Hej!
Vackra oktober är här, en favoritmånad av många anledningar. En jobb-relaterad anledning är att DLD-dagen alltid uppmärksammas i mitten av oktober (DLD awareness day) - i år den 18 oktober!
Kika gärna redan på de material som finns översatta till svenska (på Logopedförbundets hemsida) och på organisationen RADLD (Raising Awareness för DLD) som koordinerar event över hela världen.
I samband med DLD-dagen vill jag uppmärksamma ett spännande forskningsprojekt som undersöker hur barn med och utan språkliga svårigheter/språkstörning och andraspråksinlärare lär sig ord - och projektet söker fler deltagare: enspråkiga svensktalande barn 6-8 år som inte har haft någon kontakt med logoped; enspråkiga svensktalande barn 6-8 som träffar eller har träffat en logoped för stöd med sin språkutveckling; och barn 6-8 år som lär sig svenska som andraspråk. Data samlas in i både Stockholm, Linköping och Norrköping/Mölby. Läs mer på projektets flyer eller informationsblad och kika på projekthemsidan – har du ett lågstadiebarn i din närhet - fråga gärna dem om de vill bidra till denna forskning, och sprid informationen vidare!
Samma dag som DLD-dagen så presenterar jag och Linda Fälth på SITS kongress, i mycket fint sällskap av Lukas Renklint och Victoria Mosshem, Helen Egerhag, Sanna Kraft och den amerikanska logopeden/professorn Teresa Ukrainetz som huvudtalare. I höstterminens två första inlägg sammanfattade jag de första delarna av Ukrainetz artikel "Evidence-Based Expository Intervention" - Evidensbaserad intervention för informationsdiskurs" och idag kommer den sista delen som specifikt handlar om hur logopeder kan ge stöd till elever med språkstörning/DLD individuellt eller i mindre grupper för att utveckla deras förmåga att uttrycka sig i och förstå genren informationsdiskurs genom metoden "sketch and speak" (S&S/skissa och prata)
Missade du de första delarna så finns de här:
Beskriva, förklara, argumentera – Öka din kunskap om en "super"-genre!
Beskriva, förklara, argumentera! Stötta elevers förståelse och skrivande i klassrummet
Skillnader mellan klassundervisning och individualiserade insatser
Ukrainetz (2024) börjar denna del av artikeln med att säga att insatserna som ges av logopeder skiljer sig från klassrumsinsatser eftersom de är mer individualiserade och ges till elever enskilt eller i en liten grupp, och oftare fokuserar på språk och samtal om (språket i) texter, och mer sällan direkt läs- och skrivträning. I Sverige, där det fortfarande är skralt med individuella logopedinsatser till elever i skolåldern, så tänker jag att råden och evidensen Ukrainetz sammanfattar i sin artikel även skulle kunna användas av speciallärare med någon av inriktningarna inom språk/språkstörning.
Ukrainetz (2024) börjar med att sammanställa den forskning som finns i både pedagogisk och logopedisk forskning och vilka delar som ingår i interventioner i stort (detta gäller både klassrumsinterventioner och individualiserade interventioner för elever med utmaningar inom språk/läs- och skrivförmåga). Hon gör detta i en tabell som jag inte kan låta bli att översätta (Ukrainetz, s. 665):
En reflektion om de "interaktiva kännetecknen" ovan är att de är kännetecken för god undervisning generellt (vare sig det handlar om klassrum eller logopedrum), och det är ju betryggande att se, och en bra och användbar kom-ihåg-lista!
Sketch and Speak Expository Intervention - "Skissa och prata"
"Sketch and Speak" (S&S) är en metod utvecklad av Ukrainetz och kollegor just för att stärka elevers förmåga att förstå och producera informationsdiskurs. S&S är utvärderad i tre mindre studier (Ukrainetz, 2019; Peterson et al., 2021; Peterson & Ukrainetz, 2023) och en doktorsavhandling (Peterson, 2022). Jag kommer inte gå igenom utvärderingarna här, och Ukrainetz själv säger också att mer forskning behövs, men resultaten är lovande, och metoden verkar vara särskilt användbar för lite äldre elever/elever i högstadiet med språkstörning/DLD.
Eftersom S&S är en teoretiskt välunderbyggd metod så kommer jag här fokusera på att ge en översikt över teorin bakom S&S och kort praktiskt om hur man kan arbeta med metoden (eftersom interventioner alltid bör basera sig på välgrundade teorier om de aktiva ingredienserna, se inlägget Vi måste prata om våra behandlingsingredienser!).
Teoretisk bakgrund
S&S kombinerar fälten/metoderna "skriva-för-att-lära" och "prata-för-att-lära". Det handlar om att stötta elever att kunna omformulera intressanta och viktiga idéer från informationstexter med egna ord, och så småningom sammanställa informationen i en egen sammanhängande muntlig diskurs.
