Hej!
I förra inlägget firade jag DLD awareness day med bland annat ett poddsläpp där jag pratade om språkutveckling och språkstörning från Elevhälsopodden. Nu har nästa avsnitt släppts där jag åter igen fick prata med Stefan Boström, denna gång med fokus på vad man behöver reflektera kring för att skapa en mer språkutvecklande eller språkligt tillgänglig lärmiljö. Lyssna här:
För två inlägg sedan skrev jag mer om vad det betyder att kunna ett ord, hur vi lär oss ord, och vilka ord som är mest relevant att arbeta med när man vill utveckla barn och ungdomars ordförråd utifrån McKeown (2019). Idag fortsätter jag med ordförrådstemat och en sammanfattning av en översiktsartikel om ordförrådsundervisning i klassrummet. Översiktsartiklar och metastudier anses vara något av den bästa forskningsevidensen vi har, eftersom dessa sammanfattar och sammanställer forskning av hög kvalitet - resultaten baseras alltså inte bara på data från en studie utan från många.
Elleman, Oslund, Griffin och Myers (2019) kallade sin artikel "A review of middle school vocabulary interventions: Five research-based recommendations for practice". Dessa forskare har samma "agenda" som jag: de vill sammanställa den bästa forskningen och sedan koka ned resultaten till handfasta råd.
De valde just "middle school" (ungefär motsvarande svenskt högstadium) eftersom tidigare sammanställningsstudier har inkluderat väldigt breda åldersspann, och de valde ut forskning som inte bara tittat på om eleverna lärde sig fler ord, utan också studier som sett att elevernas läsförståelse förbättrades av arbetet med ordförråd. De var måna om att inkludera väldesignade studier som undersökte effekterna av insatser för ett brett spann av elever i klassrummet - de inkluderade alltså inte studier som endast undersökt elever med engelska som andraspråk eller elever med identifierad språkstörning/DLD eller dyslexi. I slutändan hittade Elleman och kollegor 17 studier, och de sammanfattade dessa studier i fem praktiska råd, som jag tänkte nu delar med mig av till er!
Fem forskningsbaserade råd för att utveckla ordförrådet hos elever i högstadiet
1. Ordförråd bör läras ut med intention (och detta kräver förberedelser)
Enligt de 17 studierna så kännecknas effektivt arbete med ordförråd av
Noggrant urval av målord
Särskilt utvalda, meningsfulla och motiverande texter som ger möjlighet till många exponeringar av målorden, där eleverna också får se hur orden kan användas i olika sammanhang med lite olika betydelser och nyanser.
Användning av flera olika strategier (t.ex. att ge eleverna egna strategier för att ta reda på ett ords betydelse, diskussioner och att eleverna får använda orden i skrift)
Ett exempel är ett program som kallas "Word Generation" (t.ex. Snow et al. 2009) där eleverna först får målorden presenterade för sig i English and Language Arts (motsvarande svenskämnet) i ett engagerande temaämne i början av en vecka och sedan är det ämneslärarna som fördjupar kunskapen kring orden i respektive ämne genom korta 15-minuterslektioner med målorden inbäddade i aktiviteterna (för en exempelvecka - se här https://www.serpinstitute.org/wordgen-weekly/sample ). Under veckan får eleverna också lära sig morfologiska strategier (orduppbyggnad - se nedan), använda orden i diskussion och uppsatsskrivning. Detta har studier visat ökar såväl ordkunskap som diskussionskvalitet (t.ex. Lawrence et al. 2017).
Elleman och kollegor (2019) rekommenderar att lärare förbereder sig genom att välja målord och meningsfulla texter, fundera på hur mycket tid som behövs per ord och planera strategier och aktiviteter. Om man utgår från en text är det lämpligt att välja ut ett till två ord (Swanson et al. 2016) att arbeta "på djupet" med - ord som har en mer komplex betyelse och som är centrala för förståelse av en text behöver ofta mer komplexa aktiviteter (t.ex. arbeta både med med associations- och tankekartor och skrivande).
2. Lär ut ordinlärningsstrategier eleverna kan använda självständigt
Alla studier som Elleman och kollegor (2019) hittade inkluderade arbete med morfologi - att lära eleverna reflektera över orddelar och hur ord är uppbyggda, och alla studierna betonade hur viktigt det är för eleverna att ha (meta)morfologisk kunskap för att öka läsförståelsen. Det finns dock inte god evidens för att morfologisk medvetenhet/morfologiska strategier enskilt påverkar läsförståelse och ordförråd enligt Elleman och kollegor, så de rekommenderar detta som en del i ett bredare arbete med ordförrådet.
