Hej i adventstid!
I mitt förra inlägg så skrev jag om utveckling av inre tal och vad forskningen hittills har kommit fram till vad gäller inre tal och språkstörning/DLD utifrån en nypublicerad artikel av Baron och Arbel (2022). Inre tal handlar om att sätta ord på t.ex. det man gör eller tänker utan hörbar artikulation, samtidigt som man t.ex. löser en uppgift. Jag rekommenderar att ni läser del 1 om ni inte redan gjort det, för att få lite bakgrund till dagens inlägg.
Idag kommer jag sammanfatta den del av artikeln som handlar om hur språkförmåga (och förmågan till inre tal!) kan påverka prestationen även på uppgifter som vanligtvis ses som “icke-verbala”. Detta är viktig kunskap för de som möter elever med språkstörning/DLD - både eftersom barnens inre tal kan behöva stöttas och utvecklas (hur man kan göra det kommer i del 3!), men också för att resultat på “icke-verbala” tester i själva verket kan reflektera språklig förmåga, vilket är viktigt att vara medveten om.
Image by Rochak Shukla on Freepik
språk/inre tal och exekutiva funktioner
Baron och Arbel (2022) fokuserar på kopplingen mellan språk/inre tal och exekutiva funktioner. Exekutiva funktioner används ständigt i vardagen för “planering och genomförande av handlingar och för målstyrd hantering av problem och uppgifter som vi ställs inför”. Baron och Arbel utgår från en modell över exekutiva funktioner som innehåller förmågan till uppdatering (att hålla och uppdatera information i arbetsminnet), inhibering (att medvetet kunna ignorera distraktioner och hindra sig själv från att göra ett för snabbt/felaktigt val) samt uppmärksamhetsväxling (förmågan till att snabbt och effektivt skifta sin uppmärksamhet mellan olika uppgifter). I modellen så samverkar dessa tre förmågor för att kunna planera och arbeta mot ett mål (dvs. målinriktat beteende) (Miyako & Friedman, 2012). Detta är något som vi behöver göra hela tiden, inte minst i skolans lärmiljöer. De exekutiva funktionerna är i sig “icke-verbala” men i t.ex. verbala arbetsminnesuppbgifter så är ju självklart språket en viktig del.
Baron och Arbel (2022) sätter sedan samman det vi vet om forskning om inre tal och exekutiva funktioner (se figur nedan). I denna sammansatta modell blir det tydligt att även om man har goda grundförmågor inom uppdatering/arbetsminne, uppmärksamhetsväxling och inhibering, så kan nedsatt förmåga till inre tal påverka prestationer på uppgifter som kräver exekutiva funktioner. Med andra ord, ett svagt resultat på en uppgift som prövar exekutiva funktioner kan antingen handla om grundläggande svårigheter inom arbetsminne/uppmärksamhetsväxling/inhibering, eller svårigheter med inre tal, eller både och.
Hur inre tal hänger samman med exekutiva funktioner (översättning av figur 1, Baron & Arbel, 2022)
I mitt förra inlägg beskrev jag att ett sätt att “mäta” inre tal är att försvåra för personen att använda inre tal genom lägga till ett “språkligt hinder”, t.ex. att personen måste upprepa ett ord högt om och om igen samtidigt som hen löser en kognitivt krävande (“icke-verbal”) uppgift (detta kallas för articulartory suppression). Baron och Arbel (2022) refererar till mycket forskning som visar att denna typ av språkliga hinder påverkar resultatet på uppgifter som syftar till att mäta exekutiva funktioner som uppdatering/inhibering/uppmärksamhetsväxling hos både barn och vuxna. Det som jag tycker är särskilt intressant är att de också går igenom forskning som visar att olika egenskaper hos uppgifterna man använder, och att vissa uppgifter tycks kräva mer inre tal än andra.
