med träning med Retrieval Practice, och en hel del elever förbättrade sitt resultat relativt mycket (6-7 sammanslagna poäng). Vad gäller Rich Vocabulary Instruction förbättrade två elever inte sina resultat alls, och en elev fick lägre resultat på testet efter interventionen än zinnan. Det vore väldigt intressant att se om det var samma elever som förbättrades mest i RP som i RVI, men tyvärr redovisas inte den datan i studien.

Learning by Nick Youngson CC BY-SA 3.0 Pix4free

Varför är detta intressant?

Denna studie av Levlin och kollegor (2022) är ett viktigt första steg till att testa principerna för Retrieval practice i praktiken i arbetet med elever med språkstörning! Det är också den första studie som jämför Rich Vocabulary Instruction (som är den metod som oftast förespråkas) och Retrieval Practice - vilket såklart är högintressant. Tack Maria och kollegor! 🙂

Jag ser det dock mer som en studie som visar att det går att designa och använda dessa principer i klassrummet än en studie som jag vill dra för stora slutsatser av om vilken metod som är bäst eller vilken metod av dessa två man ska använda i klassrummet. Det finns flera olika anledningar till det (utöver att det är en väldigt liten studie med få deltagare) som jag först punktar upp lite och sedan diskuterar - delvis utifrån Levlin och kollegors egna diskussion.

Den lilla effekten (klinisk relevans?) + individuella skillnader. Även om effekten fanns där så var den relativt liten om man ser till klinisk relevans. Detta kanske främst illustrerar att det är väldigt utmanande för elever med DLD att lära sig ord - en inlärning runt två ord under en interventionsperiod är ett ganska "vanligt" resultat i ordinlärningsforskning som innefattar elever med DLD (se t.ex. Spencer et al. 2017). Eftersom effekten är lite olika för olika individer också, även i denna studie, så är en framtida fråga är VEM dessa metoder passar bäst för (jag återkommer till det).
Problemen med flervalstesterna. Ordkunskapen testades genom ett flervalstest och ett lucktest (men där fick eleverna väldigt låga resultat både före och efter). Det var även i formen av flervalstest som de flesta återkallningarna i Retrieval practice-träningen gjordes. Alltså kan man inte utesluta att en del av behandlingseffekten handlar om att eleverna blev bättre på att göra flervalstest, och kanske endast kände igen orden utan att "äga" orden (se också punkt #3). Det hade varit intressant om kunskapen om orden hade testats på något annat sätt, eller om återkallningsaktiviteterna inte hade innefattat flervalstest i så stor utsträckning. Ett ytterligare observandum att eleverna fick 5-10/10 rätt redan innan interventionen på flervalsfrågorna (i RP) och efter intervention 8-10/10 rätt (för RVI var siffrorna 3-9 respektive 4-10/10). Jag tolkar de siffrorna som att flervalstestet förmodligen var lite för lätt för att mäta skillnad, eftersom det blir takeffekter framför allt för RP OCH att flera elever redan hade alla rätt eller nästan alla rätt på testet innan de ens började interventionen. Lucktestet å andra sidan var FÖR svårt, och visar inte någon stor skillnad på grund av det. Kanske hade det varit bra att ha ett mellanting - lucktest med stöd (t.ex. en bild eller första bokstaven?). Hade testerna hade haft en annan svårighetsgrad (eller varit upplagda på ett annat sätt) så hade resultaten blivit tydligare.
Fick eleverna djup ordkunskap? En annan följd av att ordkunskapen testades genom flervalstest/lucktest är att det är svårt att veta något om djupet på den kunskapen om orden som eleverna fick. Kanske är det så att eleverna lärde sig något färre ord med RVI, men hade mer och "djupare" kunskap om målorden? De kanske ocksp lärde sig ytterligare ord som inte testades? (Synonymer och antonymer?). Det behöver undersökas vidare! Man skulle till exempel kunna komplettera testningen med elevernas egna definitioner av ord, eller låta båda grupperna också skriva exempelmeningar med orden i som ett annat sätt att utvärdera kunskapen - se till exempel hur djup ordkunskap testades i Spencer och kollegor (2017) i samma åldersgrupp.