Tidigare forskning visar att korta anteckningar utifrån det man läser eller hör är positivt för inlärning (t.ex. Biggers & Lou, 2020). För elever med utmaningar inom språk-, läs- och skrivförmåga kan det dock vara svårt att skriva anteckningar, och då kan ett alternativ vara att rita/skissa istället. Enkla ikoniska bilder/skisser gör att eleverna kan fokusera på innehållet istället för att skriva (Ukrainetz, 1998). Dessutom stärks lärandet när eleven översätter "tillbaka" sina skisser till ord. Skisserna ska vara "enkla-och-snabba" och "precis-tillräckliga-för-att-minnas" (de behöver alltså INTE vara fina, och ska INTE ta lång tid att göra!) och har tidigare används i berättandeintervention (t.ex. Petersen et al. 2014).
Det räcker dock inte bara att ta anteckningar eller skissa - det man fått ner på papper måste också repeteras. Att bara läsa sina anteckningar om och om igen är inte effektivt, utan det innehåll och de idéer som anteckningarna representerar måste återkallas, aktiveras igen och formuleras (retrieval practice - se även detta inlägg: Vikten av att återkalla information i inlärning!). Detta är ännu mer effektivt om eleven får återkalla och aktivera informationen från minnet upprepade gånger, och får återkoppling på det hen formulerar och minns (t.ex. Abel & Roediger, 2018).
Personer med god studieteknik använder ofta "själv-prat" ("self-talk" - antingen halvhögt eller i huvudet) inför ett prov, för att formulera en uppsats eller när man ska ge en presentation, men de flesta elever gör inte detta av sig själva (t.ex. Karpicke et al., 2009), utan det är en strategi eleven måste lära sig. I S&S så arbetar den vuxne med att eleven dels ska utveckla sin förmåga att ta anteckningar med hjälp av snabba skisser, och dels utveckla sin förmåga att själv-prata och återkalla informationen flera gånger för förbättrat lärande.
De tre strategierna i S&S
Ukrainetz (2024) beskriver att S&S består av tre huvudstrategier
Enkla anteckningar (i skisser eller ord)
Prata i fullständiga meningar
...säg det igen!
När man börjar med S&S så arbetar man med en informationstext över två interventionstillfällen som hänger ihop, där det första tillfället fokuserar på att göra skisser till de centrala idéerna i en skriven text och "prata igenom" texten, och andra tillfället handlar om att översätta detta till en punktlista, och prata igenom texten igen (se figur nedan). I de forskningsstudier som gjorts har eleven gjort sina noteringar på en stödmall med kategorier till vänster (t.ex. delar i en beskrivning) och skisserna eller de skrivna punkterna till vänster.
Nedan är en kort översikt över de två interventionstillfällena (översättning av tabell 5, Ukrainetz 2024).
Ukrainetz (2024) motiverar uppdelningen i två tillfällen på att eleven då bara behöver fokusera på ett annoteringssystem i taget (skissa eller skriva). När eleven har gjort detta ett antal gånger kan eleven välja om hen vill skissa, skriva punktlistor eller kombinera, under en enda session och i en enda stödmall. Det viktigaste i metoden är att efter varje skiss/punkt i mallen så ska eleven igen högt formulera meningen som hör till punkten, med egna ord (dvs. retrieval practice!).
Vilka typer av uppgifter kan S&S användas till?
S&S skapades för att stötta studenter i att formulera sin egen muntliga informationstexter utifrån skrivna texter. Ukrainetz (2024) menar att man också kan använda metoden för att t.ex. hitta huvudbudskap i varje stycke i en text man läser. Hon menar också att man kan använda metoden för att arbeta med grammatiska strukturer som eleven har svårt med (t.ex. utbyggda nominalfraser eller komplexa satser) genom att eleven får hitta exempel i texten, skissa/skriva kom-ihågpunkter och sedan öva meningarna och strukturerna i en helhet. Målet med övningen kan självklart även vara att få med vissa skolord i studentens egen muntliga sammanfattning.
Ukrainetz menar också att hur eleven skriver sina anteckningar kan variera beroende på syfte - i den forskning de har gjort på metoden har de haft rubriker/struktur till vänster och eleven har skrivit till höger. Om det endast handlar om att t.ex. studera inför ett prov, så kan skisser/stödord på ett blankt papper räcka bra, men det kan vara bra att ha "rutor" att rita i för att det ska vara lättare att gå tillbaka till sina skisser (kom ihåg, det är inga snygga teckningar det handlar om! 🙂).
Slutligen betonar Ukrainetz (2024) att S&S är, och ska vara, en kontextualiserad intervention. Med det menar hon att det är helt centralt att man arbetar med riktiga, åldersanpassade och välskrivna informationstexter som man utgår från när man arbetar med de språkliga kunskaper som eleven behöver för att utveckla sin förmåga - och slutmålet är att elevens muntliga sammanfattning också ska vara en hel, och välorganiserad muntlig text, som eleven kan presentera med flyt och självförtroende!
