Hej i novembermörker och på vissa håll i landet - snökaoset!
Jag får relativt ofta önskemål om att skriva om språkstörning/DLD och inre tal. Därför blev jag så glad över att det nyligen publicerades en artikel (Baron & Arbel, 2022) som sammanfattar forskning om inre tal hos barn med språkstörning/DLD - detta verkligen är ett jättespännande område!
Jag kommer dela upp denna ganska långa artikel i tre delar - idag ett inlägg om ger en översikt om inre tal hos barn med typisk utveckling och hos barn med DLD, en del 2 som mer specifikt sammanfattar delarna av artikeln som belyser konsekvenser för logopedisk/psykologisk/pedagogiska uppgifter och sedan en del 3 om insatser för att kunna stötta utvecklingen inre tal vid problemlösning hos barn och ungdomar med DLD.
Hoppas ni vill hänga med!
Men...allra först en efterlysning aktuell för alla i Storstockholmsområdet!
Jag söker ungdomar i åk 4-9 med typisk språkutveckling och svenska som modersmål som vill delta i mitt projekt "Att förklara och berätta"! Målet med detta projekt är att svenska logopeder ska få ännu bättre verktyg för sina språkbedömningar. Just nu söker vi särskilt: 3 killar och 3 tjejer i årskurs 5, 4 killar och 1 tjej i årskurs 6, 8 killar och 2 tjejer i årskurs 8, samt 8 killar och 2 tjejer i årskurs 9. Som ni ser har vi särskild brist på data från pojkar/killar - har ni någon i ert nätverk i rätt ålder, fråga gärna dem!
Vi kommer träffa elever under februari 2023, i elevens hem, i elevens skola (om vi kan få låna ett enskilt rum) eller på Karolinska Institutet/Huddinge sjukhus. Deltagande innebär ca en timme tillsammans med en projektmedarbetare och olika uppgifter som t.ex. återberätta korta berättelser och förklara reglerna till sin favoritsport/sitt favoritspel och några korta språk- och minnesuppgifter. Deltagarna genomför också en 20-25 minuters skriftlig uppgift som görs hemma vid ett separat tillfälle. En symbolisk ersättning (biobiljett) utgår.
Har ni någon ungdom i ert nätverk som kanske skulle vara intresserad att delta, kontakta mig genom detta formulär (icke-bindande anmälan)! Här kan du läsa mer information om hela projektet.
Är du lärare/rektor i en skola kan jag också komma och berätta om projektet i januari och bjuda in era elever! Det vore underbart fint om ni ville hjälpa till med denna forskning!
Slut på efterlysningen 🙂 .
Image by vectorjuice on Freepik
Vad är inre tal och vad har vi det till?
Baron och Arbel (2022) börjar sin artikel med att definiera inre tal som en subjektiv upplevelse av språk, utan yttre och/eller hörbar artikulation. Det handlar alltså om att sätta ord på t.ex. det man gör eller tänker, samtidigt som man gör eller tänker det. Med andra ord så är inre tal bland annat viktigt när man problemlöser - även när vi löser uppgifter som kan beskrivas som "icke-verbala" eller "visuella".
“Inre tal är en subjektiv upplevelse av språk, utan yttre/hörbar artikulation.”
Även om det inte är helt fastställt att inre tal och språkförmåga (yttre tal) är helt jämförbara så utgår Baron och Arbel från detta antagande, och de är särskilt intresserade av hur inre tal och andra kognitiva förmågor hänger samman. Anledningen är att personer med nedsatt språkförmåga, som t.ex. de med språkstörning/DLD, kan få svårigheter med vissa kognitiva uppgifter som en följd av sina språkliga svårigheter, och att det är något som är viktigt för både logopeder, psykologer och pedagoger att känna till.
Inre tal - en språklig “mediering”
Baron och Arbel (2022) hänvisar tillbaka till Vygotsky (1987) som menar att språk är ett centralt verktyg för att “mediera” eller vara en brygga och en stöttning för många kognitiva processer, inklusive problemlösning och andra målinriktade beteenden. Man kan förklara det på följande sätt: När vi försöker lösa ett problem så använder vi dels våra tidigare erfarenheter och “automatiserad” kunskap - vi handlar utifrån vana. Men för att lyckas så behöver vi också använda medveten reflektion, ofta i form av inre tal, för att reflektera över, modifiera och styra våra (vane)handlingar. Det är detta som är språklig mediering (HCSM: hiearchical computing systems model; Marcovitch & Zelazo, 2009).