Att arbeta explicit med HUR man tar hjälp av sammanhanget för att lista ut ett ords betydelse är en annan typ av strategi, men forskarna menar att det finns relativt lite evidens för att det skulle hjälpa ordförråd eller läsförståelse i denna åldersgrupp - mer forskning behövs här.
3. Fokusera på att utveckla semantiska nätverk
Precis som jag nämnde i mitt förra ordförrådsinlägg så befinner sig orden i vårt ordförråd i ett nätverk av begrepp, kunskap och koncept. De flesta av studierna i Elleman och kollegor (2019) använde sig av djup ordförrådsundervisning som lär eleverna många sidor av målorden relaterat till andra ord, annan kunskap och olika sammanhang - och bygger och fördjupar alltså kopplingarna i det (semantiska) nätverket. Många av studierna använde också olika typer av visuella stödstrukturer ("graphic organizers") för att visualisera dessa kopplingar.
Ett sätt att arbeta med det semantiska nätverket är "Semantic Feature Analysis" (SFA) eller "semantisk särdragsanalys" som det kan kallas på svenska. Detta var en av de få tekniker som forskarna fann gav stora effekter i läsförståelse. SFA kan användas före, under och/eller efter textläsning. Eleverna har en tabell med målord/begrepp/personer man vill se relationerna mellan i en kolumn och särdragsord/förklaringar i raden högst upp, och måste diskutera vilka särdrag om finns för varje målord - här handlar det alltså om att jämföra, lära sig både vad "särdragen" betyder och hur de relaterar till målorden, och använda orden i diskussion när tabellen fylls i!
En SFA-tabell för olika metakognitiva verb, som underlag till diskussion om nyansskillnader mellan ord.
För andra SFA-exempel (på engelska) se här: https://www.readingrockets.org/strategies/semantic_feature_analysis
4. Öka möjligheterna för diskussion och skrivande
Aktiv bearbetning av begrepp skapar djup - därför är både diskussioner och skrivande viktigt (jämför med en mindre aktiv övning som att t.ex. matcha ord till betydelse). Många av studierna som ingick i denna sammanställning använde diskussion på olika sätt. Det gäller t.ex. "Word Generation" som jag nämnde under punkt #1. Lawrence och kollegor (2015) undersökte specifikt hur klassrumsdiskussionens kvalitet påverkade elevernas ordförrådstillväxt i "Word Generation". De fann att samtalsmiljön, andel studenter som deltog i diskussionerna, antal relevanta öppna frågor från läraren (som uppmuntrade till användning av evidens och resonemang) och studenternas svar till detta medierade resultaten, dvs. goda diskussioner förklarade en del av den positiva effekten av programmet på ordförrådstillväxt (för exempel på diskussionsfrågor se det förra inlägget!).
Att få eleverna att skriva och använda orden själva är en annan viktig del i effektiv ordförrådsundervisning som användes i många studier - det kan handla om att skriva korta uppsatser där man argumenterar för något med hjälp av orden, eller att eleverna själva får skapa visuella stödstrukturer.
Forskarna menar dock att mer forskning skulle behövas för att säga exakt vilka delar i diskussion och skrivande som är särskilt effektiva.
5. Erbjud / skapa en motiverande och rik språklig lärmiljö!
Detta är så viktigt - för all inlärning, såväl språklig som icke-språkligt! Och något som vi självklart aldrig får glömma bort. Många av studierna som inkluderades i sammanställningen arbetade för att öka elevernas motivation på olika sätt t.ex.
motiverande, rika intressanta texter och diskussioner (allt börjar trots allt med innehållet!)
planera för - och underlätta - samarbete mellan elever
inkludera och använd teknologi (t.ex. korta videos för bakgrundskunskap, använda lärplattor för att underlätta för eleverna att slå upp ord)
extrapoäng för hemuppgifter
Just hemuppgiften som ingick i ett program som heter RAVE (McKeown och kollegor, 2018) tyckte jag var särskilt inspirerande och som jag också tog upp i förra ordförrådsinlägget. Det var en frivillig hemuppgift som kallades "In the Media". Eleverna fick lämna in papperslappar där de skrivit ned var någonstans de hört ett målord utanför klassrummet (böcker, filmer, TV, internet, reklam etc) och hur det användes.
Sist men inte minst lyfter Elleman och kollegor (2019) det viktiga i att läraren eller logopeden bör sträva efter att vara en god förebild i att tycka att ord och språk är spännande/roligt och visa detta, och t.ex. leka ordlekar/ordspel/ordvitsar!
Varför är detta intressant?
