Hej!
Idag den 14 oktober är det DLD awareness day 2022 - dagen för att uppmärksamma och sprida kunskap kring utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD! #DLDday
Årets tema är "Growing with DLD" eller "Växa med DLD" för att betona att språkstörning/DLD inte är något som växer bort eller går över, utan att 6-8% av alla barn, ungdomar OCH vuxna har DLD (Calder et al. 2022; Norbury et al. 2017; Tomblin et al. 1997 - läs mer här).
För att kunna växa (och blomma!) med sin språkstörning behöver personer med DLD stöd genom hela livet, men i nuläget saknas detta stöd ofta, kanske särskilt för ungdomar och vuxna med DLD som i Sverige mycket sällan har möjlighet att ha kontinuerlig kontakt med logoped.
Att språkstörning kan få konsekvenser genom hela livet finns det en rad studier som visar, och jag har tidigare sammanfattat en översiktsartikel som just undersökte hur livet ser ut för unga vuxna och DLD (Dubois et al. 2020). Eftersom temat för DLD awareness day i år är att växa med DLD så vill jag idag kort sammanfatta en nypublicerade brittisk studie som undersökte hur stor kunskapen är om språkstörning/DLD bland chefer (de Lemos et al., 2022).
“För att kunna växa (och blomma!) med sin språkstörning behöver personer med DLD stöd genom hela livet, men i nuläget saknas detta stöd ofta, särskilt för ungdomar och vuxna med DLD.”
Men först vill jag berätta att jag idag är med på ett debattinlägg i Skolvärlden där vi efterlyser just ökad kunskap och ökat stöd för ungdomar med språkstörning i skolan - bland annat fler skollogopeder. Övriga avsändare är representanter från flera förbund och föreningar som bland annat arbetar för ökad synlighet och stöd för personer med språkstörning/DLD - läs gärna mer om dessa föreningar här:
Unga med språkstörning/UMS
Riksförbundet DHB
Afasiförbundet/Talknuten
Logopedförbundet
Sprid också gärna debattinlägget: https://skolvarlden.se/artiklar/skolorna-maste-fanga-upp-elever-med-sprakstorning/
Material från RADLD.org, översatt av Astrid Frylmark och Lovisa Tunedal.
Chefstudien: bakgrund, forskningsfrågor och metod
De Lemos och kollegor (2022) ger en översikt av tidigare forskning som visar att DLD är en av de vanligast förekommande funktionsnedsättningarna (som sagt, 6-8% av alla personer har DLD!), och att svårigheter med muntligt och skriftligt uttrycksförmåga och förståelse kan leda till både svårigheter att få jobb (t.ex. svårt att skriva ansökningsbrev/CV och klara en intervju) och svårigheter med vissa arbetsuppgifter om inte rätt stöd ges.
Några av frågorna som forskarna ville ha svar på var:
Vilken kunskap har chefer om DLD och skiljer sig kunskapsnivån DLD och autism, dyslexi och adhd?
Hur mycket utbildning har chefer fått inom området DLD och andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar?
Vilka hinder finns för personer med DLD i arbetslivet från ett chefsperspektiv?
Vilka styrkor upplever chefer att personer med DLD har?
För att svara på dessa frågor skapades ett frågeformulär med 31 flervalsfrågor och öppna frågor. 77 chefer svarade på frågeformuläret online. De var 26-65+ år, men en majoritet av de som svarade på enkäten var mellan 26 och 45 år. Cheferna arbetade inom många olika områden, det var lika många kvinnor som män och lika många var chef inom offentlig och privat sektor.
Resultat
Endast 30% av cheferna kände till språkstörning/DLD
30% av cheferna kände till begreppet DLD (och 23% kände till det tidigare begreppet SLI, specific language impairment), vilket var signifikant lägre än för de andra funktionsnedsättningarna (autism, adhd, dyslexi) som 100% av cheferna svarade att de kände till.
Fler insåg att de arbetat med någon med språkstörning/DLD efter en förklaring getts
Cheferna tillfrågades också om de hade arbetat med någon som hade språkstörning/DLD. De fick frågan både före de fick läsa en kort förklaring av vad språkstörning/DLD innebär, och efter.
Före de läst förklaringen svarade endast 6.5% ja frågan, efter de fått förklaringen svarade 29% ja, och andelen som svarade “jag vet inte” minskade efter förklaringen.
Cheferna hade fått mer utbildning om andra funktionsnedsättningar än om DLD
Endast 12% av cheferna hade fått utbildning om DLD. För dyslexi var siffran 33%, för autism 28% och för adhd 27%. Det är alltså ganska få chefer som har fått utbildning om utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar överhuvudtaget, men minst om DLD.
En stor andel av cheferna ansåg att arbetsintervjun var ett hinder för personer med DLD i arbetslivet
Cheferna fick välja från en lista med sex alternativ, och arbetsintervjun sågs som det största hindret av alla (88%) följt av förstå skriftliga instruktioner (47%) och förmågan att genomföra alla arbetsuppgifter i personens arbetsbeskrivning (41%). Att skriva CV, planera sin tid och relationer på jobbet ansågs vara hinder för personer med DLD av 15-31% av cheferna, men de var inte statistiskt olika från varandra.