Vad gäller individuella skillnader så diskuterar Levlin och kollegor (2022) om det är så att variation i t.ex. koncentration, inlärningsförmåga eller språklig förmåga kunde ha bidragit. I inledningen så nämner de att RVI kan öka belastning på både bearbetningsförmåga och arbetsminne, eftersom ganska mycket information presenteras samtidigt i "rika" kontexter, och i RVI så ingrå sådant som aktiv bearbetning, resonemang och reflektion. Det är möjligt att för vissa elever med DLD så blir det "bearbetningsöversvämning" (Hallin, 2019) när man arbetar med RVI vilket då kan hämma inlärningen för de eleverna. RP å andra sidan har mindre kontext och är mer avskalat, och man fokuserar på endast en definition av ordet.

Detta relaterar dock direkt till punkt nummer två och tre ovan - vad betyder det att kunna ett ord? För RP så var den totala ökningen (flerval+lucktest) i genomsnitt ca 4.5 ord, och för RVI var ökningen knappt 2.5 ord. Men vilka elever kunde orden bäst? Vilka elever kommer förstå orden nästa gång de kommer i en text, eller våga använda dem själva? Vilka elever har ökat sin språkliga medvetenhet? Det kan vi inte veta, men det vi vet från tidigarestudier med RVI är att målet inte bara är att öka kunskapen om målorden eller kunna definitionen, utan också öka kunskap om närliggande ord, öka språklig medvetenhet och strategier, något som RP som det är upplagt i denna studie inte gör.

Slutsats: Vi behöver inte välja!

Detta leder fram till min slutsats. För vi behöver ju VERKLIGEN inte välja mellan Rich Vocabulary Instruction eller Retrieval Practice/Återkallningsövning. Det går utmärkt att kombinera dessa metoder! Då och då under arbetet med rikt och djupt ordförråd kan man ha korta interaktiva quiz med återkoppling där syftet är framplockning/återkallning, man kan gå igenom tankekartan först och sedan låta eleverna arbeta två och två med tomma/tömda tankekartor och fylla i dem igen (återkalla!), man kan prata om en synonym och skriva ned den, sedan ta bort den och be eleverna tänka på/säga/skriva synonymen igen (kanske med en bildledtråd, kanske med en ljudledtråd...ÅTERKALLA!).

Möjligheterna är oändliga. Medvetet användande av Retrieval practice är något som jag tror alla lärare (för alla elever!) skulle kunna använda mycket mer och mycket mer strukturerat. Och som jag skrev i mitt förra blogginlägg så finns det bra med experimentell evidens för att RP stärker inlärningen hos barn med språkstörning/DLD jämfört med bara repetition (Gordon, 2020; Leonard & Deevy, 2020).

Sedan tror jag också att RVI måste anpassas till de elever som man har i sitt klassrum (precis som alla andra metoder…). Om det finns elever som uppenbart inte har kapacitet att t.ex. delta i diskussioner och reflektioner kring ord (trots extra stöd och stöttningar, sänkt tempo etc) så kanske man ska sänka ribban lite, och eventuellt börja med enkla definitioner och RP-träning för att börja skapa en representation av ordet och en första kunskap. Sedan, när det har skett, är det kanske lättare att stärka och fördjupa kunskapen om ordet. MEN här behövs det fler forskningsstudier!

Ni ser - jag har mycket att säga om denna studie som kombinerar två stora intressen: ordförrådsbyggande och hur hjärnan lär sig saker! :) Åter igen, är ni intresserade av att läsa mer om Retrieval practice så har en av artikelförfattarna publicerat en bok om testbaserat lärande och hur man kan använda testbaserat lärande i undervisning och inlärning (Bert Jonsson & Lars Nyberg).

Fortsätt njut av försommaren och ha en härlig Kristi Him!

/Anna Eva

Relaterade inlägg: Ordförråd