Uppgiftens svårighetsgrad
Generellt sett så ökar användningen av inre tal med ökande svårighetsgrad hos personer med typisk språkutveckling. Dock så finns det viss evidens för att högst förekomst av inre tal sker när barn får lösa mellansvåra icke-verbala uppgifter, jämfört med både lätta uppgifter och svåra uppgifter (Fernyhough & Fradley, 2005). Detta stämmer väl överens med Vygotskys proximala utvecklingszon, dvs. att inre tal inte är nödvändigt för att lösa enklare problem och inte särskilt effektivt för att lösa svåra problem, men att inre tal stöttar lösningen av problem som är utmanande men inom räckhåll för barnet.
“inre tal är inte nödvändigt för att lösa enklare problem och inte särskilt effektivt för att lösa svåra problem, men stöttar lösningen av problem som är utmanande men inom räckhåll”
Hur van personen är vid uppgiften
Precis som att inre tal inte verkar vara nödvändigt vid lätta uppgifter, så verkar det heller inte vara nödvändigt vid uppgifter som personen är van vid, t.ex. när man har fått träna på uppgiften innan. Kray et al. (2008) undersökte prestationen på en uppgift som prövade uppmärksamhetsväxling hos yngre/äldre skolbarn och yngre/äldre vuxna där de fick göra uppgifterna flera gånger. De drog slutsatsen att inre tal främst var nödvändigt för att klara nya uppgifter, och att övning reducerade bearbetningstiden och andelen felsvar, och också effekten av att lägga till “språkliga hinder” för inre tal.
“inre tal är främst nödvändigt för att klara nya uppgifter”
Typ av stöttning/instruktion
Flera studier har undersökt hur olika typer av instruktioner eller stöttning under uppgifter som prövar exekutiva funktioner också kan påverka förekomst av inre tal (t.ex. Kray et al. 2008; Miyako et al., 2004). Flera studier har jämfört konkret stöttning/instruktion (t.ex. att personen får ett helt skrivet ord) med abstrakt stöttning/instruktion (t.ex. en färg eller en bokstav som i sin tur symboliserar det personen ska göra). Vid konkreta stöttningar så antar man att inre tal används för att läsa instruktioner, och vid abstrakta stöttningar antar man att inre tal används för att översätta symbolen till en regel. Forskning visar att om man hindrar inre tal (genom articulatory supression) så är det svårare att följa abstrakta stöttningar, medan konkreta stöttningar gjorde det lättare att följa instruktionen, oavsett om deltagarna kunde använda sitt inre tal eller inte.
“abstrakt stöttning (t.ex. en symbol) kräver mer inre tal en en konkret stöttning (t.ex. text)”
konsekvenser för bedömning av exekutiva funktioner hos barn med DLD
Det är vanligt att barn med språkstörning/DLD har samförekommande svårigheter med exekutiva funktioner (Kapa & Plante, 2015 - sammanfattad i detta inlägg) - men eventuella orsakssamband mellan språkliga svårigheter och svårigheter med exekutiva funktioner är inte ännu klarlagda.
Forskning visar också att barn med DLD har svårigheter med inre tal (se förra inlägget). Detta gör att när ett barn eller ungdom med DLD får låga resultat på ett test som syftar att mäta exekutiv förmåga (eller i t.ex. skolan när det är något som kräver mycket exekutiv förmåga) så kan det bero på svårigheter med exekutiva funktioner, bristande användning av inre tal, eller båda! Baron och Arbel (2022) menar att vi därför behöver tänka till lite extra vid bedömning eftersom det bara är om vi tar hänsyn till inre tal som vi kan få en bild av personens grundläggande exekutiva funktioner (dvs. uppdatering/arbetsminne, inhibering, uppmärksamhetsväxling). Detta är dock lättare sagt än gjort och Baron och Arbel efterlyser mer forskning kring detta, t.ex. uppgifter som testar exekutiva funktioner som använder sig av articulatory suppression för att hindra användningen av inre tal. Då skulle personer med och utan DLD kunna jämföras på ett bättre sätt. Ett annat alternativ är att i sin bedömning också försöka undersöka hur personens “inre tal” fungerar för att på så sätt få en uppfattning om hur mycket det påverkar prestationen på andra “icke-verbala” tester. Här finns det olika icke-standardiserade metoder som man kan använda i klinik, t.ex. att uppmana barnet ett prata högt när hen löser en uppgift för att få en uppfattning om hur barnet använder inre tal.