Artiklar som sammanfattar många väldesignade studier är väldigt värdefulla och Elleman och kollegor har dessutom försökt att koka ner evidensen till praktiska råd att använda i klassrummet (eller behandlingsrummet om man är logoped). Även om denna sammanställning kanske inte kom med så mycket nytt jämfört med tidigare sammanställningar, så byggs kunskapen på hela tiden.
Jag tyckte det var särskilt intressant att se att semantik feature analysis (SFA) är en teknik med relativt god evidens även för högstadielever - jag hade innan jag läste denna artikel främst hört om SFA i kontexten av afasibehandling (språkliga svårigheter efter stroke). Men det är ju samma semantiska nätverk vi försöker bygga upp och utveckla, så det är ju inte så konstigt egentligen!
Kom ihåg att det inte är bara HUR vi arbetar med ord, utan också VILKA ord vi väljer att arbeta med, som kommer att avgöra om eleverna har nytta av våra insatser och ansträngningar. Det skrev jag mer om i förra inlägget. Jag tycker också att detta med motivation, meningsfullhet och innehåll är oerhört viktigt, och något som ibland tappas bort i diskussionen. Vi arbetar med ord och språk för att öka våra elevers kunskap om världen och sig själva, att ge verktyg till att tänka, känna (och veta vad man känner), uttrycka sig och förstå! Det gör att samarbete mellan lärare i olika ämnen och mellan lärare och logopeder blir väldigt viktiga. Att sitta med en logoped en gång i veckan med ord som inte också bearbetas och diskuteras aktivt i klassrummet, kommer inte vara till en särskilt stor nytta. Men vissa elever, särskilt de med språkstörning/DLD kan behöva individuell träning/nötning av ord och sammanhang med logoped eller speciallärare OCKSÅ (viktigt att komma ihåg!).
“Vi arbetar med ord och språk för att öka våra elevers kunskap om världen och sig själva, att ge verktyg till att tänka, känna (och veta vad man känner), uttrycka sig och förstå!”
I slutet av sin artikel så skriver Elleman och kollegor (2019) att det är viktigt att gång på gång lyfta den evidens som finns kring effektiv ordförrådsundervisning eftersom det fortfarande finns många som försöker öka ordförråd genom sätt som forskning visar inte är effektiva, till exempel genom att säga till eleverna att slå upp ord i en ordbok (se t.ex. Swanson et al. 2016).
Nu är det dags för er att fundera!
När ni arbetar med era elevers ordförråd (enskilt eller i grupp eller i helklass) - hur många av dessa fem råd följer ni:
1. Ordförråd bör läras ut med intention (och detta kräver förberedelser)
2. Lär ut ordinlärningsstrategier eleverna kan använda självständigt
3. Fokusera på att utveckla semantiska nätverk
4. Öka möjligheterna för diskussion och skrivande
5. Erbjud / skapa en motiverande och rik språklig lärmiljö!
Om ni skulle lägga till någon punkt i er verktygslåda, vad skulle det vara?
Vad blev ni mest inspirerade av?
Skriv gärna en kommentar!
Ta hand om varandra, håll avstånd och tvätta händerna. Jag, precis som alla andra är URTRÖTT på denna pandemi, men håll i och håll ut (och håll om, på distans!) /Anna Eva
Referenser
Elleman, A. M., Oslund, E. L., Griffin, N. M., & Myers, K. E. (2019). A review of middle school vocabulary interventions: Five research-based recommendations for practice. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 50(4), 477-492.
Lawrence, J. F., Crosson, A. C., Paré-Blagoev, E. J., & Snow, C. E. (2015). Word Generation randomized trial: Discussion mediates the impact of program treatment on academic word learning. American Educational Research Journal, 52(4), 750–786.
Lawrence, J., Francis, D., Paré-Blagoev, J., & Snow, C. (2017). The poor get richer: Heterogeneity in the efficacy of a school- level intervention for academic language. Journal of Research on Educational Effectiveness, 10(4), 767–793.
McKeown, M. G., Crosson, A. C., Moore, D. W., & Beck, I. L. (2018). Word knowledge and comprehension effects of an academic vocabulary intervention for middle school students. American Educational Research Journal, 55(3), 572–616.
Snow, C. E., Lawrence, J. F., & White, C. (2009). Generating knowledge of academic language among urban middle school students. Journal of Research on Educational Effectiveness, 2(4), 325–344.
Swanson, E., Wanzek, J., McCulley, L., Stillman-Spisak, S., Vaughn, S., Simmons, D., . . . Hairrell, A. (2016). Literacy and text reading in middle and high school social studies and English language arts classrooms. Reading & Writing Quarterly, 32(3), 199–222.