Dagens inlägg blir som utlovat en introduktion till klassrumsbaserad språkutredning. Jag tänkte utgå från frågan: Vilka delar kan en språklig kartläggning innehålla om man tar ett funktionellt och klassrumsbaserat perspektiv, och hur skiljer den sig från andra språkliga utredningar? Jag vill också försöka förklara skillnaden mellan en diagnostisk språkutredning och en klassrumsbaserad språkkartläggning.
Vad behöver elever med (grav) språkstörning i skolan?
Utbildningsdepartmentets rapport "Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar" ägnar ett helt kapitel åt vilka sorters stöd elever med grav språkstörning behöver för att klara skolan. Spännande läsning! Och vad är skillnaden mellan språkutvecklande undervisning och klassrumsbaserad språkbehandling? Läs mer i dagens forskningsblogg.
Från en symbol till en annan - språkstörning och matematik
Min sommarläsning just nu är den statliga utredningen som bland annat ska föreslå hur utbildningen för elever med grav språkstörning "bör tillgodoses på grundskole- och gymnasienivå” - återkommer med blogginlägg om detta när jag läst klart!
Idag tänkte jag dock ta ett litet sommarsidospår utifrån en intressant studie om språkstörning och matematik. Eftersom både språk och matematik är symboler (ljud/ordbild som representerar något helt annat) - hur påverkar språkstörning matematisk förmåga?
Går det att träna upp förmågan att skapa inre bilder?
ADHD, språkstörning eller både och?
Pragmatisk språkstörning och varför förståelse av sociala regler inte alltid räcker till
Är elever som har svårigheter att följa sociala och pragmatiska regler i samtal medvetna om vilka reglerna är? Är det tillräckligt att öka medvetenheten och kunskapen om sociala regler för att utveckla social förmåga? Och vad menas med pragmatisk språkstörning? Detta är några frågor som forskningsbloggen tar upp idag.
"Om du kan delta i en konversation kan du ha en relation"
Diagnoser i skolan – hur tänker vi kring det?
Rörelseträning för dyslexi?
Går det att mäta "bara" språkligt arbetsminne?
Strategier för läsförståelse - evidens för alla
Att arbeta med läsförståelsestrategier är något som vi vet förbättrar läsförståelse hos alla elever. Idag delar jag med mig om tankar kring vad som är en strategi (och vad som inte är det) och varför jag tycker att logopeder och pedagoger ska samarbeta kring läsförståelsestrategier för elever med språkliga svårigheter.
Att mäta läsförståelse: utmaningar och fallgropar
Hur bra är de verktyg vi använder för att mäta elevers läsförståelse? Vad påverkar elevers resultat på läsförståelsetester? Keenan och Meenan (2014) visar att vilket test vi väljer spelar stor roll, och att det är viktigt att analysera vilka förmågor som behövs för att klara olika läsförståelseuppgifter.
Ordskattsamlaren
Att bygga ett ordförråd
Går det att lära sig att hitta orden igen?
Flera bloggläsare har frågat om ordmobliseringsbehandling - Går det att hitta orden igen? Hur kan man hjälpa en elev med ordmobiliseringssvårigheter i klassrummet? I dagens inlägg har jag samlat evidens om behandling av ordmobliiseringssvårigheter och skriver även kort om kompensation i klassrummet.
Borttappade ord
Elever med språkstörning eller dyslexi har ofta svårt att hitta orden, och detta får konsekvenser, både socialt (att kunna snacka snabbt med kompisarna) och akademiskt (kunna svara på frågor i klassrummet och på prov och kunna producera muntlig och skriven text). Idag vill jag skriva om vad ordmobiliseringssvårigheter kan bero på.
Hur djupt och brett är ett ordförråd?
Språkbehandling utifrån klassrumsaktiviteter
En sak barn med språkstörning behöver MER av i behandling (det är inte det du tror).
Om vårt mål är att förbättra grammatiken (t.ex. imperfekt) hos ett barn med språkstörning vad tror du är mest effektivt? Att nöta med några få ord ord om och om igen, eller låta barnet höra strukturen med många olika ord? En ny spännande behandlingsstudie har undersökt detta (Plante och kollegor, 2014).
