Beskriva, förklara, argumentera – Öka din kunskap om en "super"-genre!

Hej och välkomna till en ny hösttermin med forskningsbloggen på språkforskning.se! Hoppas ni är utvilade och har haft härliga somrar.

Jag har haft en sommar med ovanligt lite jobb vilket har varit välbehövligt – men terminen har rivstartat med ett "boot-camp" (ja de kallar det så :) ) för en EU-penga-ansökan med deadline i september, planering inför två nya böcker (inte riktigt klart än, men berättar mer så småningom!), uppstarstföreläsningar/lärarfortbildning på två skolor om språklig tillgänglighet och ordförråd, och en jobbresa till Malta denna vecka där jag ska undervisa logopedstudenter från sexton länder på en sommarskola i logopedi tillsammans med kära kollegor från hela världen!

I dagarna kom också mitt första exempel av "Grundbok i logopedi" hem i brevlådan där jag har varit med och skrivit tre kapitel - jag är så otroligt glad och stolt över att vi nu har en uppdaterad, aktuell och självklart forskningsbaserad lärobok på svenska i logopedi!

Forskningsbloggsterminen startar med en sammanfattning och diskussion av en artikel av logopeden och forskaren Teresa Ukrainetz med huvudtitel “Evidence-based expository intervention” (Ukrainetz, 2024). Ukrainetz är en logoped- och forskningsidol som skrivit och forskat mycket på klassrumsbaserade insatser för elever med språkliga svårigheter (bland annat!). Hon också är aktuell för mig av flera andra anledningar - hennes suveräna bok "School-Age Language Intervention: Evidence-Based Practices" kom precis i en andra utgåva (2024), och hon är också huvudtalare på SITS kongress i höst där även jag och Linda Fälth kommer att presentera - jag hoppas att träffa några av er där! Dessutom behandlar hennes artikel ett ständigt aktuellt ämne: hur man kan stötta elever att förstå och producera informationsdiskurs (expository discourse) - alltså den breda "super"-genre som finns i alla utbildningssammanhang – från förskoleklass till doktorandkurser.

Artikeln är en så kallad tutorial och är därför väldigt innehållsrik, så det blir tre inlägg på detta tema, där jag i dagens inlägg kommer fokusera på att beskriva vad informationsdiskurs är och hur typisk utveckling ser ut. I del två kommer jag sammanfatta evidensen för arbete i helklass med informationsdiskurs, och slutligen i del tre kommer jag sammanfatta en metod (skapad av Ukrainetz och kollegor) som man kan använda för elever med språkstörning/DLD eller andra elever i språklig sårbarhet som behöver mer intensifierade insatser kring muntlig och skriftlig informationsdiskurs.

Häng med!

Vilka texttyper finns?

I engelskspråkig litteratur delas språkande ofta in i tre breda kategorier som i sig innehåller underkategorier: conversation, narration och expository discourse. De två första kategorierna är lätta att översätta (konversation och berättande), men den sista kategorin är lite svårare.

Expository discourse är ett paraplybegrepp för sammanhängande muntligt eller skriftligt språk som är längre en än mening, och vars syfte är att förmedla information (Ukrainetz, 2024). Kännetecken för denna genre är att det finns en logisk struktur och att informationen förmedlas på ett generaliserbart eller abstrakt sätt. Detta kontrasteras ofta med berättande där specifika händelser och personer beskrivs, och konversation, som innehåller mer interaktion och (ofta) mer informell.

I skriven form kan man använda begreppet informational text på engelska och begreppet sakprosa på svenska (ett begrepp med en intressant historia). I detta och följande inläggg kommer jag dock att använda begreppet "informationsdiskurs" som översättning av muntlig och skriftlig expository discourse.

En relativt vanlig grundindelning i texttyper i svenska skolan tycks följa genrepedagogikens inledning (Gibbons, 2016) som har följande sex grundtyper: berättande, återgivande, beskrivande, förklarande/utredande, instruerande och argumenterande. De två första texttyperna hör då till berättande, och de fyra återstående är olika typer av informationsdiskurs. Ukrainetz lägger till två ytterligare typer "uppräkning" och "jämförande" till informationdiskurstyperna sammanfattad i denna tabell (översättning/bearbetning av tabell 1, Ukrainetz (2024), s. 656).

