Hej!
jag måste erkänna att bloggandet under april fick stå tillbaka för underbart vårfix i trädgården, renoveringsplanering och familjelogistik (och välbehövligt familjehäng). Men nu kommer ett inlägg på ett tema som jag velat skriva om LÄNGE. Det handlar om "Retrieval practice" vilket kan översättas med "återkallningsövning".
Retrieval practice innebär att inlärning blir bättre om man tränar genom att återkalla informationen som ska läras in, jämfört med att bara repetera samma information. På svenska brukar det kallas för "testbaserat lärande". Jag tycker dock att "testbaserat lärande" är ett lite olyckligt begrepp eftersom det för tankarna till prov, tester och prestation. I detta blogginlägg och även i min egen undervisning använder jag därför det engelska begreppet "Retrieval practice" eftersom det fångar in själva mekanismen - det är när vi försöker återkalla information från vårt minne som vi också stärker minnet! Denna metod har varit känd i åtminstone hundra år, men det är de senaste 10-15 åren som forskning om retrieval practice och barn med språkstörning/DLD har börjat publicerats, och där man har sett att även för dessa barn så är retrieval practice något som stärker inlärning av t.ex. ord (för en översikt, se Gordon, 2020).
Igår den 3:e maj höll professor Laurence Leonard en föreläsning vid Lunds Universitet där han blev hedersdoktor 2021. Professor Leonard är en av de mest namnkunniga forskarna inom språkstörning/DLD och han är på många sätt en imponerande person. Inte bara har han forskat inom området under större delen av sitt 75-åriga liv (and still going strong!), han är också fantastisk på att leda fältet in i nya spännande och viktiga områden. Föga förvånande så var titeln på hans hedersdoktkorsföreläsning "Retrieval-based practice assist word learning in children with developmental language disorder".
I dagens blogginlägg kommer jag först sammanfatta delar av professor Leonards föreläsning (och de studier som han och hans kollegor gjort inom området). Sedan i nästa inlägg (förhoppningsvis redan om en vecka eller så för att kompensera för aprilbortfallet 🙂 ) kommer jag sammanfatta en nypublicerad svensk studie som undersökt effekten av retrieval practice i klassrummet på ordinlärning hos elever med grav språkstörning (Levlin et al. 2022).
Vad är retrieval practice?
Leonard började sin föreläsning med att gå igenom två viktiga distinktioner som mycket forskning har visat angående retrieval practice
Skillnaden mellan "repeated study" och "repeated retrieval".
I experiment har man sätt att inlärningen hos personer som får se ett material lika mycket förbättras avsevärt om man lägger till korta tester (tänk ett quiz eller enkla frågor) under inlärningstiden. Framförallt är det långtidsinlärningen som blir bättre, dvs. direkt efter man har studerat materialet så är inlärningen lika bra, men en vecka senare kan man se att de som fick återkalla informationen under tiden (dvs. retrieval practice!) kom ihåg betydligt mer (t.ex. Roediger & Karpicke, 2006).
Skillnaden mellan "immediate retrieval" och "spaced retrieval"
“Immediate retrieval” betyder att man återkallar informationen direkt när man fått den presenterad, och “spaced retrieval” att man väntar med att återkalla informationen tills minnet börjar blekna, och sedan återkallar man den igen. Forskning visar att (långtidsinlärningen) ytterligare stärks om återkallningen av information INTE sker direkt, utan med en stunds paus emellan. Det är alltså bättre med “spaced retrieval” - att ha börjat glömma bort och sedan återkalla igen - än att återkalla informationen direkt (t.ex. Roediger & Karpicke, 2007).
Retrieval practice och förskolebarn med språkstörning/DLD
Leonard och kollegor har de senaste åren systematiskt undersökt effekten av retrieval practice på ordinlärning hos förskolebarn och yngre skolbarn med DLD (se Leonard & Deevy, 2020). Han menar att det i tidigare forskning varit mycket fokus på att barn med DLD behöver HÖRA ord fler gånger än barn med typisk språkutveckling (dvs ha mer exponering). Men forskningen som involverar retrieval practice pekar mot att barn som också får återkalla information under träning kan få bättre inlärning trots samma exponering.
I en serie av fyra studier (Haebig et al. 2019, Leonard et al., 2019a+b, Leonard et al. 2020) så undersöktes effekten av retrieval practice på ordinlärning hos 4-5-åriga barn med och utan DLD. Metoden i alla studier liknade varandra.
