Lär er mer om hur förmågan att förklara, beskriva, argumentera (och förstå förklaringar, beskrivningar och argumentation) utvecklas - idag om “super”-genren informationsdiskurs utifrån Ukrainetz (2024).
Språkstörning/DLD hörs inte alltid på pratet - vikten av rätt verktyg!
Arbeta evidensbaserat med berättandeförmåga i förskola och skola!
Berättande hos svenska mellan- och högstadieelever med DLD och ADHD
Idag presenterar jag de första publicerade resultaten från mitt eget forskningsprojekt Att förklara och berätta. Hur påverkar ADHD och språkstörning/DLD berättande hos svenska mellanstadie/högstadieelever? Och vilka effekter har bildstöd på berättande? Några första svar på de frågorna bjuder jag på i dagens inlägg.
Language Sample Analysis, forskningsresultat och bokpepp!
Berättande och identitetsskapande
Språk är identitetsskapande - inte bara genom på vilket sätt vi pratar och använder språket - utan också genom de berättelser vi delar om oss själva. Hur påverkas detta identitetsskapande av språkstörning, och hur kan vi stötta barn och elever med språkstörning i detta? Mer om detta i dagens forskningsblogg!
Många flerspråkiga barn men få flerspråkiga logopeder - Vad gör vi då?
Berättande: möjligheter till bättre diagnostik med dynamisk bedömning
Det är lättare att säga att vi ska utreda mer dynamiskt än att göra det - därför vill jag ge lite konkreta exempel på dynamisk utredning av språklig förmåga. Idag ett exempel där lågstadielevers berättande har används, och där forskarna visade att en timmes behandling är väl investerad tid för att göra bättre bedömningar!
Vi analyserar elevers texter – men hur?
Berättande som behandling
Evidensbaserad språkbehandling för elever med språkstörning finns! Två av mina logopedfavoriter, Sandi och Ron Gillam har utvecklat och utvärderat ett berättandebehandlingsprogram som vägleder i strukturerat arbete med grammatik, ordförråd och berättelsegrammatik (story grammar) både individuellt, i liten grupp och i helklass.
Hur barn från Iowa kan lära oss om ”vad som händer sen”
Idag skriver jag om en av de största studierna som har gjorts om språkstörning (the Iowa longitudinal study), och belysa förra veckans tema ”illusory recovery” med ett exempel. Jag vill också gärna fundera med er hur vi kan bli bättre på att följa upp elever som har haft språkstörningsdiagnos i förskoleåldern upp i skolåren.