Varför är detta intressant?
Detta inlägg avslutar min sammanfattning i tre delar av Ukrainetz (2024). Hon är verkligen en guldgruva av evidens och information om språk i skolan och skolåldern, och hur man kan arbeta för att stärka elevers skolspråkliga förmåga! Det som jag tyckte Ukrainetz gjorde så väldigt bra i denna artikel var att hon också sökte väldigt brett och hittade forskning om informationstexter från flera olika fält - och sammanfattar aktiva och viktiga interventionsingredienser så väl i sina tabeller (och jag vet att hennes bok är en GULDgruva gällande denna typ av sammanställningar: Ukrainetz 2024b). Jag ser så mycket fram emot att lyssna till henne på SITS konferens!
Det som jag också gillar med metoden Sketch and Speak är att man väldigt lätt kan använda material från elevernas skolvardag för att arbeta med strategier för både språk och lärande - interventionen blir både kontextualiserad och klassrumsbaserad - Win win win! Språk är ett sammansatt system, i diskursuppgifter som vi måste använda alla våra språkliga förmågor samtidigt, och många elever med språkliga utmaningar behöver stöd att klara av detta på ett strukturerat och explicit sätt. Här kan en metod som S&S komma väl till pass!
“Att använda material från elevernas skolvardag för att arbeta med strategier för både språk och lärande - interventionen blir både kontextualiserad och klassrumsbaserad! Win win win! :)”
I slutet av sin artikel återkommer Ukrainetz till vikten av att alltid inkludera just det som är den aktiva delen i en intervention, samtidigt som man ofta måste (och självklart bör) anpassa en intervention till den elev man har framför sig. Hon ger en minnesakronym som jag tror att vi alla alltid bör påminna oss om "RISE+" (Ukrainetz, 2024c) i min översättning: Repeterade möjligheter för att öva och lära sig, i tillräckligt hög Intensitet, med Systematiskt stöd och Explicit fokus på färdigheter - plus att eleven måste göras involverad genom uppmärksamhet, motivation och engagemang. (Repeated opportunities for practice and learning, at a sufficient Intensity, with Systematic support and Explicit skill focus - plus the learner factor of student involvement via attention, motivation and engagement).
Alla som försöker lära ut något bör fundera på om delarna i RISE+ finns med!
Vi ses på DLD-dagen den 18e härnäst!
/Anna Eva
Referenser
Abel, M., & Roediger, H. L. (2018). The testing effect in a social setting: Does retrieval practice benefit a listener? Journal of Experimental Psychology: Applied, 24(3), 347–359.
Biggers, B., & Luo, T. (2020). Guiding students to success: A systematic review of research on guided notes as an instructional strategy from 2009–2019. Journal of University Teaching & Learning Practice, 17(3), 166–178.
Karpicke, J. D., Butler, A. C., & Roediger, H. L., III. (2009). Metacognitive strategies in student learning: Do students practise retrieval when they study on their own? Memory, 17(4), 471–479.
Petersen, D. B., Brown, C. L., Ukrainetz, T. A., Wise, C., Spencer, T. D., & Zebre, J. (2014). Systematic individualized narrative language intervention on the personal narratives of children with autism. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 45(1), 67–86.
Peterson, A. K. (2022). A single-case experimental investigation of Sketch and Speak expository intervention for adolescents with language-related learning disabilities via telepractice [Unpublished doctoral dissertation]. Utah State University.
Peterson, A. K., & Ukrainetz, T. A. (2023). Sketch and Speak expository intervention for adolescents: A single-case experiment via telepractice. Language, Speech, and Hearing Services in Schools. Advance online publication.
Peterson, A. K., Ukrainetz, T. A., & Risueno, R. J. (2021). Speaking like a scientist: A multiple case study on Sketch and Speak intervention to improve expository discourse. Autism & Developmental Language Impairments, 6.
Ukrainetz, T. A. (1998). Stickwriting stories: A quick and easy narrative representation strategy. Language, Speech, and Hearing Services in the Schools, 29(4), 197–206.
Ukrainetz, T. A. (2019). Sketch and Speak: An expository intervention using note-taking and oral practice for children with language-related learning disabilities. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 50(1), 53–70.
Ukrainetz, T. A. (2024). Evidence-based expository intervention: A tutorial for speech-language pathologists. American Journal of Speech-Language Pathology, 33(2), 654-675.
Ukrainetz, T. A. (2024b). School-age language intervention: Evidence-based practices. Second Ed. Pro-Ed.
Ukrainetz, T. A. (2024c). The foundations of language intervention: Reasoning and research. In T. A. Ukrainetz (Ed.), School-age language intervention: Evidence-based practices (2nd ed.). Pro-Ed.