Barnen tränade med påhittade ord och bilder framför en dator. De fick se en bild och höra ordet de skulle lära sig till bilden (t.ex. "Det här är en NEPP. Det är en NEPP! En NEPP gillar fåglar." (dvs nya substantiv) eller "Den här kappan är NAFFIG. Den är väldigt NAFFIG. Den här kappan är superNAFFIG." (dvs nya adjektiv)). Ibland blev barnen promptade att återkalla informationen (t.ex. en stund senare se bilden på NEPPen igen och få frågan "Vad kallar vi den här?" "Vad gillar den här?" och så fick barnen svara/säga svaret, och ibland fick barnen bara repetera informationen.
Alla barn fick träna några av målorden med retrieval practice, och några av målorden med endast repetition. På det sättet så kunde forskarna utesluta att en effekt som sågs kunde bero på att vissa barn återkallade informationen tyst i huvudet (så kallad "overt retrieval").
Ett träningspass framför datorn tog 20 minuter, och alla barn gjorde detta två gånger under två olika dagar. Inlärning undersöktes alltid fem minuter efter andra träningspasset, och sedan igen en vecka senare.
De olika studierna hade lite olika fokus: att jämföra repeated study och repeated retrieval av nya substantiv (Leonard et al. 2019a), att jämföra immediate retrieval och spaced retrieval av nya substantiv (Haebig et al. 2019a), att jämföra repeated study och repeated spaced retrieval av nya adjektiv inklusive generalisering (Leonard et al. 2019b), att undersöka om man kan minska mängden repetitioner om man använder retrieval practice och få samma inlärning (Leonard et al. 2020).
Dessutom undersökte de om inlärningseffekt med hjälp av retrieval practice hos barn med och utan DLD också syntes om man undersökte hjärnaktivitet med hjälp av EEG (Haebig et al. 2021 - spoiler: ja!)
Resultat och slutsater
Resultaten av experimenten analyserades med hjälp av en statistisk metod som kallas för mixed effects modelling. I sin föreläsning gick professor Leonard gick igenom resultaten på alla studierna ovan, men sa också att de hade slagit samman resultaten för att se större trender i materialet. Detta är min sammanfattning av det han berättade
Retrieval practice gav bättre inlärning än bara repetition, hos alla barn, för både substantiv och adjektiv, och barnen kunde också generalisera adjektiven till andra objekt (inte bara kappan kunde vara NAFFIG utan också stolen kunde vara NAFFIG, utan att man tränat med en NAFFIG stol). Dessutom syntes inlärningseffekten även om man undersökte igenkänning med hjälp av EEG där man såg att barnens hjärnaktivitet visade på tydlig inlärning med retrieval practice men INTE vid bara repetition.
Spaced practice gav bättre inlärning hos alla barn (både för att lära sig vad ett ord heter (t.ex. NEPP) och innehåll (en NEPP gillar fåglar)).
Det är bättre att återkalla mer och repetera mindre än att repetera mer och återkalla mindre.
Inlärningen var relativt stabil vid första testningen (5 minuter efter avslutad träning) och andra testningen (en vecka senare), för alla barn.
Barn med TD lärde sig fler ord generellt än barn med DLD (inte förvånande eftersom barn med DLD har svårt att lära sig nya ord), men gruppskillnaderna var mindre för retrieval practice.
Leonard drog slutsatsen att goda effekter av retrieval practice kan ses hos förskolebarn med språkstörning, både vad gäller inlärning av ordform (vad ord heter) ordmening och ordigenkänning, och att barnen också lärde sig att generalisera orden. Detta är alltså en metod som vi bör implementera när vi arbetar med barn med DLD (se Gordon, 2020 för exempel på hur!).
Han avslutade med att säga att han och hans kollegor nu undersöker inlärning av verb (vilket andra studier har visat är en extra svår ordklass för barn med DLD), och att de försöker använda retrieval practice i mer naturalistiska kontexter. Att sitta framför en datorskärm i 20 minuter är ju inte hur vi vanligtvis lär oss ord, så Leonard och kollegor försöker att fundera på hur man kan använda retrieval practice strukturerat i en bokläsningssituation, och de håller på att testa detta just nu. Jag återkommer säkert till den studien i forskningsbloggen när den publiceras!
Varför är detta intressant?
Retrieval practice är något som jag fick upp ögonen för för några år sedan, i samband med att Gordon (2020) publicerade en så kallad "tutorial" med titeln "The advantages of retrieval-based and spaced practice: Implications for word learning in clinical and educational contexts" - varmt rekommenderad läsning! Sedan dess har jag pratat om retrieval practice i mina föreläsningar för lärare, logopeder och för mina logopedstudenter som ett verktyg man kan använda sig av för att stärka inlärning hos barn med och utan DLD i både klassrummet och under logopediska insatser.