*Översättning/bearbetning av Anna Eva Hallin, Ukrainetz (2024) s. 656*

Informationsdiskurs - en bred "super"-genre med vissa gemensamma särdrag

Som ni ser i tabellen ovan är det väldigt många olika typer av språkande, muntligt och skriftligt, som ingår i informationsdiskurs, och även inom varje typ så kan organisationen av texterna se ganska olika ut. Ukrainetz (2024) lyfter också att dessa olika texttyper också ofta kombineras på olika sätt t.ex. i rapporter, artiklar, insändare och muntliga presentationer. Men det finns några gemensamma drag som mycket informationsdiskurs har gemensam: specifikt/komplext/akademiskt ordförråd, komplex grammatik och användningen av språkliga "flaggor" eller "signalord" för att strukturera en text.

Specifikt, komplext och akademiskt ordförråd

Informationsdiskurs tenderar att ha högre lexikal densitet (mycket information på få ord) och högre lexikal diversitet (användning av många olika ord i samma text) än berättande och konversation (t.ex. Lundine & McCauley, 2016). Detta är en konsekvens av att informationdiskurs ofta omfattar abstrakta, precisa eller tekniska termer. Ni som har följt bloggen ett tag känner till Beck och kollegors "tier" system för ord (Beck et al. 2013). I informationsdiskurs finns det färre vardagliga "tier 1"-ord, många akademiska, skriftspråkliga och ämnesövergirpande "tier-2"-ord och ett flertal lågfrekventa och ämensspecifika "tier-3"-ord (för mer information, se detta inlägg). Ofta används också flerstaviga och morfologiskt komplexa sammansatta/avledda ord, och till exempel "substantivering" är vanligt - där verb görs till substantiv, t.ex. när "jämföra"->"jämförelse".

Komplex grammatik

I många typer av informationsdiskurs används också en mer komplex grammatik. Vanliga särdrag som Ukrainetz (2024) lyfter är:
a) nominalisering ("Salt kan lösas i vatten. Denna upplösningsprocess...")
b) ett högt antal bisatser och
c) att satser är strukturerade och ordnade för att belysa den viktigaste informationen (Lundine & McCauley, 2016).

Det krävs både språklig kunskap och ett gott arbetsminne för att både förstå och uttrycka denna typ av grammatiska strukturer.

Struktur med hjälp av signalord

Ukrainetz (2024) beskriver också att så kallade signalord (signaling devices) är viktiga i informationsdiskurs - de flaggar för textorganisation, hur olika delar hänger samman, vilken information som är central eller viktig, riktningen i texten, hur ny information relaterar till tidigare information och stöttar analys och syntetisering av innehållet.

Ju längre text (muntlig eller skriftlig) och ju mer ny eller komplex information, desto viktigare blir dessa språkliga “flaggor” både för den som skriver/talar och för den som läser/lyssnar (t.ex. Margulieux et al., 2018). Signalord kan dock också felanvändas eller överanvändas - till exempel kan för många rubriker, fetade eller förstorade nyckelord och understrukna meningar göra att en texts budskap går förlorat (för att inte tala om pop-up-fönster eller animeringar i texter på skärm!).

Alla dessa språkliga drag som hör till informationsdiskurs kan man som lärare eller logoped stötta elever att bättre bearbeta/förstå eller själv använda - vilket jag kommer återkomma till i kommande inlägg!

Informationsdiskurs i typisk utveckling

Även om informationsdiskurs är väldigt vanligt förekommade i skolan (tänk läroböcker, genomgångar och andra läraktiviteter i alla skolans ämnen) så börjar utvecklingen redan i förskoleåldern, och utvecklingen fortsätter i högre utbildning och arbetsliv. För att utveckla förmågan att förstå och själv använda informationsdiskurs så behövs barnet självklart utveckla sitt språk och kognition (bli äldre!) - men det räcker inte. Ukrainetz (2024) betonar att exponering/erfarenhet av informationsdiskurs, utvecklade ämneskunskaper, läs- och skrivförmåga och (helst explicit) undervisning är centralt för att utveckla informationsdiskursförmåga.

Barn börjar att lära sig både struktur och innehållet i effektiva förklaringar, beskrivningar och argument genom konversationer med vuxna och andra barn. Utvecklingen går från gemensamma diskussioner till större självständighet och längre monologer, där de också lär sig att ta in lyssnares och andras perspektiv.

Även om förskolebarns försök till (muntlig) informationsdiskurs ofta brister i organisation och sammanhang, kan de tidigt själva skilja texter i informationsgenren från berättande och konversation (t.ex. Pappas, 1991). Ofta säger man att berättande utvecklas före informationsdiskurs, men samtidigt så innehåller förskolebarns vardagsliv många små bitar av det som sedan blir informationsdiskurs (för mer information se detta inlägg om "skolprat" och "vardagsprat" i förskolan: Vikten av skolprat i förskolan!).

