Vi vet att ordförråd är viktigt för att förstå t.ex. lärobokstexter. Men ett gott ordförråd räcker inte. Det finns andra specifika språkliga färdigheter som har visat sig vara viktiga för läsförståelse och om vi kan undersöka dem så har vi bättre möjlighet att hjälpa elever med läsförståelsesvårigheter.
Att mäta läsförståelse: utmaningar och fallgropar
Hur bra är de verktyg vi använder för att mäta elevers läsförståelse? Vad påverkar elevers resultat på läsförståelsetester? Keenan och Meenan (2014) visar att vilket test vi väljer spelar stor roll, och att det är viktigt att analysera vilka förmågor som behövs för att klara olika läsförståelseuppgifter.
Ordskattsamlaren
Att bygga ett ordförråd
Går det att lära sig att hitta orden igen?
Flera bloggläsare har frågat om ordmobliseringsbehandling - Går det att hitta orden igen? Hur kan man hjälpa en elev med ordmobiliseringssvårigheter i klassrummet? I dagens inlägg har jag samlat evidens om behandling av ordmobliiseringssvårigheter och skriver även kort om kompensation i klassrummet.
Borttappade ord
Elever med språkstörning eller dyslexi har ofta svårt att hitta orden, och detta får konsekvenser, både socialt (att kunna snacka snabbt med kompisarna) och akademiskt (kunna svara på frågor i klassrummet och på prov och kunna producera muntlig och skriven text). Idag vill jag skriva om vad ordmobiliseringssvårigheter kan bero på.
Hur djupt och brett är ett ordförråd?
Matteuseffekten - evidens och konsekvens
Språkbehandling utifrån klassrumsaktiviteter
En sak barn med språkstörning behöver MER av i behandling (det är inte det du tror).
Om vårt mål är att förbättra grammatiken (t.ex. imperfekt) hos ett barn med språkstörning vad tror du är mest effektivt? Att nöta med några få ord ord om och om igen, eller låta barnet höra strukturen med många olika ord? En ny spännande behandlingsstudie har undersökt detta (Plante och kollegor, 2014).
Allas hjärnor behöver variation för att lära sig språk
Första resultaten: Viss grammatik och ovanliga ord utmanar
Vad elever med språkstörning har gemensamt (och inte)
Vi analyserar elevers texter – men hur?
Om äldre skolbarn och grammatisk träning
Dyslexi och varför vi borde prata (ännu) mer med varandra om elever med lässvårigheter
Berättande som behandling
Evidensbaserad språkbehandling för elever med språkstörning finns! Två av mina logopedfavoriter, Sandi och Ron Gillam har utvecklat och utvärderat ett berättandebehandlingsprogram som vägleder i strukturerat arbete med grammatik, ordförråd och berättelsegrammatik (story grammar) både individuellt, i liten grupp och i helklass.
Vi måste prata om teorier och en forskningsuppdatering
Nu åker jag tillbaka till New York och tackar för den här tiden i Stockholm! Forskningsbloggen kommer såklart leva vidare oavsett var jag befinner mig, och idag vill jag skriva kort om hur kunskap om teorier kan hjälpa oss i vårt dagliga arbete med barn som har språkstörning, och också ge er en liten quiz-utmaning.
Hur barn från Iowa kan lära oss om ”vad som händer sen”
Idag skriver jag om en av de största studierna som har gjorts om språkstörning (the Iowa longitudinal study), och belysa förra veckans tema ”illusory recovery” med ett exempel. Jag vill också gärna fundera med er hur vi kan bli bättre på att följa upp elever som har haft språkstörningsdiagnos i förskoleåldern upp i skolåren.
Varför (åter)upptäcks ibland språkstörning i skolåldern?
Språkstörning är en medfödd svaghet i att lära sig sitt språk - hur kommer det då sig att vissa barns språkstörning inte upptäcks förrän i skolåldern? Idag diskuterar jag begreppet "illusory recovery" och varför jag tror att regelbunden uppföljning av elever som gått hos logoped som små är en bra idé.