Hej alla läsare!
Idag den 15 oktober är en väldigt speciell dag - DLD awareness day 2021 - dagen för att uppmärksamma och sprida kunskap kring utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD!
För mig är alla dagar förvisso DLD awareness day - jag brinner för att sprida kunskap om språkstörning hela tiden, men det är en häftig känsla när många uppmärksammar utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD samtidigt, runt hela världen.
Idag är också dagen för Svensk Intresseförening för Tal och Språk (SITS) kongress, som i år ges digitalt och har temat Digitalisering och språkutveckling - möjligheter och utmaningar.
Jag var inbjuden att föreläsa på SITS kongress för några år sedan, och i år så är jag mycket stolt och glad att få ta emot årets Tal- och Språkpris. Att priset dessutom delas ut på DLD awareness day känns extra roligt! När detta inlägg publiceras är jag på väg att ta emot mitt pris och hålla en liten miniföreläsning - här kan du ladda ner mina föreläsningsbilder med länkar till relevanta blogginlägg!
Något som också gör mig glad är att årets tema för DLD awareness day är #ThinkLanguage #ThinkDLD. För att förklara temat så rekommenderar jag att ni tittar på årets film (det går att sätta på svenska undertexter!):
Filmen (och denna dag) uppmanar alltså de vuxna som möter barn och ungdomar att ställa sig själva frågorna “kan det vara språket?” “kan det vara DLD?”
Om en elev ofta hamnar i språklig sårbarhet, till exempel
kämpar med inlärning - #ThinkLanguage #ThinkDLD
kämpar med läsförståelse - #ThinkLanguage #ThinkDLD
kämpar med negativa beteenden i klassrummet - #ThinkLanguage #ThinkDLD
har svårt att komma igång eller svårt att fokusera - #ThinkLanguage #ThinkDLD
har svårt att hänga med eller delta i samtal med kompisar - #ThinkLanguage #ThinkDLD
har svårt att formulera sig i skrift - #ThinkLanguage #ThinkDLD
#ThinkLanguage - mot språklig tillgänglighet
Om det är något som jag upprepar i ALLA mina föreläsningar så är det vikten av att uppmärksamma SPRÅKET och den utmaning som både klassrummets språk och det sociala språket kan utgöra för barn och ungdomar med språkstörning. Även i mina böcker så ägnar jag ganska mycket tid och utrymme att prata om vad språk egentligen är, och framförallt att konsekvenser av för höga språkliga krav kan se ut på många olika sätt - som koncentrationssvårigheter, blyghet, att barnet håller med, att hen “glömmer” mycket, att hen blir extremt trött…
MEN (och detta tycker jag är superviktigt) - #ThinkLanguage #ThinkDLD får inte innebära att vuxna sätter en preliminär “DLD-etikett” på alla barn och ungdomar som har svårt med sakerna som nämns i filmen ovan. Då finns en stor risk att vi lägger problemet i och hos barnet. Utan uppmaningen #ThinkLangauge anser jag ska användas till att öka den språkliga tillgängligheten i lärmiljön, för att förebygga att barn och ungdomar hamnar i språklig sårbarhet, som alltså kan ta sig uttryck på många olika sätt.
En ökad språklig tillgänglighet kan alltså göra att ett barn eller ungdom som annars skulle hamna i språklig sårbarhet
lär sig bättre
kan förstå det den läser
hänger med och är delaktig i klassrummet
kommer igång och har lättare att fokusera
har strategier (och energi kvar) för att kunna hänga med i samtal
kan formulera sig i skrift.
Med andra ord: #ThinkLanguage innebär att vuxna som arbetar med barn måste fundera på om det är den språkliga miljön och de språkliga kraven som gör att ett barn hamnar i språklig sårbarhet, och den kunskapen är sedan nyckeln till språklig tillgänglighet - att förebygga att elever hamnar i språkliga sårbarhet!
Här är ett nära samarbete mellan professioner: logopeder, psykologer, lärare, speciallärare, specialpedagoger och övriga elevhälsan (och ALL annan personal i förskola och skola!) göra stor skillnad. Våra kompetenser berikar och vi har mycket att lära av varandra!
#ThinkDLD - DLD är en vanlig och varaktig funktionsnedsättning som behöver uppmärksammas mer
Om fler vet vad utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD är så ökar förståelsen för denna relativt stora grupp barn, ungdomar och vuxna (två i varje klass i snitt eller 1 av 14 personer!), och det i sin tur kan också öka medvetenheten om språkets betydelse.
Precis som jag sa ovan anser jag att första steget är att öka den språkliga tillgängligheten för alla barn och ungdomar (för det är många i klassrummet som behöver språklig tillgänglighet) - men om ett barn ofta hamnar i språklig sårbarhet i många olika situationer så anser jag att det är motiverat med en logopedutredning för att se om det handlar om språkstörning. För när man vet att förutsättningarna för språklig bearbetning och inlärning ser annorlunda ut, och kommer göra det genom livet, så kan förståelsen för utmaningarna öka och mer specifikt stöd sättas in, till exempel logopedstöd. Att uppmärksamma språkliga svårigheter tidigt (redan i förskolan) blir i Sverige extra viktigt, eftersom tillgången till logopediska insatser är större i förskolan än i skolan sett i ett nationellt perspektiv, och tidiga insatser gör skillnad.
Enligt min erfarenhet kan det också vara väldigt skönt för både föräldrar och barn och ungdomar själva att få en förklaring till varför det är kämpigare än för jämnåriga kamrater i samma miljöer, och detta är också något som har bekräftats i forskning.
#ThinkLanguage #ThinkDLD - hela dagen idag, och helst alla dagar på året!
Sprid gärna detta inlägg, eller tidigare DLD awareness inlägg från bloggen (se nedan), och även materialet från RADLD översatt till svenska av logopeden och DLD-ambassadören Astrid Frylmark: https://logopeden.se/fokus-pa-sprakstorning-dld/
Ha en fin DLD awareness day och helg!
/Anna Eva