Tydligt är att de flesta barn behärskar berättandestrukturen tidigare än att de klarar av att förmedla information och stukturera informationstexter på ett effektivt sätt (Berman & Nir-Sagiv, 2007). Forskning visar att i fjärde klass så kan elever skilja på berättande och infomationsdiskurs i sina egenskrivna texter, men att de fortfarande blandar mellan texttyperna, och att utvecklingen av informationsdiskurs fortsätter genom hela grundskole- och gymnasietiden (Wallis et al., 2021).

Vilka krav ställs i skolan?

Kraven på att förstå och producera informationsdiskurs i skolan startar tidigt. Ukrainetz (2024) tar upp detta från ett amerikanskt perspektiv, men det räcker med att snabbt kika i den svenska läroplanen (LGR22) för att se kraven finns redan från lågstadiet, och ökar genom hela grundskolan.

Nedan har jag valt ut några citat från läroplanen för Svenska ur "Centralt innehåll" och "Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper" för att illustrera. Här vill jag poängtera att informationsdiskurs, och arbetet med informationsdiskurs måste ske i ALLA skolans ämnen, och inte bara i svenskämnet, även om jag valt att illustrera de ökande kraven med just svenskämnet.

Svenska, centralt innehåll

Årskurs 1-3:

"Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texter"
"Att ge och ta emot muntliga instruktioner"
"Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras"

Årskurs 4-6:

"Resonemang om texten med koppling till sammanhang inom och utanför texten (...)"
"Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare"

Årskurs 7-9:

"Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper."

Svenska, Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper

Åk 3:

"Eleven söker information ur någon anvisad källa och återger grundläggande delar av informationen i enkla faktatexter. Texterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår."

Åk 6 (ur betygskriterier för betyg E)

"(...)Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet."
"Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt och visar grundläggande läsförståelse."

Åk 9 (ur betygskriterier för betyg E - de ska även klara det som står ovan för åk 6)

"Eleven framför åsikter med till viss del underbyggda argument."
"Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet. Eleven för enkla resonemang om innehållet i olika texter."
"Eleven söker och väljer med viss säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett i huvudsak fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans."

“ ...arbetet med informationsdiskurs måste ske i ALLA skolans ämnen, och inte bara i svenskämnet...”

Självklart är det också så att i gymnasiet - och sedan vidare på universitetet, så ökar kraven på att förstå och uttrycka sig i informationsdiskurs-genren ytterligare!

Varför är detta intressant?

Språk, vad man kan uttrycka och förstå med hjälp av språk, och hur vi människor utvecklar vårt språk är fantastiskt – och en av anledningarna till att jag blev logoped från början!

Att förstå och uttrycka sig i “super-genren” informationsdiskurs, både muntligt och skriftligt, är något som alla behöver lära sig, och det är också något som elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter ofta har stora utmaningar inom. Det är dessutom något som alla elever behöver undervisning och guidning i för att utvecklas eftersom det är en genre som ställer stora krav på många olika nivåer (abstraktionsnivå, struktur/organisation, ordförråd, grammatik...).

Kraven i skolan på att klara av att hantera alla texttyper inom genren informationsdiskurs är relativt stora, och hänger ihop med allt lärande och all kunskapsredovisning. Att öka förståelsen för vad informationdsiskurs är, och vilka språkliga utmaningar som informationsdiskurs innebär är ett första steg att kunna stötta barn och elever och hjälpa dem att utveckla de förmågor de behöver!

I nästa inlägg kommer jag beskriva mer konkret hur man kan göra detta baserat på aktuell evidens sammanställd av Ukranetz (2024) - både i förskola och i skola!

Några frågor att ta med sig in i höstterminen på detta tema:

Lärare: Vilka typer av informationsdiskurs-typer dyker upp i era ämnen - muntligt och skriftligt - för förståelse och som eleverna förväntas uttrycka? Kan ni hitta exempel på komplexa ord, komplex grammatik och "språkliga flaggor"?

Logopeder: i språkliga utredningar, frågar ni eller undersöker ni direkt förmågan att förstå och uttrycka sig i informationsdiskurs-genren i språk-, läs- och skrivutredningar?

Psykologer och logopeder: I skriftliga utlåtanden (en specifik form av informationsdiskurs!) och muntliga överlämningar - funderar ni på hur ni kan göra informationen så lättläst och lättförståelig som möjligt? Se Benjö et al. (2024) – sammanfattning kommer att komma på bloggen under hösten!

Föräldrar: Ser ni skillnad i hur era barn klarar av att t.ex. berätta något (egenupplevt eller påhittat) och förklara/beskriva/jämföra/argumentera för något?

Ha en riktigt bra start på hösten!

/Anna Eva

Relaterade inlägg: läsförståelse