Skolstart, nystart och "a call for action"!

Hej!

Snart välkomnar många av er elever till en ny termin, och för mig blir det nu nystart för forskningsbloggen efter en skön sommar- och föräldraledighet. Idag vill jag bland annat tipsa om lite resurser om språkstörning som kan vara användbara i klassrummet och kort berätta om några av mina planer för hösten. Min utgångspunkt är som vanligt i data och forskning - idag utgår jag från delar av en nyskriven artikel av den amerikanska logopeden och forskaren Karla McGregor (2020) med den dramatiska titeln “How we fail children with developmental language disorder” (Hur vi sviker barn med utvecklingsrelaterad språkstörning / DLD).

I artikeln så går McGregor bland annat igenom data och fakta kring på vilket sätt och varför barn och ungdomar med DLD inte får det stöd de behöver. Hon manar också till handling och ger förslag på hur vi kan förändra detta tillsammans. Ett bra “call to action” att börja läsåret med!

Får barn och ungdomar med språkstörning det stöd de behöver i Sverige?

McGregor (2020) visar på data från både USA och England att barn med DLD varken upptäcks eller får tillgång till särskilda insatser i en tillräckligt stor utsträckning. Hon citerar också studier som visar att det finns en stor ojämlikhet baserat på kön (pojkar får mer insatser än flickor), var man bor, utifrån socioekonomisk status (de med låg socioekonomisk status har lägre tillgång till logopedinsatser än de med hög), utifrån minoritetsstatus i samhället (flerspråkiga barn får mindre insatser än enspråkiga barn, svarta och latinamerikanska barn mindre insatser än vita barn, även efter man kontrollerat för socioekonomisk status). Hon lyfter också forskning som visar att barn med DLD och beteendesvårigheter i klassrummet oftare får insatser/logopedhjälp än de utan beteendesvårigheter, vilket tyder på att barn med “dolda” svårigheter inom t.ex. språkförståelse inte upptäcks och får hjälp.

Är detta relevant för en svensk kontext kan man då undra? Med största sannolikhet, ja, åtminstone vad det gäller vad man råkar bo. Vi vet att logopedbehovet är större än logopedtillgången i många regioner och kommuner och att väntetiderna för t.ex. språkutredning kan vara lång - men att väntetid och tillgång också varierar stort beroende på var i Sverige man bor. Reglerna för vem som har ansvaret för insatser kring skolbarn med språkstörning varierar också beroende på vilken region man befinner sig i. En ny kartläggning gjord av Tidningen Logopeden (Tonér, 2020) hade titeln “Behandling vid språkstörning: brist på likvärdighet" och visar att olika regioner har olika villkor för att ge direkt behandling, det finns olika begränsningar i hur mycket behandling man “får” ge, och reglerna för behandling av DLD till skolbarn skiljer sig väldigt åt i landet, där många regioner helt avslutar barn vid logopedmottagningen när de börjar skolan, men inte alla.

Bilden (Grafik: Logopeden nr 2, 2020) visar vilka regioner som ger behandling till skolbarn (ljusblått - i Stockoholm dock endast upp till åk 4) och de som avslutas vid skolstart (lila). De gröna regionerna har inte svarat.

Den data som finns tillgänglighet visar alltså på stor ojämlikhet även i Sverige!

Vad kan vi göra?

McGregor (och jag) menar att förändringen måste ske på en politisk och policy-nivå, vilket jag helt håller med om. Men för att bädda för det måste alla vi som arbetar med språkstörning fortsätta att sprida tydlig och forskningsbaserad information om hur vanligt språkstörning är, vilka konsekvenser det får och möjliga insatser - både förebyggande/stöttande insatser i förskola och skola och individuella logopedinsatser. Att arbeta för logopeder i barnhälso- och elevhälsoteam är också en viktig del anser jag. Detta gagnar självklart inte bara barn med DLD utan även de som har språkstörning samhörande med t.ex. autism, intellektuell funktionsnedsättning eller hörselnedsättning - grupper med barn och ungdomar som har språkstörning och en annan samtidigt förekommande funktionsnedsättning som också påverkar kommunikationsförmågan.

För att upptäcka fler barn med språkstörning så kan det också behövas screening även i skolorna menar McGregor, och är något som jag har skrivit om/diskuterat tidigare här. BVCs språkscreeningar vid 2.5/3 och 4 år upptäcker många barn med språkstörning, men inte alla (baserat på min erfarenhet som utredare av skolbarn med misstänkt språkstörning). Än så länge finns det heller inga tillförligliga screeningverktyg menat för klassrumsanvändning varken på svenska eller på engelska - här behövs det mer forskning! McGregor ägnar också en ganska stor del av artikeln att (återigen) visa att forskningen och forskningsmedel kring DLD generellt också är eftersatt jämfört med andra jämförbara funktionsnedsättningar. Här får ju vi forskare fortsätta att jobba och hjälpas åt - är någon av er intresserade av att läsa mer om mina forskningsprojekt som alla handlar om DLD/språkstörning på olika sätt kan ni hitta beskrivningar här: https://annaevahallin.wordpress.com/projects/. På grund av min föräldraledighet och hur våren blev så är det just nu ganska långsamma framsteg, men jag hoppas att tillsammans med mina samarbetspartners skicka in/publicera 3-5 artiklar inom projektet DLD in Swedish-speaking children, och projekten EXPLORE-SA (Expository language and oral retelling skills in Swedish Adolescents) och ASAP-SLP (Assessing the Assessment Practices of Speech and Language Practitioners)! Håll tummarna!

