aktuell forskning

Om ordförrådet är svårt att mäta - kan vi mäta ordinlärningsförmåga istället?

I dagens inlägg diskuterar jag anledningar till att det är svårt att uppskatta ordförrådsstorlek och hur det kan vara bättre att titta på förmågan att lära in nya ord istället, särskilt om man utreder barn eller elever med flerspråkig bakgrund. Jag länkar också till en mini-kurs i dynamisk bedömning för er som vill lära er mer!

Berättande: möjligheter till bättre diagnostik med dynamisk bedömning

Det är lättare att säga att vi ska utreda mer dynamiskt än att göra det - därför vill jag ge lite konkreta exempel på dynamisk utredning av språklig förmåga. Idag ett exempel där lågstadielevers berättande har används, och där forskarna visade att en timmes behandling är väl investerad tid för att göra bättre bedömningar!

Språkstörning och flerspråkighet - en aktuell utmaning

Runt en femtedel av alla elever i Sverige är flerspråkiga, och språkstörning förekommer i lika hög grad hos flerspråkiga som enspråkiga. SOU-rapporten fann dock att hälften av de som diagnosticeras med grav språkstörning har flerspråkig bakgrund. Vad kan denna skillnad bero på? Och om vi inte kan använda standardiserade test när vi utreder flerspråkiga elever, vad ska vi då använda? 

Från en symbol till en annan - språkstörning och matematik

Min sommarläsning just nu är den statliga utredningen som bland annat ska föreslå hur utbildningen för elever med grav språkstörning "bör tillgodoses på grundskole- och gymnasienivå” - återkommer med blogginlägg om detta när jag läst klart!

Idag tänkte jag dock ta ett litet sommarsidospår utifrån en intressant studie om språkstörning och matematik. Eftersom både språk och matematik är symboler (ljud/ordbild som representerar något helt annat) - hur påverkar språkstörning matematisk förmåga?

Pragmatisk språkstörning och varför förståelse av sociala regler inte alltid räcker till

Är elever som har svårigheter att följa sociala och pragmatiska regler i samtal medvetna om vilka reglerna är? Är det tillräckligt att öka medvetenheten och kunskapen om sociala regler för att utveckla social förmåga? Och vad menas med pragmatisk språkstörning? Detta är några frågor som forskningsbloggen tar upp idag.

Kan vi behandla arbetsminne för att förbättra läsförståelse?

Kan vi behandla arbetsminne för att förbättra läsförståelse?

Arbetsminne är något vi använder hela tiden när vi löser komplicerade uppgifter, till exempel när vi försöker förstå en text eller när vi lyssnar till en lärare i vårt klassrum. Vad säger då den senaste forskningen om att träna arbetsminne för att förbättra t.ex. vår läsförståelse?

Läsförståelse i skolan - så mycket mer än att kunna svåra ord

Vi vet att ordförråd är viktigt för att förstå t.ex. lärobokstexter. Men ett gott ordförråd räcker inte. Det finns andra specifika språkliga färdigheter som har visat sig vara viktiga för läsförståelse och om vi kan undersöka dem så har vi bättre möjlighet att hjälpa elever med läsförståelsesvårigheter.

Att mäta läsförståelse: utmaningar och fallgropar

Hur bra är de verktyg vi använder för att mäta elevers läsförståelse? Vad påverkar elevers resultat på läsförståelsetester? Keenan och Meenan (2014) visar att vilket test vi väljer spelar stor roll, och att det är viktigt att analysera vilka förmågor som behövs för att klara olika läsförståelseuppgifter.

Går det att lära sig att hitta orden igen?

Flera bloggläsare har frågat om ordmobliseringsbehandling - Går det att hitta orden igen? Hur kan man hjälpa en elev med ordmobiliseringssvårigheter i klassrummet? I dagens inlägg har jag samlat evidens om behandling av ordmobliiseringssvårigheter och skriver även kort om kompensation i klassrummet.

Borttappade ord

Elever med språkstörning eller dyslexi har ofta svårt att hitta orden, och detta får konsekvenser, både socialt (att kunna snacka snabbt med kompisarna) och akademiskt (kunna svara på frågor i klassrummet och på prov och kunna producera muntlig och skriven text). Idag vill jag skriva om vad ordmobiliseringssvårigheter kan bero på.

Hur djupt och brett är ett ordförråd?

Vad är ett ordförråd? Hur ser det ut? I dagens inlägg skriver jag om ordförrådets bredd och djup hos elever med språkstörning utifrån en studie av McGregor och kollegor (2013). Det är nämligen inte bara mängden ord i ens ordförråd som spelar roll när vi bearbetar språk.

En sak barn med språkstörning behöver MER av i behandling (det är inte det du tror).

Om vårt mål är att förbättra grammatiken (t.ex. imperfekt) hos ett barn med språkstörning vad tror du är mest effektivt? Att nöta med några få ord ord om och om igen, eller låta barnet höra strukturen med många olika ord? En ny spännande behandlingsstudie har undersökt detta (Plante och kollegor, 2014).

Första resultaten: Viss grammatik och ovanliga ord utmanar

Jag är nyss hemkommen från en konferens om språkstörning och språkutveckling (SRCLD) där jag också presenterade de första resultaten från mitt avhandlingsprojekt. Idag ville jag dela med mig av detta projekt till er. Hör gärna av er om ni har frågor, funderingar eller feedback!

Vi analyserar elevers texter – men hur?

Idag vill jag kort sammanfatta en studie som tittar på skriftligt och muntligt berättande i två olika genrer hos elever med språkstörning (Scott och Windsor, 2000). Vi vet att vi ska titta på elevers textproduktion – men i vilka mått syns språkstörningen mest?