Vad behöver elever med (grav) språkstörning i skolan?

Utbildningsdepartmentets rapport "Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar"  ägnar ett helt kapitel åt vilka sorters stöd elever med grav språkstörning behöver för att klara skolan. Spännande läsning! Och vad är skillnaden mellan språkutvecklande undervisning och klassrumsbaserad språkbehandling? Läs mer i dagens forskningsblogg.

Rapport: Elever med grav språkstörning klarar ofta inte skolan

Hur definieras grav språkstörning? Och vilka anledningar finns det till att elever med grav språkstörning inte uppfyller målen i skolan? Detta är två frågor som Utbildningsdepartmentets rapport "Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar" tar upp, och som jag diskuterar idag.

Från en symbol till en annan - språkstörning och matematik

Min sommarläsning just nu är den statliga utredningen som bland annat ska föreslå hur utbildningen för elever med grav språkstörning "bör tillgodoses på grundskole- och gymnasienivå” - återkommer med blogginlägg om detta när jag läst klart!

Idag tänkte jag dock ta ett litet sommarsidospår utifrån en intressant studie om språkstörning och matematik. Eftersom både språk och matematik är symboler (ljud/ordbild som representerar något helt annat) - hur påverkar språkstörning matematisk förmåga?

Går det att träna upp förmågan att skapa inre bilder?

När vi förstår språk så skapar vi inre bilder eller mentala modeller, och detta är något som elever med språkstörning har visat sig ha svårt med. Går det att specifikt träna upp förmågan att skapa inre bilder och kan det hjälpa elever att minnas och förstå berättelser?

Pragmatisk språkstörning och varför förståelse av sociala regler inte alltid räcker till

Är elever som har svårigheter att följa sociala och pragmatiska regler i samtal medvetna om vilka reglerna är? Är det tillräckligt att öka medvetenheten och kunskapen om sociala regler för att utveckla social förmåga? Och vad menas med pragmatisk språkstörning? Detta är några frågor som forskningsbloggen tar upp idag.

"Om du kan delta i en konversation kan du ha en relation"

En språkstörning kan för vissa elever innebära svårigheter med språkanvändning, och leda till svårigheter med t.ex. kompisrelationer. Ofta fokuserar vi på tal, ordförråd och grammatik i behandling. Men hur kan man förbättra förmågan till samtal hos elever med språkstörning?

Kan vi behandla arbetsminne för att förbättra läsförståelse?

Kan vi behandla arbetsminne för att förbättra läsförståelse?

Arbetsminne är något vi använder hela tiden när vi löser komplicerade uppgifter, till exempel när vi försöker förstå en text eller när vi lyssnar till en lärare i vårt klassrum. Vad säger då den senaste forskningen om att träna arbetsminne för att förbättra t.ex. vår läsförståelse?

Strategier för läsförståelse - evidens för alla

Att arbeta med läsförståelsestrategier är något som vi vet förbättrar läsförståelse hos alla elever. Idag delar jag med mig om tankar kring vad som är en strategi (och vad som inte är det) och varför jag tycker att logopeder och pedagoger ska samarbeta kring läsförståelsestrategier för elever med språkliga svårigheter.