Inre tal i typisk utveckling
Barn utvecklar inre tal i flera stadier eller faser. Även om exakta åldrar inte är helt fastställt i forskning ännu så går de flesta barn igenom dessa faser (sammanfattning av tabell 1, Baron & Arbel, 2022)
Fas 1: Extern dialog (runt 1-2 år). Yttre tal används i sociala sammanhang för att kommunicera med andra
Fas 2: Privat tal (runt 3-4 år). Yttre tal används för att kommunicera med sig själv. Det yttre talet blir också mer internaliserat - svårare att förstå för andra, och kan vara delvis utan hörbar röst. Barnet kan röra sina läppar under uppgifter som kräver mycket koncentration (t.ex. Jag kan bygga den… Sätt den röda klossen här).
Fas 3: Inre tal (runt 6-7 år). Inre tal (ej hörbart för andra) används för att styra sina egna tankar och handlingar men är fortfarande ofta hela grammatiska fraser och meningar (t.ex. Först ska jag sätta den röda klossen här och sedan den blåa klossen här).
Fas 4: “Kondenserat”/koncentrerat inre tal (8 år och uppåt). Det inre talet är mer kondenserat och helt internaliserat, ofta mer abstrakt och med kortare, ofullständiga fraser (t.ex. Först röd, sen blå).
För att sammanfatta så går utvecklingen av inre tal från socialt språk till att prata med sig själv, från yttre till inre tal, och från konkret till abstrakt.
Hur mäter man inre tal?
Det är inte så lätt att mäta inre tal (och det är heller inte så förvånande!). Forskning har ofta självrapportering (frågeformulär eller intervju), men en begränsning med denna metod är att personen måste ha en ganska stor medvetenhet om sitt inre tal, vilket gör den svår att använda på yngre barn. Det går också att observera inre tal, i alla fall i de tidigare faserna av utvecklingen, då man låter ett barn utföra en problemlösningsuppgift och spelar in barnet, ibland med en extra instruktion att barnet gärna får “säga vad du vill” under tiden hen löser uppgiften. Här är det ju dock inte alls säkert att frånvaro av yttre tal betyder frånvaro av inre tal.
En annan typ av metod är att försöka försvåra för personen att använda inre tal. Detta kan man göra t.ex. genom att personen måste problemlösa samtidigt som hen måste upprepa ett enkelt ord eller fras med en sekunds intervall (t.ex. “den” “den” “den”). Detta förhindrar användningen av effektivt inre tal. Sedan jämför man hur personen klarade uppgiften utan detta språkliga hinder, och då kan man få en uppfattning om hur mycket inre tal hjälpte i problemlösningen.
Image by vectorjuice on Freepik
inre tal hos barn och ungdomar med DLD
Baron och Arbel (2022) hänvisar till mycket forskning som visar att personer som har en språknedsättning av någon anledning har visat sig ha svårigheter med inre tal, t.ex. afasi (t.ex. Langland-Hassan et al., 2015), barn med hörselnedsättning (t.ex. Hall et al. 2017); och barn med autism (t.ex. Larson et al., 2020). Det behövs fortfarande flers studier som inkluderar barn med språkstörning, men här följer en sammanfattning av några av de studier som finns och en jämförelse mellan barn med DLD och barn med typisk språkutveckling.
I en studie av Sturn and Johnston (1999) där man observerat barn i fyraårsåldern med DLD som fick lösa problem tillsammans med språkmatchade barn med typisk språkutveckling (treåringar) och åldersmatchade barn med typisk språkutveckling. De drog slutsatsen att barn som har mindre yttre tal också har mindre “problemlösnings”-tal. De äldsta barnen med typisk språkutveckling använde språket mest till att lösa problem, följt av barnen med DLD och sedan de yngsta barnen.
Skolbarn med DLD har visat sig ha svårigheter med inre tal vilket också påverkar deras förmåga att lösa olika typer av kognitiva uppgifter (Larson et al., 2019; Lidstone et al., 2012). I dessa studier använde forskarna metoden “språkligt hinder” (se ovan). De fann att barnen med DLD var sämre på att lösa uppgiften än jämnåriga utan det språkliga hindret, men när hindret lades till så presterade barnen med typisk språkutveckling sämre på uppgiften, medan resultaten för barnen med DLD inte förändrade sig.
Slutligen fann en relativt ny studie att stöttning va inre tal hos 4-5-åringar med DLD inte fick dem att prestera bättre i en kortsorteringsuppgift där man behövde skifta sin uppmärksamhet och ändra sorteringsregel med jämna mellanrum (Kapa, 2021). Däremot så presterade de bättre när man stöttade deras fokus genom att helt ta bort bilderna när det var dags att ändra regel (alltså en visuell stöttning). Dessa resultat skiljde sig från yngre barn med typisk språkutveckling som har visat sig vara hjälpta av stöttning av inre tal genom frågor (Kirkham et al., 2003).