Jag försöker också dra mitt strå till sprida-kunskapsstacken både genom att föreläsa och skriva forskningsblogginlägg, debattinlägg och böcker. Eftersom jag är fortsatt föräldraledig under hösten till största delen (och covid-19 ger fortsatta begränsningar) så går föreläsandet lite på sparlåga nu - jag ger främst några få mindre föreläsningar för arbetslag som redan ses Stockholm (för att inte belasta kollektiv/tågtrafiken). Jag deltar dock även på Kompetentos konferens “Språk- och kunskapsutvecklande undervisning” (som kommer sändas live för deltagare) i september och Skolportens webbkonferens “Språkstörning/DLD” i november.

Jag har också pratat för myndigheter om språkstörning vid ett par tillfällen tidigare (t.ex. Socialstyrelsen, Specialpedagogiska Skolmyndigheten och Myndigheten för Tillgängliga Medier), och hoppas att jag får möjlighet att verka mer på denna nivå framöver.

Slutligen har jag tillsammans med min mentor Christina Reuterskiöld fått i uppdrag att skriva en ny version av boken Förstå och arbeta med språkstörning inriktad mot förskolan vilken kommer ut under 2021!

Med detta sagt vill jag betona att vi kommer komma längre när vi arbetar åt samma håll TILLSAMMANS! Kunskapen om språkstörning i samhället är bra mycket högre nu än när jag började min logopedutbildning för drygt 15 år sedan - det går framåt! Så fortsätt sprida kunskap om språkstörning/DLD - till kollegor, till föräldrar, till din familj, till arbetsgivare!

“Deta är något vi måste göra TILLSAMMANS! Så fortsätt sprida kunskap om språkstörning/DLD - till kollegor, till föräldrar, till din familj, till arbetsgivare! ”

Ett sätt att öka medvetenheten och kunskapen är att se till att kortfattad information om språkstörning finns tillgänglig i skolans/förskolans lärarrum, i klassrum, och i väntrum på logopedmottagningar - för att öka medvetenheten och förhoppningsvis i förlängningen den språkliga tillgängligheten. Broshyren Leva med DLD/språkstörning - information till anhöriga som jag tog fram för Afasiförbundet/Talknuten är till exempel en resurs som man kan ha tillgänglig för kortfattad information! Även SPSMs häfte Arbeta med språkstörning i förskola och skola är mycket bra. Skollogopeden Julia Andersson (@logopedjulia på insta och fb) har också gjort mycket fint material, till exempel affischerna nedan som är baserade på min bok (Hallin, 2019), boken Språklig sårbarhet i förskola och skola (Bruce et al., 2016 - se inlägg om den här) och boken Språkutveckling och språkstörning hos barn (Nettelbladt et al. 2006).

Julia Andersson @logopedjulia . Kan laddas ner gratis på www.skolmagi.nu/store/logopedjulia

Dessa planscher är superbra påminnelser för lärarrummets vägg eller ditt eget klassrum (eller för dig logoped som arbetar med skolbarn och möter föräldrar och lärare på mottagning eller på skolor!) och kan laddas ned gratis här! Behöver ni förklaring till några av punkterna i affischen och inte har min bok så kan ni söka i forskningsbloggen i sökfältet nedan :) - jag har skrivit inlägg om nästan alla dessa punkter!

Sök direkt i forskningsbloggen:

Varför är detta intressant?

Det är både intressant och ledsamt att språkstörning/DLD är en (relativt) okänd och osynlig funktionsnedsättning där alltför många inte får det stöd de behöver - och att detta ser liknande ut i både USA, Storbritannien och Sverige. McGregor (2010) jämförde sina sökningar om antal publicerade artiklar från 2019 med siffror på Bishop (2010) som gjorde en liknande undersökning och fann att på 10 år så HAR de vetenskapliga artiklarna om språkstörning/DLD ökat med 61% - och det är ju positivt! Men publiceringen av vetenskap har ökat generellt, och på samma tid har artiklarna inom autismområdet ökat med hela 210%, trots att språkstörning är nästan sju gånger vanligare än autism. Med detta menar inte hon (eller jag) att relativisera - SJÄVKLART är det viktigt med forskning kring autism - men forskningsmedel och forskningsintresse står inte i proportion till hur vanlig en svårighet är, vilket vi måste försöka ändra på.

Ojämlikheten för tillgång till logopediska insatser - både för förskolebarn och skolbarn är också något som vi måste fortsätta lyfta i alla möjliga kanaler - glädjande nog så ökar antalet kommuner med kommunlogopeder/förskolelogopeder och skollogopeder stadigt vilket är positivt för denna grupp elever, men de är långt ifrån tillräckligt många.

Vi har mycket kvar att göra med andra ord - och tillsammans kan vi göra det!

Ha en riktigt bra terminsstart, fortsätt håll avstånd där det går och tvätta händerna och ta hand om varandra!

/Anna Eva

Relaterade inlägg