Flera chefer ansåg att personer med DLD hade en hög arbetsmoral och kämparanda
Arton av de deltagande cheferna svarade på en fritextfråga om styrkor hos personer med DLD i arbetslivet, och hög arbetsmoral och “resilience” (ungefär “kämparanda” eller “motståndskraft”) var de två kategorier som flest angav som styrkor.
Varför är detta intressant?
Barn växer. De blir ungdomar som sen blir vuxna, som då behöver navigera en arbetsplats. Och har man DLD så handlar det om att växa med sin språkstörning, för man växer inte ifrån sin språkstörning. Och för att kunna växa med språkstörning så behöver kunskapen om språkstörning/DLD öka i hela samhället, och detta gäller även i arbetslivet, hos kollegor och chefer.
Studien av de Lemos och kollegor (2022) är ganska liten, men bekräftar ändå det som andra studier också har visat - att funktionsnedsättningen DLD är mer okänd än dyslexi, autism och adhd, och att kunskapen behöver öka även hos chefer! Forskarna nämner även att resultaten förmodligen överskattar kunskapen i det vidare samhället, eftersom de som svarade på enkäten troligtvis hade ett intresse av funktionsnedsättningar redan innan (det var ett så kallat “självselekterat urval” - där deltagarna valde själva att svara på enkäten när de sett den online).
Jag tyckte det var särskilt intressant att flera av cheferna insåg att de nog hade arbetat med en person med språkstörning/DLD efter att de fått en kort definition - jag tänker att det visar att det inte behövs så mycket för att öka kunskapen och medvetenheten om att vissa personer kan behöva extra stöd när det gäller muntligt och skriftligt språk. Forskarna lyfter dock också att det även kan ha att göra med hur personer med språkstörning/DLD själva identifierar sin funktionsnedsättning och om de berättar för andra att de har DLD. Självklart finns det både positiva och negativa aspekter med att berätta för t.ex. en chef att man har en funktionsnedsättning. Forskarna betonar också särskilt att det inte bör ligga på personerna med språkstörning/DLD själva att utbilda t.ex. arbetsgivare om sin funktionsnedsättning.
“Forskarna betonar också särskilt att det inte får ligga på personerna med språkstörning/DLD själva att utbilda t.ex. arbetsgivare om sin funktionsnedsättning.”
I mitt förra inlägg skrev jag om maskering vid DLD - att många barn och ungdomar döljer sina språkliga svårigheter på olika sätt. Detta gäller troligen även många vuxna. Om kunskapen ökar så kan också fler personer kunna vara sig själva, få stöd som förebygger svårigheter, och be om hjälp när de behöver, utan att behöva tveka.
Jag tänker också att det faktum att arbetsintervjun ansågs vara ett hinder av en majoritet av cheferna är intressant. Dels kan arbetsintervjusituationen vara något som unga människor med språkstörning/DLD kan behöva träna på (se denna studie av Mathrick, Meagher & Norbury (2017) som visade att det går att träna unga med språkstörningar att bli bättre just på att göra arbetsintervjuer), och dels kan kanske stöd och/eller alternativa metoder för rekrytering och anställning behöva implementeras. Och åter igen: logopedstöd behövs genom livet!
ta tillfället i akt och använd denna DLD awareness day 2022 till att sprida kunskap om språkstörning DLD!
Sprid till exempel vårt debattinlägg, sprid denna film som föreningen Unga med språkstörning har gjort, eller varför inte detta blogginlägg! Tagga gärna med #DLDday om du sprider på sociala medier!
Glad DLD awareness day!
/Anna Eva
#DLDday är startad av organisationen RADLD (Raising Awareness of Developmental Language Disorder) och vill du hitta mer kampanjmaterial och filmer om DLD så hittar du det på radld.org.
Andra internationella intresseorganisationer är
DLD & Me: https://dldandme.org
The DLD Project: https://thedldproject.com och
Engage with DLD: https://www.engage-dld.com
Referenser
Calder, S. D., Brennan-Jones, C. G., Robinson, M., Whitehouse, A., & Hill, E. (2022). The prevalence of and potential risk factors for developmental language disorder at 10 years in the Raine Study. Journal of Paediatrics and Childhood Health, 1-7.
Dubois, P., St-Pierre, M. C., Desmarais, C., & Guay, F. (2020). Young adults with developmental language disorder: A systematic review of education, employment, and independent living outcomes. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 1-15.
de Lemos, C., Kranios, A., Beauchamp-Whitworth, R., Chandwani, A., Gilbert, N., Holmes, A., ... & Botting, N. (2022). Awareness of developmental language disorder amongst workplace managers. Journal of Communication Disorders, 95, 106165.
Norbury, C. F., Gooch, D., Wray, C., Baird, G., Charman, T., Simonoff, E., . . . Pickles, A. (2016). The impact of nonverbal ability on prevalence and clinical presentation of language disorder: evidence from a population study. J Child Psychol Psychiatry, 57(11), 1247-1257. doi:10.1111/jcpp.12573
Mathrick, R., Meagher, T., & Norbury, C. F. (2017). Evaluation of an interview skills training package for adolescents with speech, language and communication needs. International Journal of Language & Communication Disorders.
Tomblin, J. B., Records, N. L., Buckwalter, P., Zhang, X., Smith, E., & O'Brien, M. (1997). Prevalence of specific language impairment in kindergarten children. Journal of speech, language, and hearing research, 40(6), 1245-1260.