Sammanfattningsvis kan man säga att inre tal hos barn med DLD tycks vara i en tidigare utvecklingsfas jämfört med sin ålder, mindre relevant för uppgiften och mindre effektivt jämfört med jämnåriga.
Varför är detta intressant?
För de flesta personer med typisk språkutveckling är “inre tal” något som vi nog tar för givet, och sällan medvetet reflekterar kring eller tänker på. Har man barn i förskoleåldern omkring sig så kanske man har tänkt på det lite mer - det är väldigt spännande och fascinerande att “höra tankarna” hos ett barn som sitter koncentrerat och bygger något t.ex. (min femåring har ganska mycket “problemlösningsprat” just nu).
Själv pratar jag ibland högt för mig själv när jag har lite väl många bollar i luften t.ex. när jag sitter framför datorn (vilket mina kontorskollegor kan vittna om :), och min mamma är likadan. Då blir det ju tydligt att språk “medierar” och stöttar handling och tanke. Att inre tal är viktigt för att effektivt lösa olika typer av problem verkar forskningen vara ganska överens om. Men vi som möter barn och ungdomar med språkstörning/DLD i olika sammanhang måste vara medvetna om att även det inre talet kan vara påverkat, och vilka konsekvenser det kan få.
Förra veckan föreläste jag på psykologprogrammet på Karolinska Institutet om språkstörning/DLD. Som vanligt var det väldigt roligt, och jag fick många intressanta frågor av studenterna. En sak som jag alltid nämner är att språkstörning i sig kan påverka prestationen på olika psykologiska/kognitiva tester, delvis beroende på mindre effektivt inre tal. Baron och Arbel (2022) sammanställer forskningen kring detta på ett väldigt intressant sätt, även om det är tydligt att mer forskning också behövs inom detta område.
Nästa vecka fortsätter jag denna sammanfattning och kommer belysa lite mer just om konsekvenser vid logopedisk/psykologisk/pedagogisk testning och också om hur man kan stötta barn och ungdomar med språkstörning att utveckla sitt inre tal.
Ta hand om er!
/Anna Eva
Referenser (fullständig lista kommer när jag får tid!)
Baron, L. S., & Arbel, Y. (2022). Inner speech and executive function in children with developmental language disorder: Implications for assessment and intervention. Perspectives of the ASHA Special Interest Groups, 1-15.
Hall, M. L., Eigsti, I. M., Bortfeld, H., & Lillo-Martin, D.(2017). Auditory deprivation does not impair executive func- tion, but language deprivation might: Evidence from a parent- report measure in deaf native signing children. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 22(1), 9–21.
Kapa, L. L. (2021). Improving dimensional change card sort per- formance of preschoolers with developmental language disor- der: Effects of two task variations. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 64(2), 628–634.
Kirkham, N. Z., Cruess, L., & Diamond, A. (2003). Helping children apply their knowledge to their behavior on a dimension- switching task. Developmental Science, 6(5), 449–467.
Langland-Hassan, P., Faries, F. R., Richardson, M. J., & Dietz, A. (2015). Inner speech deficits in people with aphasia. Frontiers in Psychology, 6, 528.
Larson, C., Gangopadhyay, I., Kaushanskaya, M., & Weismer, S. E. (2019). The relationship between language and planning in children with language impairment. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 62(8), 2772–2784.
Larson, C., Kaplan, D., Kaushanskaya, M., & Weismer, S. E. (2020). Language and inhibition: Predictive relationships in children with language impairment relative to typically developing peers. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 63(4), 1115–1127.
Lidstone, J. S. M., Meins, E., & Fernyhough, C. (2012). Verbal mediation of cognition in children with specific language impairment. Development and Psychopathology, 24(2), 651–660.
Marcovitch, S., & Zelazo, P. D. (2009). A hierarchical competing systems model of the emergence and early development of executive function. Developmental Science, 12(1), 1–18.
Sturn, A., & Johnston, J. (1999). Thinking out loud: An explora- tion of problem-solving language in preschoolers with and without language impairment. International Journal of Language & Communication Disorders, 34(1), 1–15.
Vygotsky, L. S. (1987). Thinking and speech. In R. W. Rieber & A. S. Carton (Eds.), The collected works of L. S. Vygotsky, Vol. 1: Problems of general psychology (pp. 39–285). Plenum Press.