Varför är detta intressant?
I slutet av sin artikel så efterlyser Baron och Arbel ökad kunskap om hur viktig språklig förmåga är för exekutiva förmågor och målinriktade beteenden - både i testsituationer och i vardagen! Som jag har skrivit flera gånger i detta inlägg är detta viktigt eftersom vissa “icke-verbala” uppgifter därför också kan reflektera en aspekt av språklig förmåga (inre tal!) - vilket gör att personer med språkstörning/DLD kan få missvisande resultat.
Jag tycker själv att detta lyfter intressanta frågor om hur vi testar och bedömer förmågor generellt, och då tänker jag dels på psykologers uppgifter och dels på uppgifter i vardag och skola. När det gäller psykologers kognitiva testbatterier - är det verkligen rättvisande att dela upp dessa uppgifter i “verbala” och “icke-verbala”, när många icke-verbala uppgifter bevisligen stöttas av inre tal? Här tänker jag (utifrån den forskning som Baron och Arbel sammanfattar) att det också blir viktigt att fundera på uppgifters svårighetsgrad relaterat till barnets förmåga, och vikten av att kanske också komplettera med dynamiska bedömningsmetoder (där en viktig del är “medierat lärande” - som bland annat modellerar “problemlösningsprat”, eller inre tal).
I skolans värld tänker jag dels att man kan ta med sig det forskningen visar om hur behovet av inre tal är större vid utmanande uppgifter (då behöver vi stötta det inre talet, t.ex. genom modellering!), helt nya uppgifter (vissa elever kanske behöver förförståelse, eller så kan man underlätta med liknande struktur som välkända uppgifter) och med instruktioner som behöver “översättas” (att vara så konkret som möjligt hjälper även de elever som har svårigheter med inre tal).
En annan anledning till att medvetenheten om vikten av inre tal och hur svårigheter med inre tal kan påverka förmågan till målinriktade beteenden att det påverkar vilka insatser vi ska rekommendera och ge till barn/ungdomar med exekutiva svårigheter. Finns också språkliga svårigheter kan arbete med själva språket (inklusive riktat arbeta för att stärka inre tal), också stärka förmågan att planera och arbeta mot ett mål - och alltså förbättra exekutiva funktioner.
Detta är alltså något som skulle kunna vara ett mål för logopediska insatser - och även något man kanske skulle kunna arbeta med i skolan. För inre tal är något som kan användas (och används!) i alla typer av situationer där man måste problemlösa (t.ex. pysselprojekt, legobyggen, konstruktionsarbeten, arbetsblad, skriftliga uppgifter) vilket gör det till en generaliserbar förmåga som kan göra stor skillnad!
I del 3 kommer jag sammanfatta en studie som just har undersökt hur man kan hjälpa barn med DLD att utveckla sitt inre tal - hoppas ni vill hänga med även då!
Glad december!
/Anna Eva
Referenser
Baron, L. S., & Arbel, Y. (2022). Inner speech and executive function in children with developmental language disorder: Implications for assessment and intervention. Perspectives of the ASHA Special Interest Groups, 1-15.
Fernyhough, C., & Fradley, E. (2005). Private speech on an executive task: Relations with task difficulty and task performance. Cognitive Development, 20(1), 103–120.
Kapa, L. L., & Plante, E. (2015). Executive function in SLI: Recent advances and future directions. Current Developmental Disorders Reports, 2(3), 245–252.
Kray, J., Eber, J., & Karbach, J. (2008). Verbal self-instructions in task switching: A compensatory tool for action-control deficits in childhood and old age? Developmental Science, 11(2), 223–236.
Miyake, A., Emerson, M. J., Padilla, F., & Ahn, J. C. (2004). Inner speech as a retrieval aid for task goals: The effects of cue type and articulatory suppression in the random task cuing paradigm. Acta Psychologica, 115(2–3), 123–142.
Miyake, A., & Friedman, N. P. (2012). The nature and organization of individual differences in executive functions: Four general conclusions. Current Directions in Psychological Science, 21(1), 8–14.