Jag har också inspirerats i mitt arbete och förståelsen av retrieval practice av forskaren och utbildaren Efrat Furst, som förklarar detta med retrieval practice (och varför det fungerar) så otroligt bra på sin hemsida - läs gärna där om ni är nyfikna (har ni hört mig föreläsa känner ni igen några av bilderna därifrån som jag använder med hennes tillåtelse). Hon skriver där om att när man återkallar information i sitt minne så tränar man på att "äga" informationen - man hittar tillbaka till den i sitt minne, snarare än att man "matas" med information vilket händer när man bara repeterar något om och om igen (antingen hör det om och om igen eller läser det om och om igen). Då stärker vi vägarna fram till den informationen som ska läras in, och kunskapen blir djupare. Och vi vill ju att de barn vi träffar och arbeta med ska "äga" informationen och få djup kunskap - retrieval practice är ett av de verktygen vi kan använda för att nå detta!
Att detta med retrieval practice "ligger i tiden" visas också av att det 2020 publicerades en bok om testbaserat lärande och hur man kan använda testbaserat lärande i undervisning och inlärning av docent Bert Jonsson och professor Lars Nyberg. Jag har ännu inte läst den men är nyfiken (jag hoppas att detta kan bli en sommarläsningsbok för mig).
Den forskning som Leonard och kollegor har gjort inom detta fält är oerhört viktig, och det är roligt att han funderar på hur man kan använda sig av retrieval practice i mer naturalistiska kontexter i nästa steg - för det tror jag är nödvändigt för att metoden ska få vidare spridning.
I nästa inlägg återkommer jag till den nypublicerade svenska studie som försökt sig på att använda retreival practice med elever med grav språkstörning i klassrummet (Levlin et al. 2022) - alltså precis den typen av forskning vi behöver för att föra evidensen vidare.
Ha en fin fortsatt vecka alla!
/Anna Eva
Referenser
Gordon, K. R. (2020). The advantages of retrieval-based and spaced practice: Implications for word learning in clinical and educational contexts. Language, speech, and hearing services in schools, 51(4), 955-965.
Haebig, E., Leonard, L. B., Deevy, P., Karpicke, J., Christ, S. L., Usler, E., ... & Weber, C. (2019). Retrieval-based word learning in young typically developing children and children with development language disorder II: A comparison of retrieval schedules. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 62(4), 944-964.
Haebig, E., Leonard, L. B., Deevy, P., Schumaker, J., Karpicke, J. D., & Weber, C. (2021). The neural underpinnings of processing newly taught semantic information: The role of retrieval practice. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 64(8), 3195-3211.
Karpicke, J. D., & Roediger III, H. L. (2007). Expanding retrieval practice promotes short-term retention, but equally spaced retrieval enhances long-term retention. Journal of experimental psychology: learning, memory, and cognition, 33(4), 704.
Leonard, L. B., & Deevy, P. (2020). Retrieval practice and word learning in children with specific language impairment and their typically developing peers. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 63(10), 3252-3262.
Leonard, L. B., Deevy, P., Karpicke, J. D., Christ, S., Weber, C.,Kueser, J. B., & Haebig, E. (2019b). Adjective learning in young typically developing children and children with developmental language disorder: A retrieval-based approach. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 62(12), 4433–4449.
Leonard L. B., Karpicke, J., Deevy, P., Weber, C., Christ, S.,Haebig, E., Souto, S., Kueser, J. B., & Krok, W. (2019a). Retrieval-based word learning in young typically developing children and children with developmental language disorder I: The benefits of repeated retrieval. Journal of Speech,Language, and Hearing Research, 62(4), 932–943.
Leonard, L. B., Deevy, P., Karpicke, J. D., Christ, S. L., & Kueser, J. B. (2020). After initial retrieval practice, more retrieval produces better retention than more study in the word learning of children with developmental language disorder. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 63(8), 2763-2776.
Levlin, M., Wiklund-Hörnqvist, C., Sandgren, O., Karlsson, S., & Jonsson, B. (2022). Evaluating the effect of rich vocabulary instruction and retrieval practice on the classroom vocabulary skills of children with (developmental) language disorder. Language, speech, and hearing services in schools, 53(2), 542-560.
Roediger III, H. L., & Karpicke, J. D. (2006). Test-enhanced learning: Taking memory tests improves long-term retention. Psychological science, 17(3), 249-255.